Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna, Filipinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Filippinerna
334
n. ö. till s. v. Så bildar F. ett
övergångsled mellan Östasien och
det indiska området. På Luzon,
vars bergbyggnad i n. är en
fortsättning av Formosas
bergland, går i ö. Sierra Madre, i v.
Cordillera central (ända till 2,260
m ö. h.). Mellan dem ligger den
breda Cagayansänkan, ett av F:s
bördigaste landskap. Längst i v.
begränsar Sierra de Zambales
Pampangaslätten, Luzons andra
stora slättbygd mellan
Manila-bukten och Lingayénbukten.
Ca-gayan och Pampanga äro F:s
största floder. På s. Luzon grena
sig bergskedjorna och gå alltmer
isär; blott de högre delarna
sticka upp som öar; de lägre
partierna bilda sund mellan öarna
eller smala dalgångar. Endast
längst i s. på Mindanao, ss. vid
floden Pulangui, finnas bredare
dalslätter, dock ännu föga
uppodlade. Även kustslätterna äro
smala, vanl. blott 10—15 km
breda, öarna äro rika på
vulkaner (ett 10-tal verksamma och
omkr. 20 utslocknade), ordnade i
rader längs de tektoniska
huvudlinjerna. De aktivaste äro Taal
s. om Manilabukten och Mayon
på s. ö. Luzon. Våldsamma
jordbävningar äro mycket vanliga.
— Öarnas geologiska byggnad är
endast ofullständigt känd.
Urberget, uppbyggt av gnejs och
gammalkristalliniska skiffrar,
överlagras i allm. av yngre
sediment, som i regel ej torde vara
äldre än tertiär. Slättbygderna
uppbyggas av unga marina
bildningar och alluvialavlagringar.
Vulkaniska bildningar, dels från
slutet av paleozoisk tid, dels
från miocen och följ, perioder,
ha stor utbredning. F. är rikt på mineral,
främst stenkol, guld och koppar; även järn
och bergolja finnas. F. höra till det indiska
monsunområdet med n. ö. vindar under
vintern och s. v. vindar under sommaren.
Års-medeltemp. är hög; Manila har 27° C (maj
28,6°, jan. 25,o°). Regnmängden är i Manila
på Luzons v. kust 1,927 mm per år, i Albay
på dess ö. kust 3,019 mm. I allm. har ö. sidan
av ögruppen större nederbörd än den v. Vid
den tid, då monsunerna slå om, uppstå ofta
svåra stormar och virvelvindar, som kunna
åstadkomma otrolig förödelse. Om
naturförhållanden i övrigt, växt- och djurvärld se
Malajiska öarna.
F. hade 10,314,310 inv. enl. census 1918, 1925
omkr. IU/2 mill. (36 per kvkm). Endast en
ringa del räknas som naturfolk. Äldsta skiktet
torde utgöras av pygméerna, aeta (se D v ä r g-
f o 1 k) i öarnas inre, ännu väsentligen
jägarfolk, vars låga kultur dock mist mycket av sin
ursprungliga egenart. Vissa folkslag, som
utgöra blandning av aeta och kanske weddoider
(se d. o.) med ljusare element, leva delvis på
lika låg kulturgrad. Huvudbefolkningen är
ljus, sammansatt av malajer och indoneser
(för vissa författare liktydigt). Bland
hithörande stammar äro tagalerna de mest
betydande. Där denna befolkning behållit sin
gamla kultur, överensstämmer den med
kulturen hos släktingar i övriga Malajiska
övärlden. Indiska kulturinflytanden ha i gången
tid också nått hit. Rätt många kineser ha
invandrat; de vita, numera mest från
Amerika, äro ej så talrika. Befolkningen lever
mest i mindre byar. Halvstora städer finnas
knappast, av större endast Manila. —
Religionen är väsentligen kristen (romersk-ka-
FlLiPPINERNA
Skala 1:15 miD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
