- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
299-300

(1927) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommiss - Fideikommissarie - Fides - Fidias - Fidibus - Fidius - Fidjiöarna el. Vitiöarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299

Fideikommissarie—Fidjiöarna

300

bestämmelse av den, som låter arv efter sig,
given i annan form än den för legat (se
d. o.) föreskrivna, att den insatte arvingen
skall lämna ett visst, särskilt objekt ur
arv-massan, en jämn del därav eller det hela åt
en annan efter en viss tid eller vid
inträffandet av vissa omständigheter. Den legala
arvingen, som skall avträda arvet, kallas f
i-d u c i a r i u s, mottagaren f i d e i c o m m i
s-s a r i u s. För att uppmuntra fiduciarien att
uppfylla utlämningsplikten, vartill han urspr.
ej kunde med lagliga medel tvingas (därav
har hela rättsförhållandet sitt namn),
tillerkändes honom (75 e. Kr.) mot
fideikommis-sarien samma rätt som mot legatarien, näml,
att vid utlämnandet för sig behålla 1/t.

I modern rättsvetenskap och dagligt bruk
har ordet f. kommit att nyttjas mest om de
s. k. fideicommissa successiva, d. v. s.
testa-mentariska stiftelser, som medföra, att en
viss förmögenhetskomplex eller enskild
för-mögenhetsdel blir oförytterlig och en viss
ordning bestämmes, vari medlemmar av en
familj eller andra skola efterträda varandra i
besittnings- och nyttjanderätten till det
fidei-kommitterade, vilket självt ofta benämnes f.
Sådana stiftelser äro vanl.
familjefidei-k o m m i s s, d. v. s. avsedda att inom en
familj bibehålla besittningen av viss
egendom. Då emellertid ett sådant bindande av
den framtida privatdispositionen över
egendom, huvudsaki. jordegendom, ansetts ur
statsekonomisk och social synpunkt mindre
lämpligt, har rätten att stifta successiva f.
flerstädes upphävts eller inskränkts. I
Sverige kvarstår den ännu obegränsad i fråga om
lösören, varemot med avseende på fastighet
k. f. 27 april 1810 förbjuder att sträcka
förordnandet om sådan egendoms förvaltning
längre än till förste emottagarens eller hans
makas livstid eller om äganderätten vidare än
till att utnämna testamentstagarens nästa
efterträdare. — Förklaring av
stiftelseurkunderna till f. (fideikommissbrev) gives
av K. m:t, och för rätt att upphäva f., att
med fideikommissegendom göra förändring
(utbyte mot annan egendom o. dyl.) eller att
besvära fideikommitterad fastighet med
inteckningar måste jämväl förvärvas K. m:ts
tillstånd, vilket i regel ej torde givas, om ej
samtycke erhållits av alla de personer, som
ha eventuell rätt att komma i besittning av f.
(k. f. 3 april 1810 och lag 5 mars 1926). —
Jämlikt särskild lag 13 maj 1921 skall
arrendeavtal rörande fideikommissjord, slutet för
viss tid eller arrendatorns livstid, gälla
jämväl mot upplåtarens efterträdare, såframt det
icke avser jordbruk, som är att anse som f :s
huvudgård, eller eljest slutits på villkor, som
domstol, efter stämning från ny
fideikommissarie, finner icke skäliga eller icke förenliga
med fideikommissariens berättigade anspråk.
— Antalet innehavare av f. i Sverige var, enl.
Statistisk Årsbok 1926, i grevliga släkter 33,
i friherrliga 37, i adliga 61 och i ofrälse 31,

eller inalles 162; inom Stockholms län funnos
s. å. 33, inom Malmöhus och Kristianstads län
28, inom Södermanlands län 25, inom
Östergötlands län 15 och inom riket i övrigt 95 f.;
inom Gotlands, Jämtlands, Väster norr lands
och Norrbottens län finnas inga f. och inom
vart och ett av Västerbottens, Kopparbergs
samt Göteborgs och Bohus län blott ett f.
Jordbruksfideikommissens tax.-värden
upp-gingo 1910 till sammanlagt 109,421,600 kr.
eller 3,6 % av tax.-värdet på all
jordbruksfastighet på landet och tax.-värdet på annan
fastighet till 12,039,900 kr. Rid.

I Danmark stadga 1849 års och senare
grundlagar, att län, stamhus och
fideikommissgods för framtiden ej få upprättas och
att de hittills beståendes övergång till fri
egendom skall ordnas genom lag. Denna lag
kom till stånd 4 okt. 1919 och gav besittarna
av län, stamhus och fideikommissgods rätt
att övertaga egendomarna i fråga mot en
avgift av 20—25 % (från 1 jan. 1921 25—30 %)
av egendomens värde till statskassan samt
överlåtande till staten av 1/3 av egendomens
odlade areal mot ersättning för utstyckning
till mindre jordbruk. Till 1 april 1927 hade 99
län, stamhus och f. övergått till fri egendom,
och statskassan hade på detta sätt uppburit
80,34 mill. kr., därav 40,8 mill. kr. i
obligationer, resten kontant. Grundlagsförbudet
mot upprättande av nya f. gäller ej
penningfideikommiss. — Om f. i Finland se
Finland, jordbruk. P. E-t.

Fideikommissärie, innehavare av
fideikommiss (se d. o.).

Fi’des, lat. 1. Trohet, ordhållighet; tro. —
F. p ü n i c a, punisk (kartagisk) trohet, d. v. s.
trolöshet. — Jfr Bona fide och Mala
f i d e. — 2. En personifikation av troheten
och ordhålligheten. F. dyrkades i Rom som
gudinna (F. p u’b 1 i c a el. F. p o’p u 1 i
romani) med tempel på Capitolium. A. M. A.*

Fidias, se F e i d i a s.

FIdibus (av ovisst ursprung), hopvriden
pappersremsa, varmed man tänder en pipa (el.
cigarr).

Fi’dius, lat. (av fi’des, se d. o.), »trohets-»,
vanl. Dius Fidius, rom. myt., en gud (eg.
Jupiter), som skyddar trohet och ordhållighet
och anropas vid eder.

Fidjiöarna el. V i t i ö a r n a (eng. Fiji
is-lands), ögrupp i Stilla havet, mellan Nya
He-briderna i v. och Tongaöarna i ö., mellan
15° 48’ och 21° 4’ s. br. samt 181° 38’ och
176° 51’ ö. Igd fr. Gr., den största och
fruktbaraste ösamlingen i Polynesien, inalles omkr.
250 öar (därav omkr. 80 bebodda) med en
sammanlagd areal av 18,360 kvkm (med Rotuma).
De största öarna äro Viti Le vu (10,658
kvkm), Vanua Levu, Taveuni och
K a n d a v u. N. v. om Viti Levu ligga Y
a-s a w a ö a r n a, ö. om Vanua Levu R i n
g-gold isles, s. om dessa Exploring
i s 1 e s och Lakembaöarna och s. om
Vanua Levu Ovala u, N g a u och M o a 1 a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 4 08:01:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free