Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Skogshushållning - Fiske - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Finland (Fiske—Industri)
380
Antal arb. [-Produktionsvärde,-] {+Produk- tionsvärde,+} mill. fmk
Trävaruindustri 47,877 2,546
Närings- och
njutningsmedelsin-dustri 10,188 1,942
Pappersindustri 15,884 1,899
Textilindustri 18,722 973
Mek. verkstäder och finare
maskinindustri 18,027 772
Läder- och hårindustri 5,262 465
Smält- och metallförädlingsverk samt malmuppfordring 4,518 357
Sten-, ler-, glas-, kol- och
torv-industri 9,288 337
Summa 129,766 9,290
skogslag av 1917. Denna är byggd på
åter-växtprincipen och skyddar även den växande
ungskogen. För all avverkning utöver
hus-behovsfångst är skogsägaren skyldig att
inhämta godkännande av länsskogsnämnden.
Lagens efterlevnad övervakas av 8
länsskogs-inspektörer. I lantbrukssällskapens tjänst äro
anställda skogskonsulenter, varjämte även
skogsvårdsföreningen Tapio och Föreningen
för skogskultur sprida kunskap i skogsvård
och lämna praktisk hjälp. — Litt.: H.
Renvall, »Striden om F:s skogar» (1915); Y.
Ilves-salo, »F :s skogar, skogstillgångarna och
skogarnas tillstånd» (1924). S-r.
Fiske och jakt idkas som binäringar till
jordbruket utom i skärgårdssocknarna, där
fisket är befolkningens främsta och ofta enda
näringsfång. Huvudparten av fiskfångsten vid
kusterna av Östersjön och dess vikar utgöres
av strömming, och i skärgården fångas
dessutom sötvattensfisk, ss. gädda, sik, abborre,
lake och gös; av havsfisk förekomma blott
flundra, torsk och vassbuk och det endast i
begränsad omfattning. I insjöarna fångas
främst siklöja och nyssnämnda
sötvattens-fiskar. Laxfisket är i en del nordliga älvar
och i Ladoga rätt betydande. I ö. delen av
Finska viken idkas betydande vinterfiske på
det tillfrusna havet, ofta flera tiotal km från
land. Strömmingsfångsten uppskattas till
omkr. 10—14 mill. kg om året; av annan fisk
fångas i havet omkr. 3 mill. kg och i insjöarna
omkr. 3—4 mill. kg. Den rikliga fisktillgången
i Ishavet har hittills föga tillgodogjorts. I
Finska och Bottniska vikarna fångas årl.
omkr. 12,000 sälar. O. Brn.
Industrien i F. är av ungt datum. Länge
var järnhanteringen dominerande.
Textilindustri i större omfång uppstod först 1820—40,
och den fabriksmässiga
förädlingen av skogsprodukterna, som
nu utgör landets förnämsta
industrigren, vidtog först efter 1860.
Den vattenkraft, som kan
industriellt tillgodogöras, beräknas
uppgå till 1,3 mill. hkr., av
vilken kraftmängd hittills endast
omkr. 14 % tillvaratagits. —
Mi-neralfyndigheterna äro fattiga
och ringa till omfattningen.
Sjömalm har tidigare tillvaratagits
i de ö. delarna av landet, men upptagningen
är numera förenad med alltför stora
omkostnader. Den enda malmfyndighet av betydelse,
som f. n. bearbetas, är Outokumpu (se d. o.)
koppargruva. Graniten har givit upphov till
en, om ock ej synnerligen betydande,
stenindustri. Av de förefintliga industrigrenarna
angivas de viktigaste på tabellen sp. 379
(siffrorna gälla år 1925).
Träförädlingsindustrierna sysselsätta omkr.
45 % av F:s industriarbetare; deras
produktion utgör omkr. 44 % av hela F:s. Antalet
sågverk, som arbeta för export, är 400—500;
de äro spridda över hela landet. Kotka,
Björ-neborgstrakten, Kemi och Viborgska viken äro
sågindustriens viktigaste centra.
Fanerindu-strien, ännu ej två årtionden gammal, har
gjort betydande framsteg (produktion av
björkfaner omkr. 80,000 kbm; värde 141 mill.
fmk). Trådrullsindustrien, en specialitet för
F., har ett produktionsvärde av 65 mill. fmk
(6 mill. gross) och täcker en mycket stor del
av världsbehovet.
Tillverkningen av trämassa, cellulosa och
papper har koncentrerats till Kymmene älvdal,
övre delen av Vuoksendalen med s. stranden
av Saima samt Tammerfors med omnejd.
Trä-sliperierna uppgå till ett 50-tal, dels
fristående, dels anslutna till pappersbruk; deras
produktion utgör omkr. 280.000 ton
trämassa och papp (torrtänkt vikt).
Cellulosafabrikerna, som drivas med ångkraft, äro
omkr. 25 och arbeta i samband med sågverk
eller pappersbruk; produktionen stiger till
omkr. 500.000 ton (torr vikt). De största
hithörande fabrikerna äro de i Enso och Kemi.
Pappersbruken, omkr. 25 till antalet, tillverka
främst tidningspapper och omslagspapper för
export; totalproduktion omkr. 260,000 ton. De
största producenterna äro Kymmene a.-b. med
sina tre bruk, Kymmene, Voikka och
Kuusan-koski (sammanlagd produktion omkr. 72,000
ton). De märkligaste koncernerna inom
träförädlingsindustrien och omfattningen av deras
produkter till avsalu framgå av
sammanställningen å tabellen nederst på spalten.
Inom närings- och
njutningsmedelsindu-strien märkas 4 sockerbruk, samtliga
tillhöriga Finska socker a.-b. Tobaksindustrien har
efter världskriget gått ned till följd av hård
beskattning; dess produktionsvärde utgör 388
mill. fmk, och de förnämsta företagen äro a.-b.
Ph. U. Strengberg & c:o i Jakobstad och P. C.
Huvudbolagets namn [-S&g-virke,-] {+S&g- virke,+} stds. [-Trämassa-] {+Trä- massa+} Papp [-Sulfitcellulosa Sulfat-cellulosa-] {+Sulfit- cellu- losa Sulfat- cellu- losa+} Papper
Ton
A. A hl ström oy 70,000 16,000 8,000 12,000 65,000
W. Rosenlew St c:o a.-b. ... 67,000 13,000 — 24,000
A.-b. Kaukas fabrik 30,000 3,500 3,000 20,000 12,000 —
A.-b. W. Gutzeit A c:o 75,000 12,000 28,000 50.000 21,000 2,500
Kymmene a.-b 35,000 17,000 8,000 20,000 15,000 82,000
A.-b. Kemi 47,000 — 30,000
G. A. Serlachius a.-b. 5,000 5,500 — 25,000 24,000
Yhtyneet paperitehtaatoy — — — 11,000 — 35,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
