Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filosofiens historia - Filosofisk - Filosofisk ämbetsexamen - Filostratos - Fils - Filsand - Fils de France - Filspån - Filt - Filter - Filterpress - Filtrat - Filtrering - Filtrerpapper - Filtrerpress - Filtrost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Filosofisk—Filtrost
356
Comte skapade positivismen, i vilken den
förbands med en svärmisk sociologi. Men även
spiritualismen har fått ny livskraft. Maine
de B i r a n och C o u s i n kunna betraktas
som förelöpare; Renouvier, F o u i 11 é e,
L a c h e 1 ie r och Bergson äro dess största
namn. Renouvier och Lachelier byggde på
Kants kriticism, som den sistnämnde utförde
i metafysisk riktning. Fouillée skapade en
idealistisk utvecklingsfilosofi. Bergson
uppställde intuitionen som högsta
kunskapskälla, då förståndet aldrig kan fatta det
absoluta. Han är väl den mest berömde
representanten för de antiintellektualistiska
strävanden, som under senare tid framträtt i alla
de stora kulturländerna och av vilka
pragmatismen och värdefilosofien äro former. — En
lärjunge till den engelska empirismen är
Danmarks förnämste filosof, H. Höffding.
I Sverige skapade H ö i j e r ett
transcenden-talfilosofiskt system. Biberg och G r u b b e
förebådade i sitt tänkande den
personlighets-filosofi, som fick sitt uttryck i Boströms
system. Vid Boströms sida stod S. R i
fobi n g; den förres förnämste lärjunge var C. Y.
Sahlin. Bland de svenska filosofer, som
sedan gjort insats i forskningen, må nämnas
E. O. Burman, V. N o r s t r ö m, H.
Larsson, E. L i 1 j e q v i s t, E. H e r r 1 i n, A.
H ä g e r s t r ö m, A. P h a 1 é n, M.
Jacobsson, A. Vannérus och J. Landquist.
Korta framställningar av filosofiens
historia äro givna i E. Zeller, »Grundriss der
Geschichte der griechischen Philosophie» (12 :e
uppl. 1920); Windelband, »Geschichte der
abendländischen Philosophie im Altertum»
(4:e uppl. 1923); Falckenberg, »Geschichte der
neueren Philosophie» (9:e uppl. 1923). Av
sv. arbeten må nämnas H. Larsson, »Den
grekiska filosofien» (1921), och A. Ahlberg,
»Filosofiens historia» (5 dir, 1925—27). C. H-m.
Filosofisk, som har avseende på filosofien;
djupsinnig; levnadsvis; ståndaktig mot ödets
slag. — Filosofiska termer förklaras i A.
Ahlberg, »Filosofiskt lexikon» (1925).
Filosofisk ämbetsexamen, examen inom fil.
fakulteten för blivande lärare, medför titeln
filosofie magister; inrättad 1907.
Filo’stratos (lat. Philo’stratus), grekiska
författare, bördiga från Lemnos och
tillhörande den s. k. andra sofistikens tid.
Viktigast äro: 1. Flavius F. d. ä., omkr. 200
e. Kr. Tillhörde en tid kejsarinnan lulia
Domnas lärda omgivning i Rom. Han
efterlämnade bl. a. en romanartad levnadsteckning
i 8 böcker över undergöraren Apollonios från
Tyana, i viss mån ett motstycke till
evangeliernas skildring av Jesu levnad, samt
kortfattade biografier över sofister, talare och
retorer under titeln »Bioi sofiston». — 2. F.
d. y., den förres brorsons son. Författade
»Eikones» (lat. Imagines, »bilder»), en
beskrivning av ett tavelgalleri. M. Pn N-n.
Fils [fis], fr., son. — Dumas fils,
Dumas, sonen, el. Dumas d. y.
Filsand, kustfyr, inrymd i ett högt stentorn
vid den grunduppfyllda västkusten av ön ösel.
Fils de France [fis de frä’s], »Frankrikes
son», beteckning för de forna franska
konungarnas legitima söner.
Filspån, se Fil.
Filt. Äkta el. egentlig f., ett genom
sammantryckning, gnidning, klappning el.
borstning, under inflytande av värme och
fuktighet frambragt tyg av djurhår, vanl. fårull
för finare och nöthår för grövre produkter.
Sammanhållningen hos godset, filtningen,
beror på beskaffenheten hos vissa
däggdjurs-hår, som på ytan äro försedda med små
fjäll-liknande utväxter, vilka gripa in i varandra
(filta sig), då håren hoppressas. F. framställes
i en mängd kvaliteter till olika ändamål, ss.
hattar, tofflor, skosulor, isolerings- och
under-läggsplattor (takfilt, förhydningsfilt,
maskinfilt). Med fernissa lackerad f. nyttjas till
mösskärmar och i vagnmakeriet. — Filt
kallas även en del vävnader, som genom
valk-ning och ruggning fått en filtliknande yta
(t. ex. de flesta säng- och resfiltar). G. H-r.
Fi’lter, se F i 11 r e r i n g.
Filterpress, dets. som filtrerpress (se d. o.).
Filtiät, vätska, som gått igenom ett filter.
Filtrèiing, skiljandet av en vätska eller en
gas från i dem befintliga olösliga,
uppslammade ämnen. F. sker genom ett filter, som
består av något poröst material, vars porer
genomsläppa vätskan men ej de i denna
befintliga partiklarna. Som filtrermaterial
användas filtrerpapper, linneduk, säckväv,
sandel. kollager o. dyl. På laboratorier sker f.
vanl. med tillhjälp av en tratt, i stort
vanligast i s. k. filtrerpressar. Dricksvatten
renas i allm. medelst f. genom sandlager (se V a
t-t e n re ni n g). På senare tid ha s. k. u 11 r
a-filtra konstruerats för skiljande av
kolloi-der med olika kornstorlekar. I. B.
Filtrerpapper, olimmat papper, som är
avsett att användas till filtrerändamål. Bästa
sortens f. (för kemiska analyser o. dyl.) består
av ren cellulosa med ytterst ringa halt av
oorganiska beståndsdelar. Vid fullständig
förbränning uppstår av sådant f. så gott som
ingen aska. G. H-r.
Filtrèi press, apparat för filtrering av
vätskor i stor skala. Består vanl. av ett antal
fyrkantiga ramar, som uppställas efter
varandra i ett horisontalt stativ, där de genom
en skruvanordning kunna hoppressas.
Varannan ram är tom, varannan klädd med
filt-rerduk, som bildar en ficka, i vilken den
vätska insläppes, som skall filtreras. Slammet
el. fällningen stannar i fickan innanför duken,
och det renade filtratet samlas i de på ömse
sidor om fickan liggande tomma ramarna.
Genom ett system av förbindelsekanaler i
ramkanterna påsläppes upptill filtrervätska
och uttages nedtill filtrat. Filtreringen
underlättas genom tryck hos den påsläppta
vätskan. G. H-r.
Filtrost, namn på rostsvampen Cronartium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
