- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
309-310

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figurdans - Figurera - Figurerad - Figurlig - Figuråkning - Fiholm (Södermanlands län) - Fiholm (Västmanlands län) - Fiji islands - Fikon - Fikonkaffe - Fikonkaktus - Fikonsteklar - Fikonträd - Fiktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Figurdans—Fiktion

310

Figurdans, allmän benämning på 1600- och
1700 talets sällskapsdanser med sirliga och
invecklade danssteg, ss. menuett, gavott,
ka-drilj o. s. v., i motsats till den för 1800-talet
kännetecknande runddansen (pardans med
likformig kringsvängning). (L-a S.)

Figurera (fr. figurer), uppträda, förekomma,
vara synlig; utföra vissa danssteg (figurer).
Se även Figurerad.

Figurerad (it. figura’to). 1. (Mus.) F. kallas
i allm. varje musik, i vilken melodinoter
upplösas i »figurer» (se Figur 4). —
Figurerad kontrapunkt är ett i smärre
noter än huvudtemat (cantus firmus) sig
rörande bitema, vilket sättes emot det förra.
Figurerad sång (c an to figurato)
uppstår, då huvudtemat självt figureras.
Figurerad koral kan använda ettdera eller
båda sätten. (T. N.)

Figürlig, bildlig (t. ex. i figurlig bemärkelse).

Figuråkning, se Skridskoåkning.

En av de båda huvudbyggnaderna på Fiholm i Jäders
socken.

Fiholm, gods i Jäders socken,
Södermanlands län, invid Mälaren; 644 har, därav 365
har åker; tax.-värde 378,700 kr. (1926). F.
nämnes redan 1275, köptes 1402 av drottning
Margareta och donerades sedan till Eskilstuna
kloster. Från 1500-talets slut tillhörde F.
ätten Oxenstierna och beboddes bl. a. av
rikskanslern Axel Oxenstierna, som 1640—42 efter
ritningar av N. Tessin d. ä. lät uppföra de två
ännu kvarvarande tegelbyggnaderna (urspr.
tänkta som flyglar). F. såldes 1784 till
riksrådet greve J. Beck-Friis samt blev 1791
jämte Börringekloster i Skåne grevskap för
hans ätt. Det såldes 1907, varvid
fideikommissnaturen överfördes på kapital. Har
därefter styckats. F. omfattade dessförinnan
i Jäders, K jula och Barva socknar 29 113 / 220
mantal; tax.-värde 1,123.800 kr. (1906). Ägare
till återstoden av F., 61/4 mantal,
kabinetts-kammarherre Eric Hallin. Litt.: Julia
Svede-lius, »F.» (i Sv. Turistfören :s Årsskr. 1914).

Fiholm, säteri i Rytterne socken,
Västmanlands län, nära Mälaren; utgör med
underlydande ett ägoområde av 1,190 har (520 har
åker); tax.-värde 505,700 kr. (1926). Nuv. corps
de logis byggt 1772—73; värdefull
porträtt

samling, rikhaltigt arkiv. — F. innehades från
början av 1300-talet av biskoparna i Västerås,
som tidtals residerade där. Det indrogs av
Gustav Vasa, boitbyttes 1723 av kronan och
gjordes 1779 till fideikommiss inom ätten
Ridderstolpe.

Fiji islands [fldp’ äiTøndz], se Fidjiöarna.

Fikon, vanliga fikonträdets frukt. Om vilda
fikonträdet (Caprificus) se F i c u s, sp. 297.

Fikonkaffe, ett slags kaffesurrogat,
framställt av rostade fikon. Förfalskas ofta med
den billigare cikorian.

Fikonkaktus, se Kaktusväxter.

Fikonstekiar, gemensam benämning på små
steklar, tillhörande fam. Agaonidae av
över-fam. Chalcididea. De utmärkas av en
mycket långt driven
köns-dimorfism med bleka,
vinglösa, blinda hanar
med mycket kraftiga
1 och 3 benpar, medan
honorna äro
mörk-färgade och ha väl
utvecklade antenner,
ögon och vingar samt
leva i unga fikon och
spela en väsentlig roll
vid honblommornas
befruktning (se
vidare F i c u s, sp.
297). I.T-dh.

Fikonträd, se F i c u s.

Fiktion (fr. fiction, lat. fi’ctio, av fi’ngere,
dana, uppdikta; jfr Finger a), någonting
uppdiktat eller låtsat; fantasi,
fabulerings-förmåga, inbillning; (i rättslivet) antagande,
att vissa omständigheter äro för handen, utan
att de faktiskt behöva vara det. Sådana
rättsliga f. ha brukats mycket, särskilt i romerska
rätten och engelska lagskipningen. F. blev
sålunda det medel, varigenom nya
förhållanden kunde, utan att lagen ändrades, inordnas
under gamla rättsbud. Interpretationen var
i Rom icke en uttolkning av lagen utan en
intolkning i lagen, och för möjliggörande
härav blev det nödvändigt att behandla en mängd

Fikonstekel, Blastophaga
psenes. 1 hane, 2 hona.

Huvudbyggnaden på Fiholm i Rytterne socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:14:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free