Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands skyddskårer - Finlands stadsförbund - Finlands statsarkiv - Finlands statskontor - Finlands svenska arbetarförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Finlands stadsförbund—Finlands svenska arbetarförbund
442
Kulsprutetrupp vid Finlands skyddskårer.
vare för skyddskårerna med biträde av
skyddskårernas huvudstab kan omfatta
och leda det hela. Sammanlagda antalet medl.
uppgår till omkr. 100.000 man. Huvuddelen
utgöres av infanteri (utrustat även med
maskingevär), men dessutom finnas
velocipedtrupper, kavalleri, artilleri,
pansarbilforma-tioner samt tekniska förband och
sanitets-formationer. Skyddskårerna förfoga över
välordnade förråd av vapen och ammunition.
Särskilda anstalter ha vidtagits för bevakning
av förråden samt för hastig alarmering av den
lokala skyddskåren. Personalen vid
skyddskårernas huvudstab är i tjänstgöring året
runt. Skyddskårerna ha en särskild
befäls-skola vid Tusby, n. om Helsingfors. M. B-dt.
Finlands stadsförbund (grundat 1917) har
till ändamål att tillvarataga städernas,
köpingarnas och stadsliknande samhällens i
Finland gemensamma intressen, främja
samverkan dem emellan och sprida kunskap i
kommunalpolitiska ämnen. Berättigade till
inträde som medl. äro städer, köpingar och
stadsliknande samhällen. I Helsingfors
upp-rätthålles av F. en kommunal centralbyrå
(grundad 1912), som meddelar upplysningar i
kommunala frågor samt i sitt bibliotek och
arkiv samlar litteratur i kommunala ämnen
m. m. Förbundet utger Finsk
Kommunaltidskrift samt en serie fristående skrifter. O. Brn.
Finlands statsarkiv. I freden i
Fredriks-hamn (1809) förband sig Sverige att inom ett
års förlopp avstå alla Finland berörande
»ägohandlingar, arkiv och andra så allmänna som
enskilda dokument, planer och kartor över
fästningar, städer och orter». Utlämningen
skedde 1810—12, och de utlämnade
arkiva-lierna förvarades först i Åbo, men då
Finlands styrelseverk 1819 överflyttades till
Helsingfors, fick arkivet följa med. Länge
vanvårdat och även utsatt för hänsynslös
plundring av dokumentsamlare, inrymdes arkivet
först 1846 i en egen lokal i senatsborgens n. v.
flygel. 1858 anställdes en e. o. amanuens vid
arkivet med uppgift ej blott att fortsätta det
av docenten J. E. Grönblad 1844 påbörjade
ordnandet utan även att hålla handlingarna
tillgängliga för allmänheten. Senatsarkivet
fick omsider 1869 namnet statsarkiv,
varjämte arkivariebefattningen ställdes på ord.
stat. Samlingarna fördelades sedan på två
huvudavdelningar, en äldre, historisk, och en
nyare, administrativ, med 1809 som gränsår.
Till de från Sverige 1810—12 och genom en
senare leverans 1864 överlämnade arkivalierna
fogades senare, tid efter annan, vid olika
ämbetsverk och institutioner i Finland tillkomna
handlingar, protokoll och räkenskaper. Utom
de normala årsaccessionerna har Finlands
statsarkiv, såsom den officiella beteckningen
numera lyder, tidtals fått mottaga betydande
aktleveranser, ss. i början av 1900-talet den
då upplösta finska militärens handlingar och
1918 det då upplösta
generalguvernörskans-liets arkiv, samt ett stort antal privata
brevsamlingar av historiskt intresse, bl. a. det
synnerligen värdefulla Armfeltska arkivet. Efter
skilsmässan från Ryssland ha dit förlagda
finländska inrättningars, främst
statssekre-tariatets, arkiv börjat överlämnas.
Statsarki-vet erhöll 1890 en tidsenlig egen byggnad;
en tillbyggnad har numera (1927) befunnits
nödvändig. Samlingarna omfatta omkr. 12.000
löpande m. Tjänstemannapersonalen utgöres
av 1 statsarkivarie, 2 arkivarier och 5
amanuenser. Årsstaten uppgår 1927 till 576,400
fmk. I den nyorganisation av arkivväsendet,
som förberedes, får statsarkivet den ledande
och övervakande uppgift, som i alla
arkivsystem tillkommer det centrala arkivet. T. H.
Finlands statskontor inrättades 1875, då
Finlands bank fritogs från förvaltningen av
statsverkets fonder. Det har till uppgift att
under finansministeriets inseende utöva
närmaste kontrollen över statsverkets
kassarörelse, ombesörja dess bokföring samt handha
förvaltningen av statsverkets kapital och av
statsskulden. Direktionen består av en
överdirektör och två direktörer. O. Brn.
Finlands svenska arbetarförbund, grundat
1899, centralorganisation för de lokala
svenska socialdemokratiska arbetarföreningarna.
I förbundets stadgar hade inryckts en
bestämmelse om rätt för förbundet att grunda lokala
sektioner; då det visade sig omöjligt att
under Bobrikovtiden få myndigheternas
stad-fästelse på nya arbetarföreningsstadgar,
anslöto sig rent finska föreningar i mängd till
det svenska förbundet, varigenom de erhöllo
legalisering och därmed möjlighet att verka
offentligt. Hade ej denna utväg erbjudit
sig, skulle uppkomsten av en modern
arbetarrörelse i Finland ha fördröjts några år, eller
ock skulle den ha tvungits in på illegala vägar.
Då 1905 friare förhållanden inträdde, utgingo
de finska avdelningarna, varvid
förbundsav-delningarnas antal nedgick från 196 till omkr.
50 (med sammanlagt omkr. 3,500 medl.).
Antalet avd. och medl. har därefter växlat.
Förbundets tidningsorgan ha varit Arbetaren
(Helsingfors) 1900—07 och Arbetet (Åbo) 1909
—18 samt är sedan 1919 Arbetarbladet
(Helsingfors). O. Brn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
