Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna, Filipinerna - Historia - Filippiska epoken - Filippiska tal - Filipponer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Filippiska epoken—Filipponer
336
tolsk); . muhammedaner (moros) finnas även.
Det spanska folkinslaget har aldrig varit
stort; engelskan blev 1923 officiellt språk.
Huvudnäringen är jordbruk. Infödingarna
odla mest ris, majs och batater jämte
tropiska frukter, ss. mango, bananer och
agru-mer. Även kokospalmen är av stor vikt och
lämnar de viktiga exportprodukterna
kokos-olja och kopra. För export odlas f. ö. av de
vita i plantager socker, manilahampa och
tobak m. m.; kaffeodlingen har numera starkt
minskats. — Skogarna lämna bambu och
rotting, kautschuk samt en del dyrbart
möbelträ. Boskapsskötseln är obetydlig, och
kött måste importeras från Amerika och
Australien; däremot är fisket av stor vikt.
Bergsbruket har ännu blott påbörjats, men
industrien har länge sysselsatt många händer.
Av gammalt är den en typisk hemindustri (en
viktig exportartikel är flätade hattar), men
även sockerbruk och tobaksfabriker finnas.
Exporten, som huvudsaki. går till U. S. A.
(därnäst kommer England), hade 1925—26 ett
värde av 282 mill. pesos (till U. S. A. 206
mill.) och omfattade bl. a. socker 72 mill.,
hampa 69 mill., palmolja 41 mill., kopra 33
mill., cigarrer och tobak 19 mill. Importen
var s. å. 235 mill. pesos (från U. S. A. 140 mill.)
och bestod bl. a. av bomull och bomullsvaror
38 mill., järn- och stålvaror 25 mill. och ris
11 mill. F. ha goda reguljära
sjöfartsförbin-delser med U. S. A. och Kanada samt med
Östasien. Till ögruppens hamnar ankommo
1925—26 i utrikes fart 1,006 fartyg om 3,84
mill. ton (*/3 britt, tonnage, x/3 från U. S. A.).
Järnvägarna, som byggts huvudsaki. under
amerikansk regim, hade 1924 en längd av 1,300
km, automobiltrafiken har fått ett betydande
uppsving på senare år (mer än 10,000 km
automobilvägar). — Under spanska tiden var
myntenheten mexikansk dollar, nu 1 peso (i
silver) om 100 centavos (= 1/2 U. S. A.-dollar).
Ett annat silvermynt är peseta (= 20
centavos). U. S. A:s mått och vikt äro allmänt
antagna; även några i Bortre Indien vanliga
mått och vikter av indiskt, malajiskt el.
kinesiskt ursprung förekomma.
F. styres av en generalguvernör, utnämnd
av Amerikas president; vid sin sida har han
ett kabinett om 6 ministrar och en
folkrepresentation om 2 kamrar (senat med 24
medL, valda på 6 år, och representanthus
om 91 medl., valda på 3 år; 2 senatorer och
9 representanter i deputeradekammaren utses
av guvernören, de övriga väljas av
befolkningen). F. omfattar nu 48 reguljärt
organiserade provinser samt 11 »speciella»
provinser (utan självstyrelse). Flera städer ha
ganska omfattande lokal självstyrelse. För
undervisningsväsendet har under senare år
mycket gjorts; två statsuniversitet finnas
f. n. i Manila. O. Sjn.
Historia. F. upptäcktes 1521 av Magalhäes,
togos 1565 ff. i besittning av spanjorerna och
fingo sitt namn efter Filip II. Långsamt
ut
breddes det spanska väldet, talrika munkar
införde den katolska läran och förvärvade
stora jordområden; engelsmän, holländare och
kinesiska sjörövare angrepo flera gånger
öarna, som 1762—63 voro i engelsk besittning.
Under 1800-talet vaknade en frihetsrörelse,
även riktad mot munkväldet, vilken 1896 ledde
till ett framgångsrikt uppror under ledning
av Emilio Aguinaldo (se d. o.). Under
spansk-amerikanska kriget 1898 tillintetgjorde
amiral Dewey (se d. o.) i Manilabukten vid
Cavite en spansk flotta, och i freden s. å.
övertogos F. av Förenta staterna mot 20 mill.
doll. ersättning till Spanien. Upproret
fortsatte emellertid men dämpades småningom,
Aguinaldo togs 1901 till fånga, och s. å. kunde
civil förvaltning på F. införas. Lokala
uppror ha dock flera gånger flammat upp men
utan svårighet kuvats. F:s förvaltning
ordnades av en 1900 ditsänd amerikansk
kommission under sedermera presidenten W. H.
Tafts ledning, och denne styrde som den förste
generalguvernören (1901—04) F. med stor
skicklighet. 1907 höllos f. ggn val till
representationen, vilken flera gånger råkade i
konflikt med den av U. S. A. utsedda
regerings-kommissionen. Efter amerikanska
presidentvalet 1913 utsågs F. B. Harrison till
generalguvernör, befolkningen fick utse majoriteten
i kommissionen, och denna ersattes 1916 av
en till största delen folkvald (se ovan) senat;
spänningen mellan regeringen och
representationen minskades. U. S. A:s politik har gått
ut på att alltmer utvidga självstyrelsen på F.,
i den mån den infödda befolkningen visat sig
mogen härför, och man har icke principiellt
avslagit F:s krav på full självständighet men
hittills städse avvisat krav därpå ;senast april
1927) med att F :s befolkning ännu icke vore
mogen för en sådan förändring. Ekonomiska
(bl. a. utsikten till kautschukodling på F.) och
strategiska skäl (F. och särskilt krigshamnen
Manila som flottbas) ha också bidragit till
att amerik. regeringen ställt frågan om
oberoende på framtiden. Harrison efterträddes
1921 av general L. Wood, som vid försöken
att upprätthålla sitt ämbetes auktoritet haft
åtskilliga slitningar med de till F:s
självständighet syftande nationalisterna.
Litt.: J. Foreman, »The Philippine islands»
(1892; 3:e uppl. 1906); H. H. v. Schwerin,
»Filipinerna» (1898); »The Philippine islands
1493—1898», utg. av E. H. Blair och J. A.
Robertson (55 bd, 1903—09); D. F. Barrons,
»History of the Philippines» (1905; ny uppl.
1924); W. D. Smith, »The Philippine islands»
(i »Handbuch der regionalen Geologie», bd
VI: 5, med geol. bibliogr., 1910); W.
Tuc-kermann, »Die Philippinen» (med bibliogr.,
1926). A. A-t.
Fili’ppiska epoken, se Kronologi.
FilTppiska tal, se Filippik.
Filipponer, en av de s. k. prästlösa ryska
sekterna, utsöndrad ur pomoitsernas sekt.
Stiftaren var en rysk soldat, F i 1 i p p, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
