Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Finland (Geologi)
368
Pellinge m. fl. eller de s. k. bottniska
sedi-mentavlagringarna med deras konglomerat,
arkoser, varviga sediment m. m., t. ex. i
Tam-merforstrakten, oeb de s. k. jatuliska
konglomeraten, kvartsiterna, dolomiterna ocb
kollagren i Karelen och norra F. Inom
vidsträckta områden finner man en intim
blandning av skifferformationerna med graniter
eller s. k. migmatiter. Man kan urskilja åtm.
två huvudzoner av de forna
bergskedjeröt-terna, helt säkert av olika ålder och möjl.
inneslutande ett större antal
bergskedjeveck-ningar och skilda formationer. Den ena
sträcker sig- genom F :s södra del mellan kusten
och en linje Tammerfors—Nyslott i n. Den
hör till det sveko-fenniska stråket, en direkt
fortsättning av berggrunden i Mellansverige
och dess bergslag. I denna ingå migmatiter,
gnejser och skiffrar av olika slag, kristallin
kalksten, skarn och även malmer, som dock
bilda små och lågprocentiga förekomster. —
Mest bekanta bland dem äro
Ori-järvi koppargruva och
järnmalmsgruvorna vid Ojamo, Jussarö,
Ta-vastby och Sillböle. Den andra
bergskedjezonen stryker från
La-doga i s. genom östra F. till
Lappland i n. Här förekomma
konglomerater, dolomit m. m., hörande
till en endast svagt eller ej alls
metamorfoserad s. k. jatulisk avd.,
samt fylliter, glimmer- och
horn-bländeskiffrar, konglomerater,
tälj-sten m. m., som äro mer eller
mindre starkt metamorfoserade och
genomträngda av granit i
motsats till de granitfria
jatulforma-tionerna, I de metamorfoserade
stråken av denna karelska zon av
bergskedjerötter förekomma bl. a.
Ruskeala marmorbrott, Pitkäranta
koppargruvor och järnmalmslager
ävensom de rika fyndigheterna av
kopparmalm vid Outokumpu. Den
mellersta delen av södra F. intages
av ett stort porfyrgranitområde. I
landets östligaste delar bildas
berggrunden av granitgnejs med skållor
av gnejs, skifferbergarter,
amfibo-lit m. m., och i Lappland finnes
ett vidsträckt område av granulit.
Inom det sistnämnda har man
funnit guldförande grus (vid Ivalojoki
m. fl. älvar). — Yngre äu de
urgamla bergskedjorna och
graniterna i dem äro rapakivigraniterna
och dem åtföljande kvartsporfyrer.
Av rapakivi bildas bl. a. ett stort
område i ö. Nyland och Sydkarelen
ävensom på Åland. På rapakivi följa
röda sandstenar av s. k. jotnisk
ålder, liggande i horisontalt, ostört
läge. Det viktigaste området
ligger vid nedre loppet av Kumo
älv. Dessa sandstenar och rapakivi
genomsättas av olivindiabas (= Åsbydiabas i
Sverige). Jämställd med denna till tiden är
sannolikt den olivinfria Valamodiabasen, som
bildar öarna ute i Ladoga. (En översikt av
berggrunden i F. ger kartan »Berggrunden»
i »Atlas över F. 1910»; ny uppl., »Atlas över
F. 1925», under utgivning.)
Den kvartära inlandsisen rörde sig från
Skandinavien över F. och räfflade i stort sett
berggrunden från n. v. mot s. ö. Den har
kvarlämnat morän, det allmännaste av allt
grus, samt åsgruset, som bildar dels
längs-åsarna, bland vilka de för sin naturskönhet
besökta Pyynikki, Kangasalaåsen och
Punka-harju, dels tväråsarna, av vilka de
märkligaste äro Salpausselkäryggarna, som
genomdraga F. från Hangö till Joensuutrakten och
utvisa var inlandsisens rand befann sig under
övergången från den gotiglaciala epoken till
den finiglaciala. Leror och andra
vattensediment intaga landets lägre delar, torv och
Finlands landskap. Se sp. 372.
Skala llOinin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
