Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartystyper - Farvatten - Farvel, Kap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Farvatten—Farvel
138
en av de modernaste typerna, och ett stort
antal fartyg bygges efter detta
konstruktions-sätt. Ett särskilt slag av skyddsdäckade
fartyg äro de sol- och regn däck a de
fartygen (shade-deck), vilkas översta däck
endast utgör ett lätt skyddsdäck mot sol och
regn, varjämte fartygssidan under detta däck
är helt eller delvis öppen.
Med hänsyn till utvecklingen i fråga om
däcksöverbyggnad skiljes mellan följ,
huvudtyper:
flushdäckade fartyg, vifka kunna
vara en- eller flerdäckade men med det
översta däeket löpande obrutet från för till akter
och utan däcksöverbyggnader;
fartyg med upphöjt halvdäck,
vilka i syfte att akter om maskinrummet
vinna ökat lastutrymme erhållit ett upphöjt
halvdäck. Den mest utpräglade och vanliga
typen av dessa fartyg är den s. k. w e
11-d ä c k a de typen, vilken fått sitt namn
efter den brunn (eng. well), som på dessa
fartyg bildas mellan backen förut och
överbyggnaden midskepps;
fartyg med lång poop el. med s. k.
partiellt awningdäck, då i förra
fallet poopdäcket är framdraget till förkant av
maskinrummet eller längre och i det senare
baekdäcket är förlängt akteröver till
akterkant av maskinrummet; fartyg av dessa två
typer ha den fördelen gemensam att med
detta konstruktionssätt vinna ett ansenligt
tillskott i lastutrymme med jämförelsevis
ringa ökning i fartygets egen vikt.
5) Fartyg av ovanligare typer,
vilka framkommit vid försök att frångå de
förenämnda allmänt antagna typerna och
vilka alltså icke stå i något direkt
utveck-lingssammanhang med de föregående. Bland
dessa märkas turretfartygen, vilka,
uppkomna på 1890-talet, närmast
kännetecknas genom den upphöjning, turret, som,
upptagande i bredd ung. halva fartygsbredden,
sträcker sig från för till akter, samt genom
frånvaron av språng. En modifikation av
turretfartygen äro de s. k. t r u n k f a r t
y-g e n, vilka ha språng samt i likhet med
turretfartygen en liknande överbyggnad, kallad
t r u n k. Trunkfartygen utföras i två typer,
vilkas avvikelse består i den olika
utsträckningen av trunken. Gemensam för trunk- och
turretfartygen är den anordningen, att
lastluckorna och däckshusen äro anbragta på
trunk-, resp, turretdäcket. En annan märklig
typ är det s. k. valryggsfartyget, som
uppkommit i Nordamerika, där det kommit
till användning på de Stora sjöarna.
Fartyget, vars skrov är av nästan oval form
(fiskform), har maskineriet förlagt längst akterut
och saknar master.
6) Fartyg, byggda för särskilda
ändamål. Nödvändigheten att med fartyg
betjäna vissa särskilda verksamhetsgrenar har
framkallat åtskilliga f., vilka så tillvida skilja
sig från de vanliga f., som de icke kunna
in
rangeras bland dessa. Bland dylika fartyg
märkas malmfartyg,
oljetankfartyg, bärgningsfartyg, i s b r y t a
r-fartyg, fiskefartyg m. fl.
Även bland segelfartygen förekommer ett
flertal olika typer, och allmänt kan sägas,
att de större segelfartygen, av vilka samma
typer förekomma på de mest skilda hav, äga
en mer internationell karaktär, medan mindre
kustfartyg ofta betydligt variera till
tack-ling och utseende efter de lokala förhållanden,
för vilka de äro avsedda. Segelfartygen
benämnas efter den rigg de föra, och av dessa
benämningar på däckade fartyg upptagas här
de allmännast förekommande.
Tre- och flermastade ségelfartyg kallas med
ett gemensamt namn skepp, och bland dem
särskiljas fullriggat skepp el.
fregattskepp, barkskepp el. bark samt
skonertskepp och slätskonertskepp.
Bland de tvåmastade segelfartygen
förekomma flera olika slag, ss. b r i g g, m ä r s s
e-gelskonert el. brigantin,
skonert-brigg, toppsegelskonert, galeas,
k o f f m. fl. De enmastade fartygen utgöras
av slup, kutter och jakt samt de
halv-el. odäckade av nordlandsjakt, s t o
r-sjöbåt el. bankfiskebåt, r o s 1 a g
s-skuta, logger t m. fl. Jfr Däck (med
bilder), Fartyg, Skeppsbyggeri och
de särskilda fartygsbenämningarna. Ax. L.
Inom örlogsflottan har likaledes under årens
lopp uppkommit en mångfald f., vilka
betingats av såväl sjökrigsvapnens som
fram-drivningsmedlens utveckling. Efter vapnen
skiljer man sålunda mellan artilleri-,
torped-och minfartyg samt efter framdrivningsmedlen
mellan rodd-, segel- och maskindrivna fartyg.
Se i övrigt örlogsfartyg ävensom de
särskilda fartygsbenämningarna, ss.
Brandskepp, Fregatt, Galär, H a n ga r f
ar-tyg, Jagare, Kanonbåt, Kryssare,
Linjeskepp, Minfartyg, Monitor,
Pansarbåt, Pansarfartyg,
Pansarskepp, Skärgårdsfartyg,
Slagfartyg, Torpedbåt,
Undervattensbåt. ö-g.
Farvatten, farbara vattenvägar vid el. i
närhet av kusterna; även de trakter av
havet, som pläga befaras av fartyg, el. haven
i allm. Rent el. öppet kallas det f., i
vilket ej klippor el. grund försvåra
navige-ringen. — I sjömilitär bemärkelse skiljer man
mellan fritt och ofritt f. Fritt f. är ett
sådant, där en sjöstyrka kan uppträda i
vilken formering och med vilken fart som helst;
ofritt är däremot sådant f., som finnes t. ex.
i Sveriges skärgårdar. — När ett vatten är
beläget inom en viss stats territoriella
maktsfär, kallas det territorialvatten (se
vidare d. o.); vatten utanför en stats
territoriella maktsfär benämnes öppet hav
och är alltid internationellt. ö-g.
FarveT, Kap, Grönlands sydligaste udde,
på Eggersö utanför fastlandet; 59° 46’ n. br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
