Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fersen, Hans Axel von (Axel von Fersen, d. y.) - Fersen, Otto Wilhelm von - Fersen, Reinhold Johan von - Ferslew, Jean Christian - Fersman(n), Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Fersen, 0. W. von—Fersman(n), A.
270
Axel von. Fersen d. y. Oljemålning av J. Björck.
I enskild ägo.
rapportör om vad som skedde i Frankrike, vid
sidan av Sveriges officielle representant, Stael
Von Holstein. F. arrangerade kungafamiljens
flyktförsök (juni 1791). Då upptäckten och
anhållandet skedde i Varennes, hade han
räddat sig över gränsen till Belgien. Där vistades
han sedan till 1794, ivrigt sysselsatt med
diplomatiska underhandlingar i syfte att få till
stånd en allmän koalition till återställande av
den franska monarkien i dess gamla skick.
För att nå detta mål företog han bl. a. en resa
till Wien. Även med franska kungaparet
underhöll han hemliga förbindelser och besökte
(febr. 1792) förklädd Paris, då han sista gången
återsåg drottningen.
Men F:s ansträngningar voro förgäves; han
måste uppleva Ludvig XVI:s och hans gemåls
avrättning. Efter Marie Antoinettes död fick
han f. ö. erfara, att han ej längre spelade
fullt samma roll i de diplomatiska
förhandlingarna som förut. 1794 återkom han för
en tid till Sverige, sändes av Gustav IV Adolf
1797 som ambassadör till kongressen i Rastatt
men blev ej i denna egenskap erkänd av
franska republikens sändebud. F. sändes
senare till badensiska hovet och uppgjorde
gif-termålskontraktet mellan Gustav IV Adolf
och prinsessan Fredrika. Hos Gustav Adolf
stod F. i högt anseende, blev kansler för
Uppsala univ. 1799, riksmarskalk 1801 och
generallöjtnant 1802. I revolutionen 1809 tog han
ingen del. Han ogillade utestängandet av
kronprinsen från tronföljden och räknades till
det gustavianska partiet. Detta blev hans
olycka. När den valde tronföljaren, Karl
August, plötsligt avled (1810), spred sig snart
ett rykte, att han förgiftats, och såsom
anstiftare utpekades även F. och hans syster
grevinnan Piper. När det furstliga liket (20
juni 1810) infördes i Stockholm, blev F.,
vilken som riksmarskalk deltog i liktåget, under
de vidrigaste scener mördad av pöbeln i den
paraderande militärens åsyn men utan att
något gjordes för att skydda honom. — F. var
en man av fin bildning och ädelt utseende
men av ett stolt och högdraget sätt, som
ådrog honom mångas ovilja.
Litt.: F:s brevväxling och enstaka
dagboks-utdrag trycktes av R. M. Klinckowström i »Le
comte de F. et la cour de France» (2 bd, 1872)
och i en biogr. av F. F. Flach (1896). Vidare
märkas R. Nordin, »Bonaparte och F.» (i
»Historiska studier tillägnade H. Hjärne»,
1908); G. Lenotre, »Le drame de Varennes»
(1911; sv. övers. 1923); O. G. von Heidenstam,
»Marie Antoinette, F. et Barnave» (1913; där
meddelade aktstyckens äkthet har delvis
bestritts av prof. H. Glagau i Greifswald, men
med orätt; däremot är editionen synnerligen
okritisk). Av avgörande betydelse för
bedömandet av F. och särskilt hans förhållande till
Marie Antoinette är den av Alma Söderhjelm
påbörjade, med inledande översikter försedda
uppl. av »A. v. F:s dagbok» (hittills 2 bd,
1925—26). L. D.
Fersen, Otto Wilhelm von, frih.,
fältmarskalk (1623—1703); jfr släktöversikten.
Var i fransk krigstjänst 1650—52, blev överste
1657, lantråd i Estland 1660, generalmajor 1672,
generalguvernör över Ingermanlands och
Keks-holms län 1691 samt fältmarskalk 1693 och
erhöll avsked 1698. F. deltog med lysande
tapperhet i Karl X Gustavs polska och danska
fälttåg, förde i slaget vid Lund 1676 den
framstormande högra flygeln i första träffningen
samt blev under förföljandet sårad och fången.
Blev frih. 1674 och slöt själv sin gren.
Fersen, Reinhold Johan von, greve,
kungl. råd (1646—1716); jfr släktöversikten.
Gick i kurländsk och holländsk tjänst, blev
svensk major 1675, kommendant i Göteborg
1702, landshövding i Hallands län 1705,
generallöjtnant 1709, kungl. råd 1711, greve 1712,
generalfälttygmästare s. å. och president i
Svea hovrätt 1715. Han deltog i slagen vid
Landskrona, Düna och Klissow.
Fe’rslew, Jean Christian, dansk
tid-ningsutgivare (1836—1910). övertog 1857 ett
litografiskt etablissemang och förenade 1863
med detta ett tryckeri, från vilket hans
firma, Chr. F. & co., sedermera utgivit ett stort
antal tidningar, vanl. kallade De F e r s 1 e
w-ske blade. Dit höra Aftenposten (sedan
1873), Nationaltidende (sedan 1876), Dagens
Nyheder och Dagbladet (sedan 1891) m. fl.
F. anlade för sina tidningars behov eget
stil-gjuteri, eget pappersbruk och cellulosafabrik
samt gick på 1870-talet i spetsen vid
införandet i Danmark av modern
tidningstrycke-rimateriel (falsningsmaskin, press för
»oändligt» papper, sättmaskiner m. m.). 1910
övertogs företaget av hans son Johan
Christian F. (d. 1925). V.S-g. (P. E-t.)
Fersman(n), Alexander, rysk mineralog
(f. 1883). Blev 1912 prof, i mineralogi vid
högskolan för kvinnor och 1920 vid univ. i
Petersburg samt 1921 föreståndare för
veten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
