Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ficus - Fide - Fideikommiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Fide—Fideikommiss
298
förande träd, buskar el. lianer,
växande i varma ocb
varmtempe-rerade länder i både Gamla och
Nya världen. Mest känd är F.
carica, vanliga
fikonträdet, med handnerviga, vanl.
flikiga blad. Det har för sina
ätliga fikon sedan urminnes tid
odlats i Medelhavsländerna, där det
även förvildats. Hemlandet är
sannolikt Mindre Asien. Trädet når
en höjd av 10 m och kan under
gynnsamma förhållanden bära
fikon tre gånger om året. I
Sverige odlas det i växthus, där man
genom drivning kan erhålla
mogna fikon redan i april el. maj,
eller flyttas om sommaren ut i det
fria, varvid fikonen mogna först i
aug. el. sept. De mogna fikonen
äro päronformiga, köttiga och
starkt sockerhaltiga; till färgen
äro de olika hos olika raser. De
ätas antingen råa el. tillagade på ett eller
annat sätt. Till stor del torkas de; torkade fikon
utgöra en betydande handelsartikel och höra
till Europas viktigaste sydfrukter. Jämte säd,
oliver och vindruvor voro fikon Palestinas
värdefullaste alster. Även i Grekland
spelade de en stor roll. I Aten förbjöds
export, om skörden ej utfallit väl, och
förbudet övervakades av särskilda tjänstemän,
sykofanter. G. M-e.
Odlade fikonträd utveckla blott fertila
honblommor, medan däremot det vilda
fikonträdet, romarnas caprificus, bär hanblommor och
gallblommor. Bägge äro värdväxter för
fikon-stekeln (Blastophaga psenes), som är
nödvändig för de odlade fikonens befruktning. Bedan
under antiken hade man därför lärt sig att
hänga upp kvistar av vilda fikonträd i de
odlade (kaprifikation). I Kalifornien
odlar man vid sidan av vanliga fikonträd
den vilda varieteten, i vilken fikonstekeln
lever, ty om de förra ej bli befruktade av
denna, falla frukterna av utan att mogna.
Honan lägger sina ägg i gallblommorna, där
larverna framkalla gallbildningar. Hanen
kläckes först, biter hål i en gallbildning,
som innehåller en hona, och befruktar denna,
innan hon krupit ut. Honan lämnar fikonet
genom dess smala mynning och flyger,
inpudrad i frömjöl från hanblommorna, till
närmaste fikon. Är detta av ett vilt träd,
kryper hon in genom öppningen och börjar
lägga ägg i gallblommorna; om den gren,
varifrån hon härstammar, är upphängd i ett
vanligt fikonträd, råkar hon kanske in i ett
odlat fikon. Dettas blommor äro emellertid
ej lämpade för äggläggning, varför hon efter
att ha krupit omkring en stund, varunder
hon överfört frömjöl till honblommorna, beger
sig i väg. I. T-dh.
Kaprifikation nyttjas ej alltid numera.
Ätbara fikon erhållas ändå, men dessa innehålla
Fikonträd, Ficus carica.
endast undantagsvis dugliga frön. Ätliga men
hårdsmälta fikon erhållas även av Ficus
syco-morus, mullbärsfikonträdet, s y k
o-m o r e n, ett högväxt träd, hemma i Egypten
och Palestina. Av dess hårda ved
förfärdigade de gamla egypterna kistor åt sina
mumier. Om banianträdet, F. bengalensis,
se B a n i a n (med bild sp. 835—836).
Den i Sverige i växthus och boningsrum
odlade f i k u s e n, F. elastica,
kautschukträdet, även oegentligt »gummiträdet»,
blir i sitt hemland, Ostindien, ett ända till
30 m högt träd med stora »plankrötter». Av
mjölksaften beredes kautschuk (A s s a
m-kautschuk). Samma användning ha flera
andra arter, t. ex. F. toxicaria (på
Sumatra) och F. silvestris (i Sydamerika). F.
laccifera och F. religiösa (i Ostindien) lämna
gummilack a, ett harts, som flyter ut
efter styng av gummilacksköldlusen (Coccus
lacca). F. religiösa, heliga
fikonträdet, anses för helig, emedan Buddha skall
ha undervisat i dess skugga, och odlas vid
pagoderna. F. glomerata, F. Roxburghii m. fl.
äro i Ostindien viktiga skogsträd. — F.
sti-pulata (från Kina och Japan) är en med
luftrötter klättrande lian och odlas för sin
snabba tillväxt till beklädnad av väggar i
växthus. G. M-e.
Fide, socken i Gotlands s. härad; omfattar
n. delen av det smala näset mellan sydligaste
Gotland och öns huvudparti, mellan
Burgs-viken och Östersjön; 14,94 kvkm, 284 inv.
(1927). I ö. öppen slätt. 356 har åker, 816
har skogs- och hagmark. Som hemslöjd
tillverkning av slipsten. I kyrkan, från
1200-talets förra hälft, medeltida väggmålningar.
Bildar med Grötlingbo ett pastorat i Visby
stift, Södra kontraktet.
Fideikommi’ss (av lat. fideicommi’ssum, det
som anförtrotts åt någons ärlighet, åt någons
tro och heder) betyder i romerska rätten en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
