- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
377-378

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Jordbruk och boskapsskötsel - Skogshushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

Finland (Skogshushållning)

378

ha beviljats till ett antal av 10,556 och till
ett belopp av 31,9 mill. fmk och odlingslån
4,566 till ett belopp av 6,6 mill. fmk. Av de av
staten i östra F. inlösta donationsgodsens
stamlägenheter (6,115 har) ha bildats 188
odlings- och 39 bostadslägenheter.

Äldsta sättet att bruka jorden i F. är
svedjebruket, vilket dock numera intager en
fullkomligt underordnad plats; 1925 upptog
det blott 2,700 har, motsv. 0,1 % av
åkerarealen. Även kyttlandsbruk (se d. o.) på
hård mark och ängsmark har numera upphört,
varemot kärrodlingen, känd redan på
1600-talet, utvecklats till modern mossodling med
jordförbättringar och konstgödsling, varvid
jordförbränning så gott som h. o. h. är
utesluten. Det forna en- och tvåskiftesbruket har
efter hand vikit för det numera, mest i landets
ö. och n. delar, allmänt förekommande
tre-skiftesbruket, varjämte växelbruket alltmera
vunnit utbredning, i det att man frångått
den rena spannmålsodlingen och övergått till
att insätta rotfrukter och vallfoderväxter i
cirkulationen. En allt större omsorg ägnas
härvid åt riktiga växtföljder, en
verksammare beredning och gödsling av jorden samt
åt användningen av effektivare redskap.
Jordbruket är alltjämt landets huvudnäring, men
procenten av med jordbruket sysselsatta har
sjunkit från 75 år 1880 till 65 år 1920. F. är
förnämligast ett småbrukarland; antalet
småbruk med en åkerareal av 0,5—10 har utgjorde
1920 närmare 4/5 av hela antalet
brukningsdelar. 1925 voro av hela jordarealen 2,132,540
har åker, 6,000 har trädgård, 531,650 har
naturlig äng, 25,263,000 har skogsmark och
6,429,910 har vägar, impedimenter m. m. Av
åkerarealen upptogos s. å. 47 % av vall, 38 %
av spannmåls- och trindsädsväxter, 4 % av
potatis och rotfrukter och omkr. 10 % av
hel-träda. Man går alltmer över till övervägande
odling av foderspannmål och andra
foderväxter. F:s brödsädsproduktion täcker något
mera än hälften av behovet. Jämsides med
spannmålsproduktionens minskning har
bo-skapshållet vuxit i betydelse. Största
betydelsen har nötboskapsskötseln, av vars
produkter smöret och osten tillvunnit sig
efterfrågan utom landets gränser. Sedan 1900-talets
början har smörtillverkningen till största delen
övertagits av andelsmejerierna. Utförseln av
smör, mest till England, var 13,212 ton år
1926. För kreatursförädlingen arbeta fyra
föreningar, strävande att vid sidan av
uppdragning av ren ayrshireras förädla den blandade
inhemska lantrasen. De biträdas av
kreaturs-kontrollföreningarna (1926 mer än 500 med
150,000 kor) samt tjurföreningarna (697 år
1926). Kreatursstocken var 1925 i jämna
tusental: 402 hästar, 1,871 nötkreatur (därav
1,296 kor), 1,451 får och 378 svin. — För
jordbrukets främjande verka många
undervisningsanstalter: 43 högre och lägre
jordbruksskolor, 4 mejeriskolor, 39
kreatursskötarsko-lor, 6 trädgårdsskolor och 39 skolor för huslig

ekonomi, med sammanlagt 590 lärare och 4,290
lärjungar (1925). — Litt.: A. Rindell,
»Sädes-produktionen i F.» (1917) och »F:s lantbruk
1875—1925» (i »Lantbruket i norden under
senaste halvsekel», 1926); »Die Bodenreform
in Finnland. Offizieller Bericht» (1923); V.
F. Johanson, »F :s lantbruk, dess nuv.
politiska läge och ekonomiska tillstånd» (1924)
och »F:s agrarpolitiska historia» (1924—25);
»F:s lantbruk i diagram och kartor» (1925); K.
Haataja, »Torparreformen i F.» (1925). O. M. G.

Skogshushållning. F. är Europas relativt
skogrikaste land med 7,4 har skogsmark per
invånare (i Sverige 3,8 har). Av F:s hela
landareal utgöra 73,5 % (25,26 mill. har)
skogbärande mai k. Emellertid består en betydande
del el. 20,3 % (5.12 mill. har) av skogsarealen
av mindre produktiv mark (skogbevä.xta
sank-marksområden, fjällskog m. m.), och enl. svensk
terminologi skulle en avsevärd del av dessa
områden räknas till impedimenter. Den i
egentlig mening produktiva skogsmarken utgör
20,14 mill. har (79,7 %) av hela skogsarealen.
De mindre växtliga skogsmarkerna äro till
övervägande del belägna i n. 38,6 % av
skogsarealen äro i statens ägo, 0,8 % i
kommunernas; 1.7 % ägas av bolag, i vilka staten
är huvudintressent, 5 % av andra bolag, 53,9
% av privatpei soner.

Virkesförrådet i F:s skogar har uppskattats
till 1,620 mill. kbm fast mått på bark. Detta
ger ett medelvirkesförråd per har av 64,3 kbm.
Tallen anses vara det dominerande trädslaget
på omkr. 55 % av skogsarealen, granen på
25 % av arealen; på 18—19 % av arealen
dominera lövträd, mest björk, och 1—2 %
utgöras av kalmarker.

Tillväxten i skogarna har beräknats till 44,40
mill. kbm i hela landet, den årliga
avverkningen 1924 till 40 mill. kbm men torde
numera överstiga denna siffra. Den fördelas
sålunda: virke till husbehov 17 mill. kbm,
förbrukning för kommunikationsändamål 2 mill.
kbm, industriens råvaror och bränsle 17 mill.
kbm och export av oförädlat virke 4 mill. kbm.

Huvudparten av landets industri har
skogsprodukter som råvara. 1926 var F:s
trävaru-expoit betydligt större än den svenska. F. har
blivit Europas främsta leverantör av sågade
trävaror och en av de större tillverkarna av
papper och massa. F :s export av oarbetat
rundvirke, omkr. 4 mill. kbm årl., är av
betydande intresse för Sverige, enär många sv.
sågverk och cellulosafabriker utefter
Bottenhavet inköpa en ej oväsentlig del av sina
råvaror från F. (se vidare avd. Industri och
Randel här nedan).

Såväl statens skogshushållning som den
enskilda skogsvården i F. sortera under
forst-styrelsen (se d. o.) i Helsingfors.

För den lokala förvaltningen ha
statssko-garna uppdelats i fyra distrikt, vartdera
under en distriktschef, distrikten i
inspektionsområden och dessa i revir.

För de enskilda skogarna i F. gäller en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:14:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free