Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fichte, Johann Gottlieb - Fichtelberg - Fichtelgebirge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Fichtelberg—Fichtelgebirge
294
»Erste Einleitung in die Wissenschaftslehre»
(1797; sv. övers, med biogr. inledning 1914; 2:a
uppl. 1926) och »Zweite Einleitung in die
Wissenschaftslehre» (1797). 1798 förklarade F. i
en tidskriftsartikel, Ȇber den Grund unsers
Glaubens an eine göttliche Weltregierung»,
att Gud är lika med den moraliska
världsordningen — en tanke, som är en konsekvens
av hans allmänna uppfattning. Denna teori
väckte anstöt. F. utgav försvarsskrifterna
»Appellation an das Publikum» (1799) och
»Gerichtliche Verantwortungsschrift» (s. å.)
men lämnade senare efter en serie
förvecklingar sin plats. Denna händelse är känd
under namnet »ateismstriden». F. flyttade nu till
Berlin, där han kom i nära beröring med
Schleiermacher, Tieck och bröderna Schlegel.
Bland hans skrifter från denna tid märkas
»Die Bestimmung des Menschen» (1800; sv.
övers. 1923) och »Der geschlossene
Handels-staat» (1800). I det sistnämnda arbetet söker
F. visa nyttan av statsmaktens ingripande
i de ekonomiska förhållandena och i
medborgarnas liv, t. ex. i valet av yrke. Han blev
1805 prof, vid univ. i Erlangen men föreläste
där endast sommarterminen 1805. Vintern
1807—08 höll F. i det av fransmännen besatta
Berlin sina berömda »Reden an die deutsche
Nation» (sv. övers. 1914). I dessa sökte F.
elda den tyska nationalkänslan, och han
uppställde höga moraliska och politiska uppgifter
för den tyska nationen. 1810 blev han prof,
vid Berlins nygrundade universitet.
F., som i sin filosofi hävdat viljans och
aktivitetens absoluta värde, beskrives som en
självständig och egenmäktig, något kantig
och hård men storslagen och genomärlig
personlighet. Han betraktade sig som rättrogen
kantian, under det att Kant själv förklarade,
att F:s vetenskapslära vore fullkomligt
ohållbar. I själva verket är F:s system en
konsekvens av Kants filosofi. Kant hade antagit,
att metafysik som vetenskap om det
obetingade vore omöjlig. Man kan endast hu
vetande om de relativa tingen i tid och rum
men icke om det obekanta ting i sig, som
ligger under dessa företeelser. F. uppvisade,
att antagandet av tinget i sig, om vilket man
ej kan äga kunskap, är motsägande.
Filosofiens el. vetenskapslärans uppgift är att
härleda det relativa och betingade ur den
obetingade grunden. Två konsekventa
världsförklaringar äro nu möjliga, idealismen och
dogmatismen. Den förstnämnda härleder det
relativa ur den absoluta intelligensen, det rena
jaget, den sistnämnda åter ur ett absolut ting
el. objekt. Filosofiska och moraliska skäl tala
för idealismen — endast om den är riktig,
kan man hävda människans känsla av frihet
och självständighet. Vetenskapslärans första
grundsats är också teorien om det absoluta
jaget el. subjektet, som fattas som ren
aktivitet. Differensen i den givna världen tvingar
dock F. att antaga något mot jaget motsatt,
icke-jaget (andra grundsatsen). Men
motsat
sen mellan det absoluta jaget och det absoluta
icke-jaget måste lösas. Detta sker i tiedje
grundsatsen, enl. vilken både jaget och
icke-jaget äro ändliga och således icke absolut
utesluta varandra. F. kan således icke uppställa
begreppet om ett absolut jag, men i själva
verket uppger han aldrig den första
grundsatsen; hela hans filosofi kan betraktas som
ett försök att genomföra antagandet av ett
obetingat jag. Någon har med rätta sagt, att
F:s filosofi lider av olycklig kärlek till den
absoluta intelligensen. Då han kommit till
det resultatet, att den teoretiska filosofien
aldrig kan övervinna de filosofiska
motsägelserna, söker han lösningen i det praktiska.
Ej teorien utan livet skall lösa svårigheterna;
där skall man söka realisera det aktiva,
självständiga jaget så mycket som möjligt.
Aktiviteten blir då det goda, passiviteten det onda.
Efter sekelskiftet undergick F:s filosofi en
förändring. Dess form blev än mer abstrakt och
svårbegriplig, och den påverkades i mystisi
riktning av Schelling. Området är mycket
litet bearbetat, och det är svårt att fullt
exakt fastställa differensen mellan systemets
tidigare och senare former. Det är emellertid
skrifterna före 1800, som äro filosofiskt mest
betydande. F:s filosofi har historiskt varit
av stor betydelse för den senare
transcenden-talfilosofiens utveckling och för den moderna
värde- och viljefilosofien.
F :s son I. H. von F. utgav F :s »Sämtliche
Werke» (8 bd, 1845—46; fotomekaniskt
eftertryck 1924), »Nachgelassene Werke» (3 bd,
1834—35; fotomekaniskt eftertryck 1924),
brevväxling (2 bd, 1830—31; 2:a uppl. 1862)
och tills, m. Schellings son K. Fr. A.
Schelling F:s och Schellings filosofiska brevväxling
(1856). Ytterligare F.-brev ha utgivits av
Wein-hold (1862) och H. Schulz (»Briefwechsel», 2
bd, 1925). En modern uppl. av F:s förnämsta
arbeten har ombesörjts av F. Medicus (6 bd,
1910—12; 2:a uppl., 6 bd och 1
komplette-ringsbd, 1925). På sv. utgåvos 1904—05 »Tankar
i urval» av F., övers, av R. Lagerborg. Bland
litt. om F. märkas: K. Fischer, »Geschichte
der neueren Philosophie», bd V (1869; 4:e
uppl., bd VI, 1914); E. O. Burman, »Die
Trans-cendentalphilosophie Fichte’s und Schellings»
(Uppsala 1892); X. Léon, »La philosophie de
F.» (1902) och »F. et son temps» (2 bd, 1922—
24); R. Kröner, »Von Kant bis Hegel», I
(1921); H. Heimsoeth, »F.» (1923). — F:s
porträtt återges på vidstående plansch. C. H-m.
Fi’chtelberg, se Erzgebirge.
Fi’chtelgebi’rge, bergstrakt i Sydtyskland, i
n. ö. Bayern vid bömiska gränsen;
sammanbinder Böhmerwald med Erzgebirge och
omsluter i en båge Egers översta lopp. F. består
av ett mittparti i s. ö.—n. v. riktning
(fort-sättes mot n. v. av Frankenwald) och två
sido-flyglar i s. v.—n. ö.; den n. av dessa
övergår mot n. ö. i Erzgebirge. Höjden över
omgivningen uppgår blott till några hundratal m;
de avrundade ryggarna och topparna täckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
