Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiktion - Fiktiv - Fikus - Fil (vertyg) - Fil (rad) - Filadelfia (forntiden) - Filadelfia (Pennsylvania)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Fiktiv—Filadelfia
312
rättsförhållanden, som om de eg. varit andra.
F. har emellertid även haft användning i
modern rättsvetenskap, som i många fall sökt
förklara ett visst positivt rättsinstitut genom
att komplettera det med regler, hämtade från
andra institut. Sålunda har t. ex. aktiebolags,
föreningars och dödsbons förmåga att vara
bärare av rättigheter och skyldigheter
förklarats genom begreppet juridisk person, d. v. s.
dessa bildningar ha betraktats som personer.
Inom den moderna rättsvetenskapen ha
fiktionerna mer och mer övergivits. Rid.
Fiktiv (fr. fictif; jfr Fingera),
uppdiktad. inbillad, föregiven, fingerad.
FIkus, se F i c u s.
Fil, verktyg för bearbetning av metaller och
andra material genom bortskärning på ytan
av små partiklar (f i 1 s p å n) medelst på filen
befintliga skarpa och jämnhöga tänder (f i
1-grader). Vanliga filar, som kunna vara av
högst olika form, utföras alltid av stål och
härdas. De allra flesta f. ha dels en
under-grad (ba) och dels en denna korsande
övergrad (ca), vilken senare
anbringas så, att huggen få
något större vinkel mot f:s
mittlinje, A-B (se bilden).
En mindre vinkel skulle
göra, att f. strävade åt ena
sidan vid filningen, emedan övergraden är
mera »styrande» än undergraden. Har f.
ingen korsande grad, kallas den
enkel-g r a d i g (motsats: dubbelgradi g), och
inhuggen anbringas då enl. ca.
Raspar äro ett alldeles särskilt slags
f., på vilka graderna bildas av enkla,
hak-formiga inhugg, utförda med en i spetsen
trekantig mejsel eller dorn och placerade i rader
över f:s yta. De användas för bearbetning av
trä, läder och andra mjuka material
(hovraspar, skoraspar, halvrunda raspar etc.). —
P ol e r f il a r utföra arbetet mera genom
slipning än genom egentlig bortskärning av
material. De utföras av mjuk metall eller av
med sämskskinn klätt trä, varpå i båda fallen
smärgel anbringas. O. B-n.
Fil (fr. file), rad, räcka, följd (t. ex. av rum).
Filadelfi’a, grek. (lat. Philadelphia). 1. I
forntiden stad i östra Lydien, uppkallad efter
grundläggaren, konung Attalos II Filadelfos
av Pergamon (241—197 f. Kr.). Där fanns
tidigt en kristen församling, som i Joh. Upp.
3: 7—13 lovordas för sin trohet. Ruiner vid
Alaschehir. — 2. Se A m m a n.
Filadelfia [filodeTfie] (off. stavning
Philadelphia’), stad i Pennsylvania, U. S. A., vid
Delawareflodens västsida. Staden sträcker sig
västerut på ömse sidor om Schuylkillfloden.
Areal 344 kvkm, 1,823,779 inv. (1920). Det
beräknade invånarantalet 1 juli 1925 var
1,979,000. F:s förstäder på Delawareflodens
västsida öka inv.-antalet med omkr. V2 mill.
Utanför denna förstadsräjong ligger ett
tätt-befolkat bälte på ömse sidor om
Delawareflo-den med ett hundratal städer, av vilka Cam-
den (mitt emot F.) och Trenton, båda i New
Jersey, samt Wilmington i Delaware ha över
100,000 inv. Hela detta bälte ligger inom en
timmes resa från F :s centrum; i vidaste
bemärkelse har F. med förstadsräjong omkr. 3
mill. inv.
Flera orsaker ha gjort F. till en jättestad.
Det ligger på gränsen mellan två goda
jordbruksområden, det flacka kustlandet med
leriga och sandiga jordar samt piedmontplatån
i v. med kuperad terräng men kalkhaltig och
bördig jordmån. Där Schuylkillfloden från
piedmontplatån kommer ned på slätten, bildar
den fall, som i äldre tider voro en kraftkälla
av värde. De båda floderna bilda utmärkta
hamnar. F. ligger nära antracitfälten i
Schuyl-killdalen och drog under sin uppväxttid fördel
även av dess järnmalmer.
F., »brödrakärlekens stad», anlades av
William Penn 1683 på ett område, som han köpt
av indianer och av svenskavkomlingar. Inom
F:s och dess förstäders område ligga Nya
Kors-holm, Nya Vasa, Mölndal, Torne, Provinceön
m. fl. svenska fort eller orter, som tillkommo
på 1640-talet. F. tävlade snart med Boston
som den ledande staden i de eng. kolonierna,
spelade en framträdande roll under
befrielsekriget mot England och var 1790—1800
unionens huvudstad. De utlandsfödda i F.
upp-gåvos 1920 till 397,927 (22 %), därav svenskar
2,651, ryssar och polacker 126,856, irländare
64,590, italienare 63,723, tyskar 39.766;
negrerna voro 134,229 (år 1910 blott 84,500). T.
o. m. ett litet kineskvarter finnes.
F. är U. S. A:s tredje industristad (näst
New York och Chicago). Det är en
synnerligen livlig industri, som växt upp i F.,
tack vare de närbelägna antracit- och
kolfälten och F :s utmärkta kommunikationsläge.
Viktigast äro järnindustrien
(Baldwinlokomo-tivverkstäderna sysselsätta 15,000—20,000
man), textil-, läder- och tobaksindustrien,
socker- och petroleumraffinaderier,
tillverkningen av mattor, filtar och hattar
(cowboyhattarna tillverkas i stor utsträckning där) samt
F:s stora kvarnar och slakterier. Amerikas
största fabriker för tillverkning av
spårvagnar finnas i F. Vid Delawarefloden ligger
Förenta staternas förnämsta
skeppsvarvsdi-strikt och på League island mellan Schuylkills
mynning och Delawarefloden deias förnämsta
örlogsvarv och stora hydroplanfabriker.
1919 funnos i F. 9,064 fabriksanläggningar
(jämte hantverk), som sysselsatte 338,911 pers,
(därav 281,105 arb.). Produktionsvärdet var
1,996 mill. doll. Ett mått på industriens
omfattning är, att 1919 industrierna nyttjade
3,7 mill. ton antracit och kol samt mill.
barrel olja. Oljan föres i väldiga rörledningar
från Pennsylvanias och de centrala
slätternas oljefält och raffineras i F. Utmärkande
för F. är mångsidigheten i den industriella
verksamheten.
1925 voro in- och utgående fartyg 11,271
med 24 mill. ton nettotonnage. I export och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
