Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fel eller brist i gods (å vara) - Felestad - Feliberförbundet - Félibien, André - Felicitas - Feliński, Alojzy - Felipe - Felis - Feliu y Codina, José - 1. Felix I (påve) - 2. Felix II (påve) - 3. Felix III (påve) - 4. Felix IV (påve) - 5. Felix V (motpåve)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Felestad—Felix
210
»gillt gods» (utan fel) i st. f. det felaktiga,
dels nedsättning i det pris mottagaren utfäst,
dels ersättande av ekonomisk skada, som
godsets bristfällighet förorsakat mottagaren. I
vilka särskilda fall (och till vilket omfång)
vart och ett av dessa olika anspråk
tillkommer mottagaren, beror på flera
omständigheter, ss. innehållet i parternas avtal, f :s
betydenhet, överlåtarens förhållande m. m.
Viktiga regler i ämnet finnas i lagen om köp
och byte av lös egendom 20 juni 1905, §§ 42 ff.
— Svensk rätt använder icke uttrycket fel,
då fråga är om fastighet. C. G. Bj.
Felestad, socken i v. Skåne, Rönnebergs
härad, Malmöhus län; 4,94 kvkm, 253 inv.
(1927). Omfattar en del av den vågiga slätten
s. om Söderåsen; genomflytes av en nordlig
källarm till Saxån. 457 har åker; skog
saknas. Bildar med Källs-Nöbbelöv ett pastorat
i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Feliberförbundet, ett inom det provensalska
språkområdet av Frankrike bildat förbund,
vars mål är att upprätthålla provensalska
språket särskilt som litteraturspråk, främja
den provensalska litteraturen och bevara den
gamla provensalska konsten och kulturen. —
Den provensalska litteraturen nedsjönk efter
trubadurpoesiens förfall till ren
dialektlitteratur. Under 1800-talets förra hälft visade
sig en pånyttfödelse (J. Jasmin, J. Roumanille
m. fl.). Sju skalder, tillhörande
Avignonsko-lan, bland dem Aubanel, Mistral och
Roumanille, beslöto vid en sammankomst 21 maj
1854 att bilda ett förbund till det
provensalska språkets fixering och förädling och den
provensalska vitterhetens främjande. Mistral,
som givit uppslaget till förbundet, gav det
också dess namn, Lou Felibrige (av
dialektordet felibre, skriftlärd). Man beslöt att
utgiva en årskalender med folkligt innehåll.
Första årgången av Armana Prouvengau
utgavs 1854 i 500 ex.; nu tryckes den i
över 15,000. Dess innehåll utgöres av
såväl vers söm prosa, och bland dess många
medarbetare ha alltjämt räknats de främsta
provensalska författarna. Den dialekt, som
felibrerna lagt till grund för
litteraturspråket, är den s. k. Rhönedialekten, vars
ordförråd upptecknats av Mistral i »Lou tresor
dou felibrige». — F. vann hastigt en storartad
tillslutning. 1876 konstituerades det en andra
gång, då under Mistrals ordförandeskap en
församling av 54 felibrer antog de
förbunds-stadgar, som ännu gälla. Nu inrättades
lokala avd., maintenances, en för varje större
provensalsk dialekt, vilka i sin tur
sönder-föllo i underavd., écoles. Förbundets höga råd,
Feliberkonsistoriet, består av 50
medl. Vart sjunde år hålles en
generalförsamling med s. k. jeux floraux.
F. har vunnit mycket stor spridning i
Syd-frankrike. I Paris bildades 1876 en underavd.
med namnet La Cigale, som utger en tidskrift
med detta namn. Bland skalder, som under
senare tid bidragit till dess rykte, må
näm
nas Félix Gras och Paul Mariéton. Jfr
Provensalska litteraturen.
Litt.: G. Jourdanne, »Histoire du felibrige»
(1897); N. Welter, »Frederi Mistral» (1899);
M. Boheman, »Precis de 1’histoire de la
litté-rature des félibres» (1906); É. Ripert, »La
renaissance provengale (1800—1860)» (1918)
och »Le Felibrige» (1924). E. S-f.
Félibien [-biå’], André, fransk
konsthistoriker (1619—95), sekr. vid
arkitekturakademien i Paris samt föreståndare för
antikkabinettet. F:s »Entretiens sur les vies et sur les
ouvrages des plus excellents peintres anciens
et mödernes» (5 bd, 1666—88) förskaffade
honom namnet »den franske Vasari». G-g N.
Fellcitas, martyr, se P e r p e t u a.
Felinski [-i’nj-], A 1 o j z y, polsk skald,
rektor vid gymnasiet i Krzemieniec (1771—
1820). F:s mest bekanta dikt är »Boze coå
Polskg» (sv. övers, av H. Wieselgren, »Polens
frihetsbön»; även i »Polackerna», 1918), vilken
med sin pompösa melodi av Kaszewski blivit
polsk nationalhymn. A. A-t.
Feli’pe, sp. namnform för Filip.
Felis, se Kattsläktet.
Feliu y Codina [foli’o i kåöfne], José,
ka-talansk-kastiliansk författare (1845—1907).
Bidrog verksamt att höja den efter det
kata-lanska språkets renässans uppblomstrande
nationella teatern och skrev på katalanska
ensam eller i samarbete med andra en
mångfald skådespel på vers och prosa samt
romanerna »La Dida», »Lo rector de
Vall-fogona» (bearbetningar efter F. Soler) och
»Lo Bruch». Från sin födelsestad, Barcelona,
flyttade han till Madrid och blev populär i
hela Spanien genom en rad på ypperlig
ka-stilianska skrivna skådespel, skildrande seder
och bruk i olika delar av Spanien. Sin största
framgång vann han genom dramat »La
Dolo-res» (1892), med motiv från Aragonien. Av
F:s kastilianska skådespel märkas även »Un
libro viejo» (1891) och »Marfa del Carmen»
(1896). K. A. H.
Felix, namn på 5 påvar.
F. I, påve 269—274.
F. II (d. 365) uppsattes av arianska
hovpartiet, utan att själv tillhöra detta, som
motpåve till Liberius (se d. o.) 355 men
fördrevs vid dennes återkomst 358. Såväl F. I
som F. II ha på grund av förväxlingar blivit
ansedda som helgon.
F. III, påve 483—492, är känd som
motståndare till kejsar Zenos monofysitvänliga
politik. Då Konstantinopels patriark Akakios
anslutit sig till »Henotikon», den kejserliga
lag, som skulle förena monofysiterna med
kyrkan, bannlyste F. denne. Härigenom uppkom
en 34 års schism mellan västerländska
kyrkan och den österländska. F. III äras som
helgon (hans dag är 25 febr.).
F. IV, påve 526—530, tillsattes av Teoderik
och deltog i den semipelagianska striden.
F. V, motpåve 1439—49, se Amadeus
VIII och Baselkonsiliet. T. H-r.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
