- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
161-162

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

Fattigvård

162

lagens gränser. Vidare klagades över
bristen på sakkunnigt och effektivt
övervakande av f:s handhavande, de invecklade
bestämmelserna om hemortsrätt, ojämnheten i
fattigvårdskostnadernas tryck i olika
kommuner, de med rotesystemet förbundna
olägenheterna o. s. v. Svåra missförhållanden på
f:s område nådde tid efter annan
offentligheten och upprörde allmänna opinionen. En
kraftig reformrörelse växte fram, i främsta
rummet ledd av en inom Centralförbundet
för socialt arbete 1905 tillsatt kommitté och
av Svenska fattigvårdsförbundet, som
bildades vid den första allmänna svenska
fat-tigvårdskongressen 1906. K. m:t tillsatte
1907 en kommitté (J. Widén ordf., J. Linders
sekr.) att utarbeta förslag till ny
lagstiftning om f. och om lösdrivares behandling. På
grundvalen av dess förslag (av 1915)
utfärdades 14 juni 1918 nu gällande fattigvårdslag,
vari en del ändringar vidtagits, de viktigaste
vid 1926 års riksdag.

Enligt 1918 års lag om f. är det
fortfarande kommunen, som utgör
fattigvårds-samhälle, d. v. s. i första hand har att
ombesörja och bekosta f. Tvä eller flera
kommuner på landet kunna förena sig att
tillsammans utgöra ett fattigvårdssamhälle,
en bestämmelse, som dock saknar praktisk
betydelse. Lagen innehåller, i motsats till
föregående lagstiftning, rätt ingående
bestämmelser hur f. skall ordnas.
Länsstyrelserna skola med biträde av fattigvårds- och
barnavårdskonsulenterna vaka över att f.
inom länen ordnas ändamålsenligt. Dessutom
har statens inspektör för f. och barnavård att
verka för f:s lämpliga ordnande. Inspektören
och konsulenterna skola lämna råd och
upplysning i till f. och barnavård hörande frågor. I
varje fattigvårdssamhälle skall finnas en f a
t-tigvårdsstyrelse, som på landet skall
bestå av minst tre och i stad av minst fem
ledamöter samt suppleanter. Minst en av
ledamöterna och en av suppleanterna skola
vara kvinnor. Fattigvårdsstyrelsen skall bl.
a. bestämma i vilka fall och under vilka
former f. skall meddelas. Styrelsen är s k y
1-d i g att lämna vad som är erforderligt med
avseende på underhåll och vård åt medellösa
personer, vilka på grund av minderårighet
(ej fyllda 16 år), ålderdom, sjukdom, lyte
eller eljest bristande kropps- eller
själskrafter äro oförmögna att genom arbete försörja
sig och ej få annan hjälp (t. ex. genom
anhöriga, arbetsgivare, en välgörenhetsförening).
Jämte denna obligatoriska f. kan
styrelsen bevilja s. k. frivillig
fattigvård. Grunderna för beviljande av frivillig
f. äger fattigvårdssamhället självt bestämma.
Har så ej skett, ankommer på styrelsen att
meddela f., i den mån styrelsen prövar
nödigt. För lämnad frivillig f. kan ersättning
ej uttagas av försörjningspliktig,
hemorts-samhälle, landsting eller staten. Understöd
sökes hos fattigvårdsstyrelsen i den
kom

mun, i vilken den behövande vistas. Även
om ingen ansökan om understöd föreligger,
är styrelsen skyldig att hjälpa, då den fått
veta, att någon person inom samhället lider
nöd. Den nödställde har rätt att anföra
besvär hos länsstyrelsen, då understöd helt
eller delvis vägras honom eller då han är
missnöjd med formen för lämnad f.
Vistelsekommun kan utfå ersättning av den
kommun, i vilken den fattige har hemortsrätt.
Hemortsrätten har gjorts beroende av den
faktiska mantalsskrivningen, ej av den
rättsliga som enligt 1871 års förordning. I
flertalet fall sammanfalla vistelse- och
hemortskommun; då så ej är fallet, uppstå ofta
processer om ersättning för lämnad f.
Fat-tigvårdstvister avgöras i första hand av
länsstyrelsen. Besvär över länsstyrelsens
utslag kan anföras hos Kammarrätten.

Föräldrar ha ovillkorlig
försörjningsplikt gentemot minderåriga barn; enahanda
försörjningsplikt åligger man gentemot
hustru. I övrigt åligger det föräldrar och vuxna
barn att i mån av behov å ena samt förmåga
å andra sidan försörja varandra. Denna s. k.
villkorliga försörjningsplikt åligger också
hustru gentemot man. Försörjningspliktiga ha
att tillse, att de försörjningsberättigade ej
falla f. till last. Försummelse av den
ovillkorliga försörjningsplikten kan medföra
arbetsföreläggande å arbetshem och vid tredska
i sista hand ådömande av tvångsarbete genom
länsstyrelsen. Ersättning för obligatorisk f.
kan uttagas av försörjningspliktig.

F:s huvudformer äro understöd i
hemmet, utackordering i enskilt hem eller
vård pä anstalt. Vanligaste formen för
f. är kontant understöd i hemmet. När
understöd ej lämpligen kan lämnas i det egna
hemmet, utackorderar styrelsen ofta den fattige
hos personer, som äro villiga och lämpliga att
mot viss ersättning bereda honom underhåll
och vård. En tredje understödsform är
an-staltsvård (sluten f. i motsats till öppen
sådan). Enl. 1918 års fattigvårdslag skall
kommun kunna bereda den, som ej lämpligen
kan understödjas i hemmet eller utackorderas,
vård på kommunal anstalt,
ålderdomshem (vilket namn småningom utträngt det
äldre, fattighus). Ändamålsenliga, av
ordning och trevnad utmärkta ålderdomshem ha
i stort antal kommit till stånd i alla delar
av landet, ehuru anstaltsvården först 1931
behöver vara definitivt ordnad. Talrika
kommunalförbund ha enl. 1919 års lag om
kommunalförbund bildats för uppförande av
ålderdomshem. Ålderdomshemmen undantränga
alltmera de med jordbruk förenade
försörj-ningshem, som pläga kallas
fattiggårdar. Fattigvårdslagen påbjuder även
upprättandet av ett annat slags anstalter,
nämligen arbetshem (se d. o.). De ha i viss
mån efterträtt förut befintliga
arbetsanstal-ter, arbetsinrättningar och
arbetshus (se d. o.), i vilka bl. a. intogos de, som

VII. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:43:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free