Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filipendula - Filipepi - Filipescu, Nicolae - Filipin, Filippin - Filippa (drottning av Sverige, Danmark och Norge) - Filippa av Hainaut (engelsk drottning) - Filipperbrevet - Filippi - Filippik - Filippinerna, Filipinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Filipepi—Filippinerna
332
har få (vanl. 4 par),
breda, på
undersidan oftast vitlfldna
småblad och vita,
starkt doftande
blommor, växer på
sjöstränder,
kärrängar o. s. v. över
hela landet. F.
hexapetala
(Spi-raea filipendula),
brudbröd, som är
3—5 dm hög och
har talrika smala,
djupt tandade
småblad och på
utsidan vanl. rödlätta
kronblad, växer på
ängsbackar i s. och
mellersta Sverige;
rötterna äro
försedda med
nötstora knölar, som äro
rika på stärkelse
och förr använts
som
nödbröds-ämne. G. M-e.
Filipe’pi, se Botticelli.
Filipe’scu, N i c o 1 a e, rumänsk politiker
(1862—1916). Blev efter utlandsstudier 1885
deputerad och vann genom vältalighet och
publicistisk förmåga snart en ledande
ställning inom det konservativa partiet. F.
genomdrev som krigsminister 1911—12
kanonbeställningar i Frankrike samt moderniserade
armén. Han tog hösten 1912 en ledande del i
föreningen av T. lonescus grupp och det
konservativa partiet. Under världskriget ivrade
F. för deltagande i kriget på de allierades
sida med Siebenbürgens erövring som mål.
Filipln, Filippln (fr. philippine, antagl.
förvrängning av ty. Vielliebchen, hjärtevän),
ett slags vad, som ingås på så sätt, att två
personer, sedan den ene i en mandel el. nöt
anträffat en tvillingkärna, uppäta var sin
kärna och därvid överenskomma, att den
vinner, som först ropar »filipin», då de nästa
gång eller efter viss avtalad tid råkas.
Filippa, drottning i Sverige, Danmark och
Norge (1394—1430), dotter till konung Henrik
IV i England. Efter fleråriga
underhandlingar om giftermål mellan henne och
unionskungen Erik (av Pommern) firades deras
bröllop i Lund 1406. Ej minst genom sina
personliga dygder vann F. ett älskat och aktat
namn. Det inflytande Erik lämnade henne
på sina rikens styrelse var, åtm. vissa tider,
ansenligt. Under hans bortovaro från sina
riken aug. 1423—maj 1425 skötte F. med kraft
och klokhet regeringen. Hon deltog senare bl. a.
(1426) i överläggningar med svenska rådet.
1428, då hansestädernas flotta hotade
Köpenhamn, eldade hon försvararnas mod och bidrog
därigenom att avvärja faran. Hon avled 5
jan. 1430 i Vadstena och begrovs där. Fr. W.*
Filippa av H a i n a u t, engelsk drottning
(omkr. 1314—69), dotter till greve Vilhelm
den gode av Hainaut, sedan 1328 g. m.
engelske kungen Edvard III. Hon blev älskad av
folket för sin godhet och människokärlek. Vid
Calais’ erövring 1347 t. ex. hindrade hon
konungen att avrätta de utlämnade borgarna.
Historieskrivaren Froissart var 1361—66 F:s
sekreterare, och hon uppmuntrade hans
författarskap. Jfr monogr. av B. C. Hardy (1910).
Fili’pperbrevet, ett av Paulus under hans
fångenskap i Rom till den av honom (Apg.
16: 12 ff.) grundade församlingen i Filippi
(se nästa art.) riktat brev. Det innehåller,
utom tack för ett aposteln tillsänt
penningunderstöd, förmaningar till de kristna i
Filippi samt en del meddelanden om apostelns
läge och utsikter för framtiden. Brevet, vars
äkthet alltid med framgång kunnat hävdas,
vittnar i sin varma ton om ett personligt
nära förhållande till adressaterna. E. A.
FilFppi (grek. Fi’lipp6i, lat. Phili’ppi), av
Filip II av Makedonien anlagd stad i Trakien,
viktig genom de närbelägna guldverken i
berget Pangaion och ryktbar genom Antonius’
seger över Brutus och Cassius (42 f. Kr.).
Jfr även Filipperbrevet. Ruinerna av
F. kallas Filibé el. Filibedjik. A. M. A.*
Filipplk, häftigt och bitande angrepp i tal
el. skrift. — Filippiker (F il i’p piska
tal) kallades de skarpa tal, som atenaren
Demosthenes riktade mot konung Filip II av
Makedonien. Namnet överfördes sedan på
Ci-ceros tal mot Antonius och har blivit ett
allmänt appellativ.
Filippinerna, F i 1 i p i n e r n a (sp. Islas
Fi-lipinas, eng. Philippine islands), ögrupp i ö.
Asien, den nordligaste delen av Malajiska
arkipelagen. F. omgivas i v. av Sydkinesiska
havet och Sulusjön, i s. av Celebessjön, i ö.
av Stilla havet, som på 100 km avstånd
från kusten sänker sig till den 9,788 m djupa
Filippingraven. I n. skiljas F. genom ett 200
km brett sund från Formosa. Till F. räknas
även Palawan och Suluöarna, vilka leda över
till Borneo. Med dessa öar upptaga F. en
areal av 297,905 kvkm. Därav komma på
hu-vudön, Luzon, den nordligaste, 105,704 kvkm,
därefter följa den sydligaste, Mindanao, med
95,583 kvkm, Såmar, 13,530 kvkm, Negros,
Palawan, Mindoro, Leyte, Cebü och Bohol.
Vanl. sammanför man de omkr. 7,000 öarna
i tre grupper: Luzongruppen,
Mindanaogrup-pen samt Visayas. Härtill komma Suluöarna
och Palawangruppen med Calamianesöarna (se
f. ö. kartan). -— F. bilda ett led i de väldiga
ökedjor, som gå längs östranden av Asien.
De äro fyllda av berg, som flerstädes nå
betydande höjd (H a 1 c o n på Mindoro 2,585 m,
den utslocknade vulkanen A p o på Mindanao
2,929 m). De tektoniska huvudlinjerna ha i
stort riktning från n. till s., i mellersta delen
av ögruppen från n. v. till s. ö., men i v.
utgrenar sig från dessa ett annat system, som
för över till Borneo och Celebes och går från
Brudbröd, Füipendula
hexape-tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
