Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Finland (Försvarsväsen)
394
heter den Uusi Suomi och är organ för finska
samlingspartiet. Social och språklig
radikalism skapade Päivälehti (Dagbladet, 1891—
1904), som blev det konstitutionella
ungfinska partiets organ och indrogs av Bobrikov.
Efteiträdare blev Helsingin Sanomat
(Helsingfors Tidningar), nu nationella
framstegs-paitiets organ. Större tidningar i landsorten
äro samlingspartiets blad Uusi Aura i Åbo,
Karjala i Viborg och Aamulehti
(Morgonbladet) i Tammerfors, framstegspartiets Turun
Sanomat (Åbo Tidningar) samt agrarpartiets
Ilkka i Vasa. Den socialdemokratiska
pressens första huvudorgan var Työmies
(Arbetaren, 1895—1918), efter frihetskriget följt av
Suomen Sosialidemokraatti (Finlands
Socialdemokrat). Andra socialdemokratiska
partiorgan äro Sosialisti i Åbo och Kansan Lehti
(Folkets Blad) i Tammerfors.
Bland finskspråkiga tidskrifter märkas
Kir-jallinen Kuukauslehti (Litterärt Månadsblad,
1866—80) under Yrjö-Koskinens ledning samt
Valvoja (Väktaren, från 1881), sedan 1923
sammanslagen med Aika (Tiden) till
Valvoja-Aika. En daglig affärstidning är Kauppalehti
(Handelstidningen). Stor spridning har den
illustrerade veckotidningen Suomen Kuvalehti.
Numera utkomma två finska studentblad.
Belysande för pressens utveckling är, att
1886 funnos 29 finska och 22 svenska
tidningar, 1924 icke mindre än 124 finska och
26 svenska (7 dagliga, 32 utkomma 6 ggr i
veckan). Antalet per post distribuerade
tidningar har stigit från 4,7 mill. (1886) till 120,8
mill. (1924). Antalet tidskrifter är 206 finska
och 69 svenska (1924).
Litt.: R. A. Renvall, »F:s periodiska
litteratur 1771—1871» (1871); en förteckning över
pressen åren 1771—1900 av K. S. Soikkeli
(1910); A. Mörne, »Från Saima till Vikingen»
(1916). H. E. P.
Försvarsväsendet i F. har måst fullständigt
nydanas; dess nya grund lades under
bekämpandet av upproret 1918.
Krigsmakten omfattar landstridskrafterna,
luftstridskrafterna och kustförsvaret. — I
landstridskrafterna ingå infanteri,
artilleri, kavalleri, tekniska och trängtrupper.
Luftstridskrafterna omfatta stab, en
jagareskader, en bombarderingseskader,
sjö-och landrekognosceringsavdelningar, en
flygskola och ett flygvarv. Till k u s t f ö r s v
a-r e t räknas kustartilleriet, flottan och
krigs-hamnen. Kustartilleriet består av tre
ku^jt-art.-reg:ten om tre sektioner (divisioner) och
en självständig sektion. Flottan består av
stab, kustflottiljen och flottans skolkommando.
Kustflottiljen består (1927) av 6 kanonbåtar,
2 torpedbåtar, 2 motortorpedbåtar, 6
minfartyg och några minsvepningsfartyg med ett
sammanlagt deplacement av omkr. 4,500 ton;
den senaste nybyggnadsplanen upptager
byggandet av 4 u-båtar. Krigshamnen
omhänder-har underhåll och reparation av
flottmaterie-len och kustförsvarets depåer. — Högsta
led
ningen av F:s krigsmakt utövas av
republikens president. Försvarsministern handlägger
till rikets försvar hörande ärenden i
försvar»-ministeriet, vilket motsvarar såväl
Försvars-dep. som Armé- och Marinförvaltningen i
Sverige. Under presidenten står befälhavaren för
krigsmakten, i dagligt tal kallad
armébefälhavaren. Generalstabschefen står under
armébefälhavaren; inom generalstaben handlägger
en avd. ärenden, som i regel föredragas direkt
inför armébefälhavaren. Infanteriet och
artilleriet ha var sin inspektör; de lyda direkt
under armébefälhavaren. I ett högsta
rådgivande oigan, försvarsrådet, ingå
försvarsministern, armébefälhavaren, generalstabschefen,
överbefälhavaren för skyddskårerna och två
generalspersoner el. regementsofficerare.
Enligt 1922 års värnpliktslag är varje
finländsk man värnpliktig fr. o. m. 17 :e t. o. m.
52:a året. Värnplikten fullgöres i linjen och
lantvärnet. I linjen stå de värnpliktiga
mellan sitt 20:e och 28:e år; efter det 28:e året
inträda de i lantvärnet, där de kvarstå till
värn-pliktstidens slut. Lantvärnet omfattar även
dels alla ynglingar mellan 17 och 20 år, vilka
ännu ej påbörjat sin tjänstgöring, dels
värnpliktiga, vilka ej inskrivits till tjänstgöring.
Tjänstgöringstiden är 12 mån. för
värnpliktiga, tilldelade infanteriet, och 15 mån. för
dem, som tilldelats kavalleriet, artilleriet,
flygtrupperna och tekniska trupper, ävensom för
vapenföra studenter samt sådana värnpliktiga
vid samtliga vapenslag, som uttagits till
underbefälselever. Ålänningarnas värnplikt
fullgöres enl. självstyrelselagen vid lots- och
fyrväsendet. — Infanteriet består av 9
reg:ten om 3 bataljoner och 1
minkastarkom-mando, 3 avdelade (självständiga)
jägarbataljoner, 3 velocipedbataljoner om 4 kompanier,
1 tankkomp, samt 9 självständiga kompanier
(därav 7 maskingevärskompanier).
Artilleriet består av 3 fältart.-reg:ten om 4
divisioner, 1 jägarart.-reg:te och 1 tungt
art.-reg:te. Kavalleriet omfattar 2 reg:ten
om 5 skvadroner (därav 1
maskingevärsskva-dron). De tekniska trupperna bestå
av 1 fälttelegrafbataljon och 1 -komp., 1
radiobataljon, 1 pioniärbataljon och 1 komp, samt
1 automobilbataljon. I F:s arméotganisation
ha ej ingått trängtrupper i sveask mening;
transportformationerna ha uppsatts av de
tekniska trupperna, och sjukvårdstrupperna ha i
fred uppdelats på inf.-reg:tena Mars 1927 har
emelleitid en trängbataijon
organiserats. Arméns inf.- och art truppförband äro
sammanförda i 3 divisioner och 1 jägarbrigad.
De båda kav.-reg:tena bilda kav.-brigaden och
äro förlagda till Villmanstrand. — Vid sidan
av och bakom armén stå skyddskårerna (se
Finlands skyddskårer). —
Krigsmaktens personal består av fast anställda
och värnpliktiga. Den fast anställda
befäls-kadern omfattar officerskåren med grader som
i sv. armén samt underofficerskåren, till
övervägande del fast anställda fältväblar,
sergean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
