Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Kommunikationer - Statsfinanser - Mynt, mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Finland (Statsfinanser—Mynt, mått och vikt)
386
gående tvärbanorna ryska gränsen—Viborg—
Riihimäki (—Åbo, dels över Toijala, dels över
Kai is), Elisenvaara—Pieksämäki—Haapamäki
(som skall förlängas till Björneborg) och den
under byggnad varande banan
Nurmes—Uleå-borg. Från Kemi utgår en järnväg från
österbottniska kustbanan i nordöstlig riktning till
Rovaniemi, och denna skall förlängas till
Ke-mijärvi; härmed föreligger ett första led i den
järnväg, som en gång i framtiden skall dragas
till Ishavskusten vid Petsamo. Jfr »Finska
statsjärnvägarna 1862—1912» (1912—15).
De inre vattendragen ha synnerligen stor
betydelse för samfärdseln i F. Genom
upprensning av sund och strömmar,
genomgrävning av näs och byggande av kanaler ha de
till de olika sjösystemen hörande
vattendragen satts i segelbar förbindelse med
varandra. Saimasystemet har medelst Saima
kanal förenats med Finska viken vid Viborg.
Från Viborg kan man färdas genom Saima
kanal till Nyslott och därifrån dels till
Joen-suu och vidare genom Pielis älvs 7 km långa
kanaler till Pielisjäivi och Nurmes, dels förbi
Varkaus och Kuopio till lisalmi och
Kiuru-vesi, i båda fallen en sträcka av omkr. 440
km. De olika sjösystemen ha hittills ej
förenats med vai andra och ej heller, med
undantag för Saima, med havet. Kanalerna äro
i allm. smala och korta, sällan längre än 2
km; deras sammanlagda längd är 60 km;
djupet växlar, med 2,4 m som högsta för fai tyg
tillåtna djupgående. Saima kanal är 58 km,
varav 331/2 km äro grävda; dess byggande
1844—56 var ett för sin tid betydande
ingenjörsarbete. Genom kanalens nedersta sluss
passera årl. omkr. 6,000 fartyg och transporteras
omkr. 900,000 ton varor; motsv. siffior för
samtliga kanaler äro 52,000 och 3,400,000.
Flygtrafiken är ännu outvecklad. Under
sommaren upprätthålles daglig trafik
Helsingfors!—Åbo)—Stockholm (Åbo anlöpes tre
dagar i veckan) och Helsingfors—Reval;
sistnämnda linje trafikeras jämväl vintertid, då
isen ligger, och skall 1927 förlängas till
Riga.
Postväsendet är liksom i andra länder
stats-monopol och inbringar omkr. 20 mill. fmk
netto. Även telegrafverket upprätthålles av
staten; linjelängden är 5,700 km, vaitill
komma statsjärnvägarnas telegraflinjer, 4,300
km; antalet telegram utgör 21/2 mill.
Telefonväsendet är till övervägande del ett
verk av den enskilda företagsamheten och
upprätthålles av ett stort antal lokala bolag
och ömsesidiga föreningar. Samtal på längre
avstånd förmedlas dels av Södra Finlands
in-terurbana telefon-a.-b :s linjer (omkr. 37,000
trådkm), dels av statens efter världskriget
starkt vidgade telefonnät (7,000 km). Totala
antalet apparater beiäknas uppgå till omkr.
80.000 eller en på 42 pers. — Rundradieringen
befinner sig ännu i ett begynnelsestadium; en
utsändningsstation med våglängd 1,550 skall
1927 uppföras i Lahtis. O. Brn.
Statsfinanser. Enligt 1925 års bokslut
voro statens utgifter och inkomster, angivna
brutto, följ.:
Utgifter. Mill. fmk
Republikens president ..................... 2,o
Riksdagen ..................................... 9,1
Statsrådet ................................ 22,s
Förvaltningsgrenar, hänförda till
Statsrådets kansli ........................... 11,3
Ministeriet för utrikesärendena ............... 26,1
Justitieministeriet ........................ 98,s
Ministeriet för inrikesärendena .............. 260,7
Finansministeriet ............................ 276,1
Försvarsministeriet ........................ 54g, 4
Undervisningsministeriet ..................... 362,7
Lantbruksministeriet ......................... 396,4
Ministeriet för kommunikationsväsendet
och allmänna arbetena .................. 1,189,9
Handels- och industriministeriet ........... 89,i
Socialministeriet .......................... 129,4
Diverse allmänna utgifter .................... 82,4
Pensioner och allmänna understöd ............. 66,3
Statsskulden .............................. 386,9
Utgifter utom budget ......................... 0,7
Summa 3,952,6
Inkomster. Mill. fmk
Inkomst av domäner och annan statens
förmögenhet ................................... 1,170,2
Direkta skatter ........................... 370,1
Indirekta skatter ........................ 1,353,7
Skatter av blandad natur ................... 164,9
Avgifter vid anlitandet av statsanstalter ... 143,6
Diverse inkomster .......................... 115,3
Lån ....................................... 352,6
Inkomster utom budget ...................... 12,6
Anlitad kapitalbehållning ________, 269,6
Summa 3,952,6
Om statens affärsföretag må nämnas, att
dessa, till vilka räknas statens skogar,
järnvägar, lägenheter, post- och telegrafverken,
kanalerna, myntverket, statsrådets tryckeri,
statens alkoholrörelse samt statens
svavel-syre- och superfosfatfabrik, gåvo en
nettoinkomst av 301 mill. fmk, varav på skogarna
kommo 99 mill. fmk. på järnvägarna 147 mill.
fmk och på alkoholrörelsen 28 mill. fmk.
Statsskulden uppgick vid slutet av
1926 till ett bokfört belopp av 2.846.8 mill.
fmk, därav 2.349,9 mill. fmk utländska lån.
Om dessa belopp (vilka äro bokförda till den
kurs, som gällde vid lånens upptagande)
omräknas i dolk, varvid utländska lån (vilkas
obligationer äro ställda på flera myntslag)
fördelas på resp, myntslag i det förhållande, som
de inlösta kupongerna utvisa, finner man, att
statsskulden vid sagda tidpunkt uppgick till
102,4 mill. doll., därav 90,0 mill. doll.
utländska lån. O. Brn.
Mynt, mått och vikt. Sedan 1865 är me
talliskt mynt enda lagliga värdemätare i F.
Myntvärdet var till en början grundat på
silver, men 1877 infördes guldmyntfot, varvid
till enhet antogs samma vikt fint guld som
i Frankrike och den latinska myntunionens
länder; 1 fmk var alltså = 1 frc.
Världskriget medförde en betydande depreciering av
den finl. valutan, som efter kriget var
underkastad avsevärda fluktuationer. Sedan dess
värde till en början stabiliserats,
omorganiserades myntväsendet genom lag 21 dec. 1925,
VII. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
