Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands teater - Finlands vita garde - Finlands vita ros - Finlay, George - Finlay, Robert (köpman) - Finlay, Robert Bannatyne (jurist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Finlands vita garde—Finlay
446
1902 inflyttade teatern i eget, efter tidens
fordringar inrett hus och antog då namnet
Kansallisteatteri (Nationalteatern).
Den har, särskilt inom det högre dramat och
folkskådespelet, bevarat sin rangplats bland
huvudstadens scener. — Ur en obetydlig finsk
folkteater uppstod 1907 Kansan n ä y 1t
ä-mö (Folkets scen), en livaktig sekundteater.
Nu finnas fasta teatrar i de flesta större
städer, de förnämsta i Viborg (1898),
Tammerfors (1904) och Åbo (1918).
Karakteristiska för Finland äro de s. k.
arbetarteatrarna, som förekomma så
gott som över hela landet, där en
talrikare arbetarbefolkning är bosatt. Vanl.
ledda av en fackman med stöd av några fast
anställda yrkesskådespelare och f. ö.
rekryterade ur arbetarklassens egna led, spela de
regelbundet ett par tre gånger i veckan en
omväxlande, ofta litterärt betonad repertoar.
Där truppen förblir någorlunda stabil,
förvärvar den småningom rätt avsevärd rutin.
Gästspel av de stora teatrarnas främsta
krafter förmedla även till de mest avlägsna
landsändar kännedomen om god scenkonst. Dessa
teatrar äga en genomförd organisation, som
utsänder instruktörer, anskaffar program och
anordnar undervisningskurser. Konstnärligt
längst hunnen är arbetarteatern i
Tammerfors (grundad 1905). Svenska arbetarteatrar
ha verkat i Gamlakarleby och Vasa.
Utom kommunala understöd åtnjuta
teatrarna i Finland ett årligt statsanslag, som
f. n. uppgår till 1,200,000 fmk. Summan
fördelas på förslag av en dramatisk
expertnämnd, utsedd av undervisningsministeriet.
Nämnden utdelar statens stipendier för
skådespelare och är rådgivande i teaterfrågor.
Litt.: Emelie Degerholm, »Vid svenska
scenen i Helsingfors», I—II (1900—03); E.
Aspe-lin-Haapkylä, »Suomalaisen teatterin
historia», I—II (1906—09); S. Dahlström, »Den
inhemska teateridén» (1915); O. Homén, »Från
Helsingfors teatrar», I—III (1915—19); E.
Colliander, »Svenska inhemska teatern 1894
—1919» (1920); Y. Hirn, »Teaterlivet i
Finland» (i Svensk Tidskr. 1926). E. H-tt.
Finlands vita garde. Efter frihetskriget
1918 sammanfördes en del av de trupper, som
deltagit i de första striderna i Österbotten och
därefter deltagit i försvaret av den vita
fronten, tills övriga truppdelar hunnit formeras,
till ett reg:te, Finlands vita garde
(nu Vita gardets regemente). Det
består av Vasa, Lappo och Vörå bataljoner
till erinran om Vasa och Lappo skyddskårers
roll vid den första avväpningen av ryssarna
samt om den i Vörå vid krigsutbrottet
befintliga krigsskolan. O. Brn.
Finlands vita ros, orden, som instiftades av
riksföreståndaren frih. G. Mannerheim 28 jan.
1919, första årsdagen av frihetskrigets
utbrott, och fick sina statuter stadfästa 16 maj
s. å., årsdagen av den »vita» (borgerliga)
härens intåg i Helsingfors. Orden består av
följ, klasser: kommendörer av storkorset, av
l:a och av 2:a kl., samt riddare (för det
andliga ståndet ledamöter) av 1 :a och av 2:a kl.
Insignierna äro för kommendörer av
storkorset: 1) ordenskors av vit emalj, infattat i
guld; i mittpartiet en heraldisk ros, i
kors-vinklarna gyllene lejonhuvud; bäres i
mörkblått vattiat band över axeln; 2) kraschan,
en femuddig ordensstjärna av silver; i mitten
en heraldisk ros av vit emalj i blått fält,
omgivet av inskriptionen »Isänmaan hyväksi»
(För fosterlandet); i vinklarna mellan
stjärn-uddarna tre gyllene strålar. Kommendörer av
l:a kl. bära mindre kors om halsen och
kraschan, kommendörer av 2:a kl. bära kors men
ej kraschan. Riddare och led. av 1 :a kl. bära
ett mindre ordenskors i band på vänstra sidan
av bröstet, riddare och led. av 2:a kl. ett
liknande ordenskors, infattat i silver med
lejonhuvud av silver i korsvinklarna. O. Brn.
Finlay [fi’nlei], George, skotsk
historieskrivare och filhellen (1799—1875). Redan
som student i Glasgow blev F. intresserad för
Greklands frihetskamp, for 1823 till
Grekland, där han sammanträffade med Byron,
avlade 1825 juridisk examen i Edinburgh men
återvände s. å. till Grekland och vistades
sedan mest där. F. var en framstående kännare
av Greklands historia och dåtida
förhållanden; hans ofta kritiska korrespondenser till
Times blevo ej utan inflytande på Greklands
politik; däremot misslyckades hans försök att
höja landets jordbruk. F :s många verk om
Greklands historia samlades efter hans död
till »History of Greece from its conquest by
the romans to the present time. B. C. 146 to
A. D. 1864» (7 bd, 1877). I sin skildring av
händelser, vari han själv deltagit, framstår
han som en skarpsynt men ej opartisk
iakttagare. T. H-r.*
Finlay [fi’nlei], Robert, köpman av skotsk
härkomst (1719—85). Inflyttade 1744 till
Stockholm, blev g. m. en dotter till den
ryktbare köpmannen Plumper och bildade med sin
svåger J. Jennings ett bolag (F. et J
en-ni n g s), som för en tid blev det mest
betydande köpmanshuset i Sverige. F.
naturalise-rades 1755 som svensk adelsman och fick 1762
titeln kommerseråd. 1761 upplöstes bolaget, och
F. fick 1762 jämte ett konsortium privilegium
på ostindiska handeln. Han gjorde konkurs
1771 och flyttade 1772 till Bordeaux. A.
Nor-dencrantz riktade 1771 mot F och i synnerhet
mot hans forne bolagsman Jennings orimliga
beskyllningar om att de som landets största
järnvaruutskeppare och växelutgivare skulle
ha efter godtycke höjt och sänkt kursen samt
därigenom vållat ekonomisk osäkerhet. Efter
1772 års statsvälvning avbröts den
undersökning härom mössorna framtvingat. L. S.*
Finlay [fi’nléi], Robert Bannatyne,
viscount F., brittisk jurist (f. 1842), skotte
till börden. Blev 1867 advokat, var
konservativ led. av underhuset 1885—92, 1895—1906
och 1910—16 samt däiunder solicitor general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
