Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Mynt, mått och vikt - Penningväsen - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Finland (Penningväsen—Kyrkliga förhållanden)
388
varvid den nya myntenheten fick det
guldvärde, som motsvarade det värde, vid vilket
den deprecierade pappersmärken då hade
stabiliserats, och enheten skulle fortfarande
benämnas mark (fi. markka), indelad i 100 penni.
Av guld präglas myntstycken om 100 och 200
fmk. Myntmetallen består av 9 viktsdelar
fint guld och 1 viktsdel koppar; av 2 kg
myntguld präglas 475 hundramarksstycken. —
Skiljemynt äro myntstycken om 1 fmk samt
om 50 och 25 penni av nickelbrons samt om
10 och 5 penni av koppar; niekelbronsen
innehåller 25 viktsdelar nickel och 75 viktsdelar
koppar; kopparmynten präglas av ren koppar
eller av en legering (95 viktsdelar koppar,
4 viktsdelar tenn och 1 viktsdel zink). —
Metriska mått- och viktsystemet infördes 1
jan. 1892. Gällande lag orn mått och vikt
är av 31 dec. 1921, en förordning med
närmare föreskrifter av 29 april 1922. — Litt.:
I. G. Sundeil, »Myntverket i F. 1864—1924»
(1926). O. Brn.
Penningväsen. Centralbank och enda
sedelutgivande bank är Finlands bank
(grundad 1811). Den står under inseende av
sex av riksdagen valda bankfullmäktige och
administreras närmast av en direktion,
bestående av en ordf, och f. n. tre led. Bankens
grundfond var vid utgången av 1926 500 mill.
fmk, dess reservfond 133 mill. fmk; till den
sistnämnda överföres bankens hela vinst, tills
fonden uppgår till 500 mill. fmk, och därefter
av årsvinsten. Om bankens
sedelutgivningsrätt, reglerad 1925, må nämnas, att den med
högst 1.200 mill. fmk får överstiga beloppet av
guldkassan och ostridiga fordringar hos ut
änd-ska korrespondenter, dock under
förutsättning, att supplementär täckning finnes. Som
sådan få tjäna utländska och vissa inhemska
växlar, på utländska börser noterade
utländska obligationer, till betalning förfallna
räntekuponger, lydande å utländskt mynt, samt
utländska sedlar. Vid årsskiftet 1926—27
uppgick utelöpande sedelstocken till 1,346 mill.
fmk. Banken är förpliktad att inlösa sina
sedlar antingen med finl. guldmynt eller med
guldtackor eller med checker, lydande å
utländskt guldmynt.
Privatbankerna äro 19 med ett sammanlagt
aktiekap. av 795 mill. fmk och reservfonder
till ett belopp av 331 mill. fmk. De största
bankerna äro a.-b. Nordiska Föreningsbanken,
Kansallis-Osake-Pankki, a.-b. Unionbanken och
Helsingfors aktiebauk. Sparbankerna äro
närmare 500; insättarnas tillgodohavanden per
31 dec. 1926 uppgingo till 2,510 mill. fmk. För
fastighetskrediten finnas 8 hypoteksföi
ening-ar, hypoteksbanker eller särskilda avdelningar
av handelsbanker, och för industriens
kreditbehov har inrättats Industrihypoteksbanken
i F. Om andelskassorna se under
Andelsverk-samhet. — Litt.: F:s bank. Årsbok (från
1919); E. Schybergson, »Bankväsendets i F.
utveckling» (1915); E. F. Heckscher,
»Nyordningen av F :s penningväsen» (1923). O. Brn.
Kyrkliga förhållanden. Det övervägande
antalet av F :s invånare (97,16 % 1925)
tillhör — trots fullständig religionsfrihet —
evangelisk-luterska folkkyrkan. Landet är
indelat i 5 stift: Åbo ärkestift, Tammerfors’,
Uleåborgs, Viborgs och Borgå stift. Det
sistnämnda (»det svenska stiftet») omfattar alla
övervägande svenska församlingar (omkr. 90).
Kyrkans organisation och yttre ställning
motsvara i huvudsak förhållandena i Sverige, om
än dess ställning till staten är friare.
Domkapitlen bestå av biskopen som ordf.,
domprosten, två av prästerskapet för tre år bland
stiftets ord. präster valda assessorer och
sekreteraren (jurist). Prästvalsbestämmelserna
likna Sveriges. Utnämningsrätten tillkommer
domkapitlen, endast i fråga om
domprostbefattningarna statsmakten (de »imperiella»
pastoraten, motsv. de »regala» i Sverige,
avskaffades 1917). I kyrkomötet, som
samman-tiäder vart femte år, bilda lekmannaombuden
majoritet. Gällande kyrkolag, väsentligen ett
verk av biskop F. L. Schauman, är av 1869,
men senare ha i den talrika förändringar
vidtagits. Ett av kyrkomötet antaget förslag till
kyrklig centralstyrelse föreligger men har
(maj 1927) icke behandlats av statsmakten.
— Sedan 1918 har på såväl finskt som
svenskt håll framträtt en målmedveten
strävan att utveckla det kyrkliga livet och samla
dess krafter. Den har tagit sig uttryck i
allmänna kyrkodagar (vartannat år), i
skapandet av en kyrklig tidningspress samt en finsk
och en svensk centralorganisation för det fria
kyrkliga arbetet (Centralförbundet för den
finska kyrkans församlingsarbete och
Förbundet för svenskt församlingsarbete i F.). —
Prästutbildning sker vid den tvåspråkiga, om
än övervägande finska, teol. fakulteten vid
Helsingfors univ. och sedan 1924 vid sv. teol.
fakulteten vid Åbo akademi (se d. o.), vilken
1926 fick examensrättigbeter för fem år.
1922 stadfästes en religionsfrihetslag för F.,
som ger landets medborgare rätt till fri
offentlig och enskild religionsutövning, såvitt lag
eller god sed ej kränkes, ävensom rätt (för
var och en, som fyllt 18 år) att utträda ur
ett trossamfund och inträda i ett annat eller
att stå utanför alla trossamfund. Rättigheten
att erhålla statstjänst är oberoende av
medlemskap i trossamfund. Den, som utträtt ur
kyrkan, är befriad från alla kyrkliga utskylder.
Grekisk-katolska kyrkan i F. utgjorde
tidigare ett under den ryska kyrkostyrelsen
lydande stift. Efter F :s frigörelse reglerades
dess ställning genom förordn. 1918, ändrad
1925. De grek.-kat. församlingarna utgöra ett
ärkebiskopsdöme, indelat i 2 stift och 6
inspektionsdistrikt. Kyrkoförvaltningen utövas
av ärkebiskopen och kyrkostyrelsen i
Sorda-vala; kyrkomötet sammanträder vart femte
år. Det äger bl. a. välja ärkebiskop och
biskop; dessa val skola bekräftas av regeringen.
Grek.-kat. kyrkan i F. erkändes 1923 av
patriarken i Konstantinopel som ett autonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
