Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Febermedel, Feberfördrivande medel, Antipyretiska medel - Febertermometer - Febril - Febronius, Justinus - Februari - Februarimanifestet - Februaripatentet - Februarirevolutionen - Febus - Febuseri - Febvre, Alexandre Frédéric - fec. - Fécamp - Fechner, Gustav Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Febertermometer—Fechner
192
huden och därmed värmeförlusten från
kroppsytan. Det senare torde ske genom en
förlamande verkan av f. på det s. k. värmecentrum
(se Feber, sp. 188), som leder till vidgande
av hudens blodkärl och svettning. Till den
förra gruppen av f. räknas kinin, till den
senare antipyrin, antifebrin m. fl.
nya f. Bland mängden av nya f. kunna
ytterligare anföras albyl, amidopyrin el.
pyramido n, aspirin (se d. o.), f e n
a-c e t i n (se d. o.), sa licy Isy r a t natron,
salipyrin och s a 1 o 1 m. fl. Dessa f. äro
tillika mer eller mindre rogivande och
smärtstillande. Kinin har kraftig verkan vid frossa
genom att döda dess mikrob. Salicylsyrat
natron m. fl. medel, vari salicylsyra ingår
(salol, salipyrin, aspirin m. fl.), ha sin
förnämsta verkan vid reumatism. — Ej sällan
medföra i synnerhet större doser av f.
obehagliga biverkningar, ss. öronsusning,
huvudvärk, svindelkänsla, frosskakningar, stark
svettning, leda vid mat, blå läppar och kinder
{cyanos-, särskilt av antifebrin), rödflammigt
hudutslag m. m. F. användas numera vida
sparsammare än förr. Det är ingalunda
nödvändigt eller nyttigt att alltid söka pressa
ned febertemperaturen så mycket som
möjligt. Dennas stegring synes ofta kunna vara
ett organismens vapen mot smittämnena, och
alltför rikligt bruk av f. kan medföra kollaps.
Numera användas f. mot mycket hög och
långvarig feber samt för att skänka lindring
och ro. Svala bad eller tvättningar ha även
visat sig kunna kraftigt nedbringa
febertemperaturen. C. G. S.
Febertermometer, se Feber.
Febril (lat. febrilis), feberaktig.
Febrönius, J u s t i n u s, det författarnamn,
varunder 1763 utgavs det märkliga arbetet
»De statu ecclesiæ et legitima potestate
Romani Pontificis», ett skickligt försvar för
biskoparnas självständighet gentemot påven.
Läran om biskoparna som samfällt innehavare
av den högsta kyrkliga myndigheten kallades
därför en tid febronianism (jfr E p
i-skopalis m). Om bokens författare,
vigbiskopen J. N. von H o n t h e i m, se d. o.
Februari, årets andra månad i den julianska
och gregorianska kalendern. I den äldre
romerska kalendern var f. årets sista (tolfte)
månad, varför skottdagen insköts i denna;
under f. firades guden Februus (Pluto) med
en stor reningsfest. Dess svenska namn är
g ö j e m å n a d (se G o e). På danska kallas
den blidemaaned. Dagarnas antal är 28,
under skottår 29.
Februarimanifestet, ett av Finlands
generalguvernör N. I. Bobrikov 15 febr. 1899
utfärdat aktstycke, som olagligt inskränkte
lantdagens lagstiftningsrätt. Se Bobrikov
och Finland, historia.
Februaripatentet, österrikisk författning,
närmast om riksrådets sammansättning,
utfärdad 26 febr. 1861.
Februarirevolutionen, den revolution i Paris
febr. 1848, som störtade Ludvig Filips
monarki. Se Frankrike, historia.
Fébus (sv. skrivning av lat. Phoe’bus),
skaldekonstens gud (se A p o 11 o n). F. betecknar
även, liksom avledningen febuseri,
bombast, ordprål, svulst.
Febuseri, se F e b u s.
Febvre [favr], Alexandre Frédéric,
fransk skådespelare (1835—1916). Väckte
uppmärksamhet i Paris på Odéon 1857 och
Vaude-ville 1861, var 1866—93 anställd vid Théätre
frangais, från 1867 som societär, företog 1893
—94 en europeisk turné och spelade då i
Stockholm. Bland F:s roller märkas Tartuffe
(framställd som klerikalismens
personifikation), Almaviva i »Barberaren i Sevilla» och
Bour don i »Les corbeaux». F. var en
utomordentligt intelligent, smidig och originell
skådespelare, skarp i karakteristiken, spirituell
i repliken; hans fält var det moderna
skådespelet och komedien. F. utgav »Le journal
d’un comédien» (2 bd, 1896). G. K-g.
fec., förk. för lat. fecit (se d. o.).
Fécamp [fekä’], stad i fr. dep.
Seine-Infé-rieure (Normandie), vid Kanalen, mellan
branta klippväggar {falaises) i floden F:s
dalgång; 17,165 inv. (1921). Storsjöfiske (torsk
och sill) på Doggerbank, vid Island och New
Foundland. Fisktorkerier; tillverkning av
likör (»munk», »bénédictine de F.»); havsbad.
Ett benediktinkloster i F., anlagt 658, senare
kluniacenskloster, indrogs 1789.
Fe’chner, Gustav Theodor, tysk
fysiker och filosof (1801—87). F., som utfört
värdefulla undersökningar över elektriciteten,
blev 1834 prof, i fysik vid univ. i Leipzig men
pensionerades 1840 på
grund av sjukdom.
Denna, som drabbade
F. hårdast 1840—43,
synes ha varit nervös
och åtföljdes av
störningar i synförmågan,
depression och
hallucinationer. Under pseud.
Dr. Mises utgav F
satirer, dikter
(»Ge-dichte», 1841) och
undersökningar, bl. a. •
»Das Büchlein vom Le-
ben nach dem Tode» (1836; 8:e uppl. 1922; sv.
övers. 1907), senare utg. under F:s eget namn.
De samlades 1875 i »Kleine Schriften von Dr.
Mises». F:s förnämsta naturfilosofiska
skrifter äro »Nanna oder über das Seelenleben der
Pflanzen» (1848; 5:e uppl. 1921), »Zend-Avesta
oder über die Dinge des Himmels und des
Jenseits» (3 bd, 1851; ny uppl., 2 bd, 1922),
»Die Tagesansicht gegenüber der
Nachtan-sicht» (1879; 3:e uppl. 1909). Sin etiska
uppfattning framställde F. i »Über das höchste
Gut» (1846; senaste uppl. 1925), sin estetiska i
»Vorschule der Ästhetik» (2 bd, 1876; 2:auppl.
1897—98). — Under en materialistiskt sinnad
tidsålder sökte F. uppliva ett slags idealistisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
