Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filipponer - Filippopel - Filippov, Danilo - Filippus (judisk furste) - Filippus (apostel) - Filippus (Evangelisten) - Filipsson, Johan - Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Filippopel—Filipstad
338
rymt från slaget vid Narva och funnit en
fristad hos pomortserna. När hans anspråk
på ledarställning inom sekten avvisades,
grundade Filipp sin egen församling. Då
myndigheterna ingrepo mot denna, sökte Filipp och 70
f. döden i lågorna (1743); pomortserna
plundrade sedan f:s koloni, men sekten bestod.
Även av Filipps närmaste efterföljare gingo
stora skaror i elddöden under förföljelserna;
självmordet räknades sedan som särskilt
from-hetsbevis. F. finnas ännu här och där i
Ryssland samt även bl. a. i Bukovina och
Rumänien, där de kallas lippovaner. A. Kgn.
Utsikt över Filippopel.
Filippopel, bulg. Plovdiv, grek.
Filippo’po-lis, stad i östrumelien, Bulgarien, på högra
stranden av Marica, som härifrån är
segelbar; Bulgariens näst största stad; 63,415 inv.
(1921). F. ligger på en mycket bördig slätt
bland en grupp granitkullar. Är säte för
en bulgarisk ortodox metropolit och en
ap-pellationsdomstol samt huvudstad i
departementet F. (10,125 kvkm, 562,458 inv. 1927).
Staden F. ligger vid järnvägen Wien—Sofia—
Konstantinopel; från F. utgår en
järnvägslinje till Burgas. Staden är ett betydande
handelscentrum för omgivningens produkter:
ris, tobak, rosenolja, silke, vete och vin.
Fili’ppov, D a n i 1 o, rysk sekterist,
grund-läggare av »gudsmännens» el. »gisslarnas»
sekt. I samband med den allmänna religiösa
oron i Ryssland vid 1600-talets mitt utgav
sig F., en ur krigstjänsten rymd bonde, för
Herren Sebaot själv, 1645 i en eldvagn
nedstigen från himlen. I denna egenskap
utfärdade han efter att ha sänkt de kristna
religiösa böckerna i Volga 12 budord, bl. a.
påbjudande nykterhet och sexuell avhållsamhet.
Han predikade därefter, tidtals förföljd av
myndigheterna, sin lära och samlade kring
sig anhängare, »gudsmänniskor». En av
sektens många traditioner uppger, att han 1 jan.
1700 blivit levande upptagen till himlen
inför sina anhängares ögon. A. Kgn.
Fili’ppus (grek. Fi’lippos), judisk furste
(d. 34 e. Kr.), son till Herodes den store. Blev
efter faderns död tetrark över Batanaea,
Tra-chonitis, Auranitis och några andra områden
i n. och ö. Palestina. Han var g. m. Salome,
Herodias’ dotter, och förde en lugn regering
under romersk överhöghet. E. A.
Filipstads vapen.
I silverfält en på en röd
galopperande häst med
gyllene mundering
sittande ryttare i blå rustning
med röd och blå
fjäderbuske, hållande ett blått,
huggande svärd.
Fili’ppus, en av de tolv apostlarna.
Namnet förekommer i de synoptiska evangeliernas
apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa
evangelier ingen uppgift om honom. Däremot
omtalar Johannesevangeliet honom (1: 43 ff.,
6: 5 ff., 12: 21 ff., 14: 8 ff.), bl. a. som bördig
från Betsaida. E. A.
FilFppus (E v a n g e 1 i s t e n F.) hörde till
de 7 diakonerna i den första kristna
församlingen, förkunnade evangeliet i Samarien, var
sedan bosatt i Caesarea »vid havet» (Apg.
6:5, 8:5 ff., 21:8 ff.). Enl. traditionen
verkade F. därefter i Mindre Asien; i senare
tradition förväxlades han med aposteln F. E. A.
Filipsson, Johan, se Johan Filipsson.
Filipstad, stad i ö. Värmland, Värmlands
län, huvudort för Värmlands bergslag,
naturskönt belägen vid Skillerälvens utlopp i sjön
Daglösen; 2,556 har, därav 388 har vatten,
4,880inv.(1927).
Stads-privilegier utfärdades
av Karl IX 6 april
1611; staden fick siti
namn efter dennes son
Karl Filip. F. grunda
des som handelscent
rum för den gruv- ocl
hyttbygd, som undei
1400- och 1500-talet
vuxit upp i ö.
Värmland. Ekonomiska
intressekonflikter mellan stadens borgerskap
och bygdens bergsmän
vållade
stadsprivilegi-ernas indragning 1695.
Från 1720 var F. en
köping med bosättningen
begränsad, först till
50, senare till 60
hushåll; 1835 återfingos
stadsprivilegierna.
F :s markområde omfattar vad som vid
grundläggandet ägdes av Vik- och
Kytthyt-tan. Det stadsplanelagda området är 89 har.
Tax.-värdet var 1926 för jordbruksfastighet
939,300 kr., för annan fastighet 11,682,600 kr.,
den bevillningstaxerade inkomsten 4,986,470
kr. Staden har en samskola och en
bergsskola, stiftad 1830 och upprätthållen ge
nom anslag av Järnkontoret och staten;
lasarett finnes sedan 1773. Märkliga
byggnader: kyrkan (1785), stadshuset,
bergmästar-gården. Vattenledning sedan 1896
(vattenverket ombyggt 1925), elektriskt kraftverk i
Skillerälven sedan 1887. Järnvägar:
Bergs-lagsbanan, F.—Hagfors—Karlstad ö. (v.
stationen), Mora—Kristinehamn (ö. stationen).
Tidningar: Filipstads Stads och Bergslags
Tidning, östra Värmlands Nyheter (bägge
utkomma 3 ggr i veckan). På översta kullen
av F:s nya kyrkogård vilar i ett 1895
fullbordat gravkapell John Ericssons stoft (se
bild vid art. Ericsson, J.). — Utanför F.
finnas en av landets bästa skidbackar samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
