Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fechner, Gustav Theodor - Fecht, Petrus Michaelis - Fecit - Feddersen, Arthur Frederik - Federal - Federal council - Federalism - Federalister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
F echt—Feder alister
194
naturfilosofi, i vilken han är påverkad av
Schelling och Oken. F. antar, att allt är
besjälat; växterna lika väl som stjärnorna ha
själ. Den högsta anden är Gud, i vilken de
lägre andarna ingå. Det ges då ett slags
odödlighet i den högre andens medvetande. Det
sanna varat, det andliga, framträder även
som kroppsliga. företeelser, och F. antar ett
parallellitetsförhållande mellan dessa
kroppsliga och vissa andliga realiteter. F. är också
mest bekant genom sina undersökningar om
detta förhållande, genom vilka han
grundlagt den moderna experimentella psykologien.
Han utgick från ett av fysiologen E. H.
Weber samlat material och kallade därför den
på detta uppbyggda lagen Webers lag. F.
uppställde som måttsenhet den nätt och jämnt
iakttagbara skillnaden mellan två
sensationers intensitet. Han frågade vilken skillnad i
påverkan av sinnet, som erfordras för att
framkalla denna differens, och ansåg sig
finna, att tillväxten av 1 till den retning,
vars styrka betecknas med 100, förnimmes
lika starkt, som om retningsstyrkan varit 200
och tillväxten 2 eller styrkan varit 300 och
tillväxten 3. Om intrycken växa i styrka i
geometrisk serie, ökas sensationsintensiteten
i aritmetisk serie. Sensationerna förhålla sig
till varandra i fråga om intensitet som
logaritmerna för intryckens intensitet. Bland F:s
psykofysiska arbeten märkas »Elemente der
Psychophysik» (2 bd, 1860; 3:e uppl. 1907),
»In Sachen der Psychophysik» (1877) och
»Revision der Hauptpunkte der Psychophysik»
(1882). F:s estetik är också uppbyggd på
experiment. — Litt.: J. E. Kuntze, »G. Th.
F.» (1892); K. Lasswitz, »G. Th. F.» (1896;
3:e uppl. 1910); Wentscher, »F. und Lotze»
(1925). C. H-m.
Fecht, Petrus Michaelis,
kyrkopolitiker (d. 1576). Studerade (från 1558) i
Wit-tenberg, tog starkt intryck av Melanchthon
och blev mag. där 1561. Som Johan III:s
sekreterare deltog han i kongressen i Stettin 1570.
Från 1573 hade han uppsikt över
boktryckerierna. I den liturgiska rörelsen bistod han
verksamt konungen och gillade liksom denne
den medelväg mellan ultrareformation och
kontrareformation, som Melanchthon anvisat
under striden om Interim (se d. o.), med stark
förkärlek för skön kult och pietet för av
bruket helgade former. En återgång till Rom
ville F. lika litet som Johan 111. F. torde
vara den egentlige författaren till »Nova
ordi-nantia», förklaringen till 1571 års
kyrkoordning, och utarbetade under konungens
överinseende en ny liturgi (1576), »Röda boken» (se
d. o.). F. medföljde 1576 Pontus De la Gardie
(se d. o.) på dennes beskickning men omkom
under färden, då skeppet förliste vid
Bornholm. A. G-w.
Fécit (förk. fec.), lat., har gjort; står ofta
på konstverk efter konstnärens namn.
Fe’ddersen, Arthur Frederik, dansk
fiskerifrämjare (1835—1906). Var 1861—83
adjunkt vid Viborgs katedralskola och
verkade energiskt för fiskeriväsendets främjande.
Började 1865 tills, m. H. V. Fiedler utge den
även för Sverige betydelsefulla Tidsskrift for
Fiskeri,från 1874 Nordisk Tidsskrift for Fiskeri
(upphörde 1882). F. flyttade 1883 till
Köpenhamn för att uteslutande arbeta i
fiskeri-ernas tjänst, var 1884 en av stiftarna av
Föreningen til fiskeriernes fremme, senare
omorganiserad till Dansk fiskeriforening, och
fick titeln prof. I första hand verkade F. för
fiskodling och vården av sötvattensfisket.
Hans populärt skrivna fiskeriarbeten ha
vunnit stor spridning. F. T-m.*
Federal (fr. fédéral, av lat. foe’dus, förbund),
som hör till en förbundssammanslutning.
Federal eouncil [fe’dorøl kåu’nsil],
fullständigt The federal eouncil of churches of Christ
in America [öo fe’dørol kau’nsil ov tJöTJiz
ev-kräi’st in ome’rikø], ett 1905 bildat
kyrko-förbund av f. n. 28 evangeliska kyrkosamfund.
Anslutna till förbundet äro de allra flesta
evangeliska kyrkor i Amerikas förenta stater
samt en rad organisationer för mission och
praktiskt kyrkligt arbete. Även ej anslutna
evangeliska kyrkor stå dock ofta — ss. en
del luterska, den episkopala och den
unita-riska — i nära kontakt med förbundet. Dit
anslutna kyrkor stå fullt självständiga i alla
inre kyrkliga angelägenheter. Förbundets
huvudsyfte är att stärka den evangeliska
en-hetsfronten genom samarbete för
praktiskt-kristna måls förverkligande. Någon
gemensam trosbekännelse har man däremot icke
sökt uppställa. Arbetèt utföres framför allt
genom en rad ständiga kommissioner — för
evangelisation, socialt arbete, internationella
förbindelser o. s. v. Under och efter
världskriget utförde förbundet ett mycket
omfattande hjälparbete. Det har gång på gång
uppträtt å hela den evangeliska kristendomens
vägnar i Amerika. Förbundet är det första
storstilade försöket att genom kooperation i
kristet kärleksverk övervinna de evangeliska
kyrkornas, särskilt i Amerika, ödesdigra
splittring. Bland förbundets ledare märkas
ord-naren av dess organisation, dess förste
president biskop E. R. Hendrix (f. 1847), samt nuv.
presidenten Samuel Parkes Cadman (f. 1864).
Jfr förbundsorganet Federal Council Bulletin
och Fr. Lynch, »The christian unity movement
in America» (1922). G. A-n.
Federalfsm (jfr Federal), det politiska
system, enl. vilket smärre stater, provinser,
oberoende städer o. s. v. i gemensamt intresse
offra en del av sin självständighet och ingå
i en högre statlig enhet. Som ex. härpå må
nämnas medeltida italienska stadsförbund,
Tyska förbundet, Schweiz, Amerikas förenta
stater, brittiska kolonierna i flera dominions
(Kanada, Australien, Sydafrika). —
»Federa-lism» kallade Proudhon (se d. o.) sin lära om
statens upplösning i självständiga, på allas
jämlikhet byggda associationer. (V. S-g.)
Federali’ster (av lat. föè’dus, förbund), an-
VII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
