Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Finland (Författning och förvaltning)
396
ter och undersergeanter, s. k. kapitulanter.
Aktiva officerare utbildas vid kadettskolan i
Helsingfors (Munksnäs); utbildningen är
uppdelad på en allmän linje (tvåårig) och en
kust-försvarslinje, i sin tur delad i en marinlinje
(treårig) och en kustart.-linje (tvåårig). Den
högre utbildningen sker på krigshögskolan
med tvåårig kurs och är uppdelad i en allmän
och en krigsteknisk avd. Antalet officerare
är omkr. 1,400 och underbefäl omkr. 4,200;
årskontingenten värnpliktiga är omkr. 23,000
(ett ej obetydligt antal därav ingår i
underbefälets numerär). M. B-dt.
Det fasta försvaret. Före och under
världskriget utförde ryssarna i stor
utsträckning mer el. mindre permanenta befästningar
i F. med ändamål att utgöra operationsbas
för i Östersjön opererande ryska
sjöstridskrafter, att behärska inloppen till Bottniska
viken och Finska viken (»Peter den stores
fästning»), att försvåra landstigningar pä F:s
kust o. s. v. Av dessa befästningar ha
några raserats, ss. befästningarna på Åland,
eller nedlagts, medan andra kunnat göras
användbara för de nya uppgifterna efter
landets frigörelse. Det nuv.
befästningssyste-met består huvudsaki. av kustfästningar samt
halvpermanenta befästningar på Karelska
näset. De av ryssarna till försvar av
Helsingfors mot landsidan anlagda befästningarna
ha lämnats i ofullbordat skick.
Kustbefästningarna bestå dels av batterier för tryggande
av farlederna i Åbo skärgård, dels av fort och
batterier utanför Hangö, Porkala, Helsingfors,
Kotka, Viborg och Björkö. För skyddet av
Helsingfors från sjösidan ha de nära staden
belägna verken vid Sveaborg (fi. Suomenlinna)
kompletterats med längre ut på skären
belägna, redan av ryssarna påbörjade samt av
finländarna fullbordade batterier. De ryska
befästningarna vid Björkösund ha delvis
bibehållits och tjäna som högra flygelstöd i
befästningarna på Karelska näset. F. n. (1927)
synes man ha nöjt sig med att befästa en
huvudförsvarsställning i linjen Humaljoki—
n. stränderna av sjöarna Kuolemajärvi och
Muolaanjärvi—Äyräpään järvi—Vuoksen till
Ladoga, på vars nordliga stränder och öar
befästningar anlagts. L. af P.
Författning och förvaltning. Under sin
förening med Sverige utgjorde F. en del av den
svenska staten. Redan på 1300-talet
tillerkändes landskapen i F. samma politiska
rättigheter som de svenska. Benämningen
stor-furstendöme, som efter 1581 nyttjades om F.,
var gemensam beteckning för landskapen där
men angav icke en särskild politisk ställning
i Sveriges rike. Under F:s förening med
Ryssland efter 1808—09 års krig bestämdes
omfånget av kejsaren-storfurstens makt i F.
huvudsaki. av R. F. 21 aug. 1772 samt
Förenings- och säkerhetsakten 21 febr. 1789; dock
undergick författningen genom lagstiftning
och hävd en avsevärd utveckling i friare
riktning.
Då Ryssland revolutionsåret 1917 gick sin
statliga upplösning till mötes, övertog F:s
lantdag, genom beslut 27 nov. 1917, den makt,
som förut tillkommit kejsaren-storfursten, och
uppdrog 6 dec. s. å. — under godkännande av
principen, att F. var en suverän republik —
åt den av lantdagen tillsatta regeringen att
vidtaga åtgäider för att utverka, att F:s
politiska självständighet bleve erkänd (6 dec.
har off. fastställts vara F :s »frihetsdag»). 21
juni 1919 antogs av lantdagen en
regeringsform för F., som 17 juli s. å.
sanktionerades av den efter frihetskriget av
lantdagen tillsatte riksföreståndaren.
Statens organisation. I § 1 R. F.
uttalas den grundsatsen, att F. är en suverän
republik. Enl. § 2 R. F. tillkommer
statsmakten i riket folket, som företrädes av
riksdagen; där fastslås, att lagstiftande makten
utövas av riksdagen i förening med republikens
president, att högsta verkställande makten är
uppdragen åt presidenten och att jämte denne
för statens allmänna styrelse skall finnas ett
statsråd, bestående av statsministern och
nödigt antal ministrar, samt att domarmakten
utövas av oberoende domstolar. I detaljer är
statsmyndigheternas organisation fastställd
dels i lag, dels i förordning.
Riksdagens sammansättning och
verksamhet regleras alltjämt av lantdagsordningen
20 juli 1H06. De 200 riksdagsmännen utses,
med undantag av representanten för
Lappmarkens valkrets, genom proportionella vai.
Valkretsarnas antal är (Lappmarken icke
inberäknad) 15, och i envar av dem väljes ett
efter folkmängdsföthållandena genom
reglering för tioårsperioder bestämt antal
riksdagsmän. Alla valberättigade ha lika rösträtt.
Närmare bestämmelser om valen meddelas i
särskild vallag. Valberättigad är varje
finländsk medborgare, man som kvinna, som före
valåret fyllt 24 år. Valrätt tillkommer ej den,
som står i aktiv militärtjänst, den, som av
annan orsak än styrkt medellöshet uraktlåtit
att gälda för två nästföregående år påförda
statsutskylder, och den, som för sig åtnjuter
understöd av fattigvården, där understödet
icke är blott tillfälligt. Valbar till
riksdagsman är, utan avseende på boningsort, envar,
som är valberättigad. Lagtima riksdag
sammanträder i regel årl. i Helsingfors 1 febr, och
åtskiljes 120 :e dagen därefter. Förordnar
presidenten under lagtima riksdag om nya val,
upplöses riksdagen å dag. som han låtit
tillkännagiva. Efter nyvalen skall lagtima
riksdag då ånyo sammanträda senast första
dagen i den månad, som begynner näst efter 90
dagar från upplösningen. Vid urtima riksdag
må endast förekomma ärende, som föranlett
dess sammankallande eller eljest av
presidenten till riksdagen överlämnats, så ock vad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang. — Riksdagen väljer inom sig
talman och två vicetalmän.
Riksdagen bildar e n kammare. Lagstift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
