Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Finland (Tidningspress)
392
bruks- och forstundervisningen är förlagd till
Helsingfors univ. Staten upprätthåller 2
finska lantmannainstitut med 2-årig kurs i
Mu-stiala och Kronoborg samt understödjer ett
svenskt högre lantbruksläroverk i Åbo. De
tekniska läroverken (ett statligt finskt i
Tammerfors, ett privat svenskt i Helsingfors)
förutsätta mellanskolebildning, medan 10
industriskolor (sv. avd. i Helsingfors och Vasa), 23
allmänna yrkesskolor och 16 förberedande
yrkesskolor bygga på folkskolan; dessutom 108
slöjdskolor av olika slag. För högre
affärs-mannautbildning finnas 1 fi.
handelshögskola samt Högre sv. handelsläroverket i
Helsingfors, under ombildning till
handelshögskola. Högre handelsundervisning planeras i
samband med Åbo akademi. Av övriga skolor
må nämnas 39 skolor för huslig ekonomi samt
6 navigationsinstitut och -skolor (sv. i Åbo
och Mariehamn).
Abnormundervisningen.
Dövstum-skolor finnas i Åbo, Kuopio, Uleåborg, S:t
Mickel (fi.) samt i Borgå och Jakobstad (sv.).
Blindskolor: en tvåspråkig i Helsingfors, en
fi. i Kuopio. För andesvaga finnes en
stats-anstalt i Berttula nära Tavastehus, för
vanföra arbetshemmet och skolan för lytta i
Helsingfors.
Om F:s folkhögskolor se
Folkhögskola.
Det s. k. fria
folkbildningsarbetet sker i väsentlig grad under inseende av
tre stora organisationer:
Folkupplysningssäll-skapet i F. (Kansanvalistusseura), Svenska
folkskolans vänner (se d. o.) samt Arbetarnas
bildningsförbund (Työväen sivistysliitto). För
biblioteken finnes en statsbyrå (med bl. a. en
konsulent för de svenska biblioteken) i
samband med skolstyrelsen. En skolrådstjänst
finnes för folkhögskolor, arbetarinstitut samt det
fria folkbildningsarbetet. Einar Pontån.
Tidningspress. F:s första pressorgan under
svenska tiden var de av Aurorasällskapet
genom H. G. Porthan redigerade Tidningar
ut-gifne af et Sällskap i Åbo, ett
litterärt-veten-skapligt magasin, som under växlande form
och namn samt med smärre avbrott fortfor
att utkomma 1771—1861. Åbo Allmänna
Tidning var 1810—19 officiellt blad. Efter
föreningen med Ryssland grundades den
litterära tidskriften Mnemosyne (1819—23), Åbo
Morgonblad (1821; indraget s. å.) samt (1824)
Åbo Underrättelser, som består än i dag.
Sedan regeringen och universitetet flyttats till
Helsingfors, uppstodo där två för sin tid
märkliga tidningar, Helsingfors Tidningar (1829—
66) med en glansperiod under Z. Topelius’
re-daktörstid och Helsingfors Morgonblad,
senare Morgonbladet (1832—55), till en början
redigerat av J. L. Runeberg. Censurens
stränghet tvang pressen att i huvudsak begränsa sig
till litterära och kulturella spörsmål, medan
politiken officiöst behandlades i Finlands
Allmänna Tidning (från 1820; en finskspråkig
officiell tidning utkommer sedan 1857).
För
sök av J. V. Snellman att i Saima (utg. i
Kuopio 1844—46) inleda en friare dryftning
av allmänna frågor ledde till indragning. Han
fortsatte sin verksamhet i Litteraturblad
för Allmän Medborgerlig Bildning (1847—63).
Alexander II :s regering medförde en lättnad
även av censurens tryck; de nyvaknade
liberala opinionerna kunde söka sig allt
tydligare uttryck i Wiborg (1855—61),
Papperslyktan och Barometern. Ett modernt, dagligt
pressorgan, med utpräglad politisk hållning,
uppstod i Helsingfors Dagblad (1862—89) med
R. Lagerborg och A. H. Chydenius som
ledande krafter. Splittringen i språkfrågan
framkallade de svenskspråkiga fennomanska
tidningarna Morgonbladet (1872—84) och Finland
(1885—92) samt å andra sidan Vikingen (1870
—74) med radikalt svenskt program och Nya
Pressen (från 1883). Mot Bobrikovs regim
förde Nya Pressen, ledd av Axel Lille och A.
Neovius, en kraftig kampanj, som slöt med
indragning 1900. Hufvudstadsbladet (se d. o.),
grundat 1864 av August Schauman, blev nu
obestritt den ledande svenska tidningen i
landet; chefredaktör är sedan 1885 A. R. Frenckell,
ansvarig huvudredaktör är nu Amos Anderson.
Den mångsidigt begåvade skriftställaren och
vetenskapsmannen G. Mattsson försökte
upprätthålla dagliga tidningar med liberalare
program i sociala och nationella frågor,
Helsingfors Posten (1903—05) och Dagens Tidning
(1912—14), men båda uppgingo i den
återupprättade Nya Pressen (sedermera Dagens
Press), med vilken under namnet Svenska
Pressen förenade sig även Svenska Tidningen,
som fört en betydelsefull kamp för
självstän-dighetsidén. Flera svenska landsortstidningar
utkomma; förnämst är Åbo Underrättelser;
även märkes Wasabladet. Socialdemokratiskt
huvudorgan på svenska är Arbetarbladet.
Litterära tidskrifter äro Finsk Tidskrift,
grundad 1876 av C. G. Estlander, och Nya
Argus (från 1908), affärstidskrifter Mercator
och Finansbladet. Studentbladet är oigan
för Finlands svenska studenter (från 1912).
Skämttidningen Fyren spelade under
Bobrikovs regim en viss politisk roll. Nu
utkommer Garm. En illustrerad veckotidskrift är
Allas Krönika. Dessutom utkomma
facktidskrifter och föreningsorgan, dels en-, dels
tvåspråkiga.
Den finskspråkiga pressens förstling var
Suomalaiset Tieto-Sanomat (1775) i Åbo. Större
nationell betydelse fingo Turun
Viikkosano-mat (Åbo Veckotidningar, 1820—31) och Oulun
Viikkosanomat (Uleåborgs Veckotidningar,
från 1829), E. Lönnrots tidskrift Mehiläinen
(Biet, 1836—40) samt J. V. Snellmans
Maa-miehen Ystävä (Lantmannens vän, 1844—55).
En märkeshändelse blev grundandet av
Suo-metar (1847—66). Den fick ny gestalt 1869
under namn av Uusi Suometar, organ för
de dåtida jungfennomanerna, sedermera
gam-malfennomanerna, och förde under Bobrikovs
tid undfallenhetspolitikens talan. Sedan 1919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
