Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fichtelgebirge - Ficino, Marsilio (Marsilius Ficinus) - Fick, Adolf - Fick, August - Ficker, Julius - Ficklampa - Ficoroniska cistan - Ficquelmont, Carl Ludwig - Ficus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Ficino—Ficus
296
Landskapsbild från Fichtelgebirge.
ofta av väldiga blocksamlingar (»Luisenburg»
s. om Wunsiedel). Högsta toppen är
Schnee-berg, 1,051 m ö. h. Berggrunden består av
granit, gnejs, fyllit m. m. F. är ett viktigt
hydrografiskt centrum; mot ö. flyter Eger, mot
n. Saale, båda till Elbe, mot v. Main
(Weis-ser Main) till Rhen, mot s. Naab (Fichtelnaab)
till Donau. Stora delar av F. täckas av
barrskog, mossar, ängs- och betesmarker.
Klimatet är rått; vintrarna äro långa och kalla.
Befolkningen lever av boskapsskötsel,
skogsbruk, industri (textilvaror, porslin, glas).
Bergsbruket var fordom ansenligt (ädla
metaller, tenn, järnmalm); numera bearbetas
stora granitbrott.
Ficino [-tJTnå], Marsilio (lat. M a r s
i-lius F i c i n u s), italiensk filosof (1433—76),
kanonikus i Florens. Verkade ivrigt för
upplivande av den platonska filosofiens studium.
Fick, Adolf, tysk fysiolog (1829—1901).
Var prof, i fysiologi 1856—68 i Zürich och
1868—99 i Würzburg. F. var en av
1800-talets mest framstående fysiologer. Utgången
ur Ludwigs skola, studerade han musklernas
mekaniska arbete, den i dem försiggående
värmebildningen samt blodomloppets och
sinnesorganens fysiologi. Skrifter: »Die
medi-cinische Physik» (1856; 3:e uppl. 1885),
»Me-chanische Arbeit und Wärmeentwickelung bei
der Muskelthätigkeit» (1882), F :s
»Gesam-melte Schriften» (4 bd, 1903—06). R. T-dt.*
Fick, August, tysk språkforskare (1833
—1916), prof, i jämförande språkvetenskap i
Göttingen 1876—87, i Breslau 1887—91;
avgick på grund av sjukdom. F. var en av de
utmärktaste etymologer, som funnits, och
inlade även på andra områden stora förtjänster,
ehuru hans försök att bevisa, att de homeriska
dikterna urspr. vore avfattade på eolisk
dialekt, torde få anses misslyckat. Hans mest
berömda arbete är »Vergleichendes Wörterbuch
der indogermanischen Sprachen» (1870—71;
4:e uppl. 1890—1909);
därjämte märkas »Die
grie-chischen Personennamen»
(1874; 2:a uppl. 1894) och
»Die ehemalige
Sprachein-heit der Indogermanen
Europas» (1873) m. fl. J.Ch-r.
Ficker, Julius, tysk
rättshistoriker (1826—
1902). Kallades 1852 till
prof, i historia vid univ.
i Innsbruck och var 1863
—79 prof, i jur. fakulteten
där. Han skrev bl. a.
»For-schungen zur Reichs- und
Rechtsgeschichte Italiens»
(4 bd, 1868—74),
»Unter-suchungen zur
Rechtsgeschichte» (1—5: 1, 6: 1 1891
—1904) samt »Das
lango-bardische und die
skan-dinavischen Rechte» (i
»Mittheilungen des
Instituts für österreichische Geschichtsforschung»,
XXII), vilka båda sistnämnda arbeten
utgöra intressanta insatser även i nordisk
rättshistoria. Biogr. av J. Jung (1907). (K.G.Wn.)
Ficklampa, se Elektrisk ficklampa.
Ficoröniska cistan, se Cista (med bild).
Ficquelmont [fikolmå’!;], Carl Ludwig,
greve, österrikisk general och statsman (1777
—1853). Föddes i Lothringen, inträdde 1793
i österrikisk krigstjänst och deltog i
Napo-leonskrigen. F. var 1816—20 minister i
Stockholm, 1829—39 i Petersburg och visade god
diplomatisk begåvning. 20 mars 1848 blev F.
utrikesminister och 4 april ministerpresident
men måste efter folkdemonstrationer avgå
redan 4 maj s. å. Han skrev flera arbeten
om samtida politik.
Ficus, växtsläkte av fam. Moraceae,
igenkänt därpå, att blommorna sitta inuti en
ihålig, uppsvälld, bladlös kortgren (receptaculum,
ungt fikon). Hålighetens mynning befinner
sig i spetsen av receptaklet och spärras av
en mängd små fjäll. Blommorna äro i regel
enkönade. Vanl.
finnas två slags
honblommor, näml, sådana,
som ha långt stift och
som kunna alstra frukt
med dugligt frö, och
sådana, som ha kort
stift och som icke
utbilda någon frukt
(gallblommor). — Stiplerna
vid varje blad bilda en
strut el. tuta, som
omsluter stamspetsen med
därpå sittande unga
blad och faller av, när
nästföljande blad
utvecklar sig.
Släktet omfattar över
600 arter,
mjölksaft
Gren av fikonträd. T. h.
tre fikon, som utvecklats
utan befruktning.
Fikonen t. v., som befruktats,
äro bättre utbildade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
