Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Felix, Antonius - Fellah - Fellenberg, Philipp Emanuel von - Fellin - Felling - Fellingsbro (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Felix, A.—Fellingsbro
212
Felix, Antonius, ståthållare över Judéen
52—60 e. Kr. (enl. en annan kronologi
återkallades han år 56). Paulus’ fångenskap i
Caesarea inföll under hans ståthållarskap. F.
omtalas jämte sin hustru, Drusilla, dotter till
Agrippa I, i Apg. 23 och 24. E. A.
Felläh, arah., »jordbrukare» (av fa’laha,
arbeta i jorden), det allmänna namnet på
Egyptens fasta, jordbrukande befolkning, till
skillnad från stadsborna (kopter na) å ena
sidan och den nomadiska ökenbefolkningen
(beduinerna) å den andra. Fellaherna äro
till allra största delen muhammedaner,
undantagsvis koptiska kristna. De härstamma
sannolikt från de gamla egypterna, ehuru den
från monumenten bekanta, rena egyptiska
typen mindre ofta anträffas bland de med
arabiskt blod starkt uppblandade f. än bland
stadsinvånarna. Fellahen (jfr pl. vid art.
Afrikanska folk) är vanl. högväxt och
kraftigt byggd, mager och smärt men saknar
beduinens smidiga och spänstiga gestalt. Den
unga flickans fina behag övergå tidigt i en
avskräckande knotighet och torrhet. Den
genom europeiska konstnärers verk
välbekanta egyptiska ansiktstypen —
»mandelfor-made» ögon, raka, täta men aldrig buskiga
ögonbryn, långa, täta ögonhår, en djup
in-sänkning vid näsroten, starkt framskjutande
kindknotor och stor, bred mun med tjocka
läppar — är hämtad från f. De flesta f. leva i
djup fattigdom som arrendatorer; självägande
bönder äro bland dem sällsynta. Landets
milda klimat och en för europeiska
jordarbetare otänkbar förnöjsamhet kunna i förening
med den medfödda sorglösheten göra livet
drägligt för en f. Bostaden är en liten hydda
av torkat Nilslam, täckt med halmkärvar, som
vila på några palmstammar. Stugan
innehåller ett enda rum, utan golv eller fönster och
oftast utan dörr framför den trånga öppning,
som bildar ingången. Husgeråden bestå vanl.
av ett par stenar till sädens målning, ett
träfat till degberedning, en kupig järnplåt
att grädda brödet på och en stor vattenkruka.
F:s föda består av ojäst durrabröd med någon
liten tillsats av sovel (bönor, lök, gurkor,
surnad eller ystad mjölk; en eller annan gång
om året äter han fårkött). En mörkblå, för
kvinnorna fotsid bomullsskjorta är det
förnämsta klädesplagget. F. äro av naturen
godmodiga, ärliga och fridsamma. (P. L.)
Fe’llenberg, Philipp Emanuel von,
schweizisk pedagog (1771—1844). F. köpte
1799 godset Hofwyl, nära Bern, och började
där, påverkad av Pestalozzi, en verksamhet,
som avsåg att lyfta folket genom förbättrad
undervisning samt uppfostran till arbete, vari
han särskilt såg ett medel att utbilda
karaktären i god riktning. Han inrättade på sin
egendom en skola för fattiga, vanartade barn
(1804), vilka han ville utbilda till goda
samhällsmedlemmar genom jordbruks- och
hantverksarbete samt jämsides därmed fortgående
undervisning. Senare inrättades på Hofwyl
en lantbruksskola, en högre skola för gossar,
en uppfostringsanstalt för flickor, en
realskola m. m. Alla dessa anstalter bildade ett
system. Genom sitt exempel och sina skrifter,
»Landwirthschaftliche Blätter von Hofwyl»
(1808—17) och »Der dreimonatliche
Bildungskurs» (1833) m. fl., utövade F. stort
inflytande på utvecklingen av uppfostringsarbetet
bland vanartade barn. (W. B.)
Fellln, estn. Viljandi, stad i Estland, distr.
Viljandi, vid Fellinsjön; 9,400 inv. (1922). Det
starkt befästa F. intogs av svenskarna under
hertig Karl (Karl IX) nov. 1600, intogs mars
—maj 1602 av polackerna men återtogs juli
1608 av svenskarna under greven av Mansfeld,
varpå stadsbefästningarna (och delvis slottet)
raserades. Sommaren 1703 intogs och brändes
slottet av ryssarna. L. W:sonM.*
Felling [feTip], stad i eng. grevsk.
Dur-ham. nära Tyne, ö. förstad till Gateshead;
26,152 inv. (1921). Kolgruvor. Glasbruk.
Fellingsbro, härad i Västmanland, Örebro
län, intill gränsen mot Närke; 495,77 kvkm,
11,120 inv. (1927); socknar:
Fellingsbro, Näsby, Ervalla. Utgör till sin s.
del en fortsättning av Mälar- och
Ar-bogaslätterna; gräns i s. mot Närke
äro Arbogaån, sjön Väringen och
Dyl-taån; den bredare, ö. delen av häradet
höjer sig sakta norrut till sjörika
skogstrakter. Området avvattnas
genom smärre åar till gränsvattnen i s.
I samma riktning löpa
Fellingsbro å s e n m. fl. rullstensåsar. I s. ö.
Fellingsbroslätten, i s. v.
Ervallaslät-ten. Jordbruket ger avkastning över
det egna behovet. 16,654 har åker,
25,975 har skogs- och hagmark.
Fordom drevs betydande bruksrörelse;
genom F. går den gamla
Järnbära-vägen. Municipalsamhällen äro Frövi
och Fellingsbro. Järnvägar: se
kartan. Tillhör Lindes fögderi och
domsaga, F. kontrakt, Västerås stift.
FELLINGSBRO HE
Skala 1:500 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
