Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fennoskandia - Fenoler - Fenolftalein - Fenologi - Fenomen - Fenomenal - Fenomenalism - Fenomenologi - Fenomobil - Fenotyp - Fenresulven el. Fenrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Fenoler—Fenresulven
234
sidan av detta ha utefter
Island—Färöryg-gen och Grönlands östkust tertiära
basalt-lavor under långa tider pressats upp till
jordytan genom själva kantribban till
sänknings-området och, som man antager, från detta
senares underlag. Runt om den skandiska
in-sänkningen äro kustribborna sönderbrustna
genom en mängd markerade fjordsprickor,
vilka på Spetsbergen, Island och Grönland
bevisligen uppkommit under sentertiär tid,
varför detta sannolikt också var fallet med
de norska fjordsprickorna utefter Skandiska
havets östra kust. Påfallande är, att
verklig fjordtopografi saknas inom F:s övriga
delar. Nämnda sentertiära landhöjning
antages ha varit orsak till att istidens allmänna
klimatförändring inom F. gav upphov till den
stora, efter sitt ursprung och centrum s. k.
skandinaviska nedisningen (se I s t i d e n), som
utbredde sig över en stor del av n. Europa.
Själva F., som varit utsatt för den
mäktigaste isbelastningen och, ungefär vid dennas
centrum, mot istidens slut nedsänkt omkr.
300 m lägre än nu, höjde sig vid och efter
isens avsmältning ånyo så mycket, som
tydligt nog anges av numera upplyfta gamla
strandvallar, lager av havssnäckor m. m.
Genom den höjdgräns dessa havslager nå inom
skilda delar av F. har det framgått, att
höj-ningsområdets form nära betingas av de
tidigare höjningsepoker, genom vilka F:s
urbergsområde upplyfts och blottats. Det har
efter hand blivit möjligt att allt
noggrannare, steg för steg, följa denna landhöjning
(se d. o.) och därmed också flera andra sidor
av naturens utveckling. Just därför, att F.
i jämförelsevis sen och noga bestämbar tid
från att vara en fullständigt öde isöken
gradvis erhållit hela sin växt- och djurvärld, sin
befolkning, sitt klimat och sin nuv.
begränsning mot havet, har detta område fått en så
framskjuten plats vid studiet av hithörande
naturföreteelser. G. D. G.
Fenöler, cykliska föreningar, som innehålla
en eller flera OH-grupper direkt bundna vid
kolringen. De reagera surt, utmärka sig
genom sin karakteristiska lukt och äro i allm.
starkt antiseptiska, varför flera fått medicinskt
bruk. Viktiga f. äro fenol (karbolsyra), kresol,
tymol, hydrokinon, guajakol, kreosol,
pyrogal-lol och adrenalin (se d. o.). Jfr även Kreosot.
Vanlig fenol el. karbolsyra, C6H6OH,
förekommer i stenkolstjära och framställes
därur eller syntetiskt ur bensol. Den utgöres
av färglösa, hygroskopiska nålar, smpt 44° C,
kpt 186°. Den är giftig samt verkar starkt
frätande och bakteriedödande. Med baser bildar
den salter, av vilka det viktigaste är
kalciumsaltet, desinfektionsmedlet karbolkalk.
Den är utgångsmaterial för framställning av
viktiga färgämnen, läkemedel och
sprängämnen. På senare tid har den fått stor
användning vid framställning av konsthartser, t. ex.
bakelit och galalit (se dessa ord). I. B.
Fenölftaleln, se Indikatorer.
Fenologl (av grek. fal’nein, komma i dagen,
bliva synlig, och lo’gos, lära), läran om tiden
för de periodiska företeelserna inom växt- och
djurriket, t. ex. om tiden för växternas
blomning och fruktsättning, för träds och
buskars lövsprickning och lövfällning, för
flyttfåglarnas ankomst på våren, deras
höstflyttning o. s. v. Fenologiska studier ha
sedan lång tid gjorts i alla kulturländer.
En märkesman inom f. var belgaren A.
Que-telet (se d. o.), mest genom sitt 1842
publicerade förslag till detta studiums planmässiga
ordnande. I Sverige har intresset för f. städse
varit ganska stort; från äldre tider kan
hänvisas till skrifter av Linné, C. Bjerkander, E.
Fries, C. J. Hartman m. fl. Uppsala
meteorologiska observatorium anordnade 1873 en
feno-logisk observationsserie i Sverige enl. särskilt
uppgjort formulär. Denna observationsserie
har oavbrutet fullföljts och ledes nu av
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Det
mycket stora, från Sveriges olika delar
samlade observationsmaterialet har till rätt stor
del bearbetats i publikationer av H. W.
Ar-nell, A. Arnell, R. Hult m. fl. W. A.
Fenomen (grek. falno’menon, som visar sig),
syn, företeelse (eg. naturföreteelse,
himmels-tecken); ovanlig, sällsam företeelse el.
naturtilldragelse; i någon riktning underbart
begåvad varelse, underbarn, underdjur. — Filos.
Med f. förstås i filosofien en form, i vilken
något framträder med annan bestämdhet, än
det äger i sig självt. Man brukar skilja
mellan subjektivt och objektivt f. Det subjektiva
existerar endast i ett förnimmande väsens
uppfattning, det objektiva åter oberoende av
alla kunskapssubjekt. Om det subjektiva f.
yrkar Leibniz, att det måste vara ett väl
grundat f. (lat. phaenomenon bene fundatum), d. v. s.
måste motsvaras av något, som i f.
uppfattas på annat sätt, än det i själva verket
är. — F.-teorien genomgår hela filosofiens
historia; man finner antagandet av objektivt
f. redan i den milesiska naturfilosofien.
Skarpsinnigast och djupast har läran om det
subjektiva f. genomförts av Kant. C. H-m.
Fenomenal, utomordentlig, kolossal.
Fenomenalfsm (se Fenomen), den
åskådning, enl. vilken det ges fenomen; även läran,
att människans kunskap är begränsad till
fenomenens värld. C. H-m.
Fenomenologl (av fenomen, se d. o., och
grek. lo’gos, lära). 1. Vetenskapen om
fenomenet. — 2. Beskrivningen och klassificeringen
av företeelserna inom ett visst själsligt
område. Så talar man t. ex. om det sedliga
medvetandets f. C. H-m.
Fenomobll, se Automobil, sp. 564.
Fenotyp, se Art och Mendelis m.
Fenresulven el. F e n r e r, ett ohyggligt
vilddjur, son till Loke och jättinnan Angerboda
samt broder till Midgårdsormen och Hel.
F. uppföddes, berättar Snorre i sin Edda,
hemma av asarna, men då han växte alltför
mycket och alla spådomar sade, att han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
