Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, Johann - Fischer, Johan Olfert - Fischer, Kuno - Fischer, Samuel - Fischer, Theobald - Fischerström, Johan - Fischerström, Per Philip Jacob Waloddi - Fischer von Erlach, Johann Bernhard - Fischier, Per Edvard Magnus - Fischy - Fiscus - Fisett-trä, Ungerskt gulträ el. Ungersk fustik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Fischer, J. O.—Fisett-trä
476
först i Sulzbach, sedermera, 1673, i Riga,
gene-ralsuperiutendent över den livländska kyikan
1678. — F. förenade hänsynslös
härsklystnad med okuvlig energi. Hans stora nit om
undervisningen samt om sjuk- och fattigvård,
hans övers, av N. T. till Dorpatestniska,
psalmböcker (på tyska, lettiska och estniska)
och handbok ha givit honom ett bemärkt rum
i Livlands kyrkohistoria. På grund av
självrådighet föll F. i onåd, lämnade 1699 sitt
ämbete och blev 1701 generalsuperintendent i
Magdeburg. Jfr uppsats av Fr. Westling i
Kyrkohist. Ärsskr. 1901. A. G-w.
Fischer, Johan Olfert, dansk sjöofficer
(1747—1829), av holländsk släkt. Ledde
tappert försvaret till sjöss vid eng. flottans
anfall mot Köpenhamn 2 april 1801 och blev då
sårad. F. blev viceamiral 1825.
Fischer, Kuno, tysk filosof (1824—1907).
Som docent i Heidelberg möttes F. av
svårigheter, enär hans åskådning ansågs ej stå i
överensstämmelse med kyrkoläran; han
förbjöds 1852 föreläsa
men blev 1856 prof,
vid univ. i Jena och
1872 i Heidelberg,
därhän genom glänsande
vältalighet utövade
stort inflytande. F:s
förnämsta arbete är
den stort anlagda
»Geschichte der
neue-ren Philosophie» (10
bd. 1854—77; flera bd
i nya uppl.); det har
på grund av sina
sto
ra litterära förtjänster överskattats; hur
förtjänstfullt det än på visst sätt är, lider det
av en viss ytlighet i analysen. I sin egen
filosofi var F. påverkad av Hegel. Bland
hans arbeten märkas »System der Logik und
Metaphysik oder Wissenschaftslehre» (1852;
2:a omarb. uppl. 1865; 3:e uppl. 1909)
och »Philosophische Schriften» (6 bd, 1891 ff.;
flera uppl.). F. utgav »Goethe-Schriften» (9 bd,
1890—1903), »Kleine Schriften» (8 bd, 18R8—
98) m. m. Monogr. av H. Falkenheim (1892)
och W. Windelband (1907). C. H-m.
Fischer, Samuel, tysk bokförläggare (f.
1859). Grundade i Berlin ett bokförlag, som
utgivit mycken modern skönlitteratur (Ibsen,
Tolstoj m. fl.).
Fischer, T h e o b a 1 d, tysk geograf (1846—
1910), prof, i Marburg 1883. Företog
vidsträckta resor i Medelhavsområdet, som han
skildrade i många avh., bl. a.
»Mittelmeer-bilder» (1906—08; ny uppl. 1913). (O. Sjn.)
Fischerstr öm, Johan, författare (1735—
96). Studerade i Lund, väckte 1761
uppmärksamhet med »Påminnelser vid Sveriges
allmänna och enskylta Hushållning» och blev
därför ekonomieintendent; deltog i
stiftandet av Tankebyggarorden. Föremål för
Hedvig Charlotta Nordenflychts sista kärlek, har
han främst blivit ihågkommen härför. Led.
av Vet.-akad. 1786.
Den mottaglige och
lättrörlige F. var en
flitig och intresserad,
om än osjälvständig
och ytlig
nationalekonom. Bland hans
skrifter märkas »Nya
svenska economiska
dictionnairen» (4 bd,
1779-92; går till
»Cy-pripedium») och
»Be-skrifning om Mäla-
ren» (1785). Se C. Rohtlieb, »J. F.» (1926).
Fischerström, Per Philip Jacob W
a-1 o d d i, ryttare och hippolog (1828—92).
Passerade som kavalleriofficer graderna inom
armén samt utnämndes 1868 till chef för
Strömsholms stuteri och för den s. å. vid
Strömsholm uppr ättade ridskolan för
kavalleriet. Själv en mästare på hästryggen, inlade
F på dessa poster stor förtjänst om de svenska
kavalleriofficerarnas ridutbildning. Han var
vid sin död hovstallmästare och överste i armén.
Fischer von Erlach [-ä’rla^], J oh ann
Bernhard, österrikisk arkitekt (1656—
1723). Han växte upp i Prag, studerade
arkitektur i Italien, där han tog intryck av
Borro-mini, och blev i sitt hemland en lysande
företrädare för barocksmaken. Ett av hans tidiga
verk är den storartade planen för lustslottet
Schönbrunn, vilken, liksom hans plan för
Hof-burg, delvis utfördes, övriga verk i Wien äro
vinterridhuset, hovbiblioteket (nuv.
National-bibliothek, med utsökt interiör), rikskansliet,
flera palats samt två centralkyrkor,
Karlskyrkan, med en verkningsfull fasad, och S:t
Peter am Gråben. F. utförde kyrkor och
palats även i Prag, Salzburg m. fl. Vid flera
av hans verk medarbetade hans son J o s e p b
Emanuel F, (1695—1742). — Litt.: A. Hg,
»Die Fischer v. Erlach» (1895). G-gN„
Fi’schier [-J*ié], Per Edvard Magnus,
rektor (f. 1852 l8/3). Var 1880—1925
föreståndare för Stockholms borgarskola, vars
före-läsningslinje han ännu leder och där han
inlagt mycken förtjänst, bl. a. genom den
omväxling och det värde han givit åt skolans
populära föreläsningsserier. Sedan 1880 är
han jämväl rektor vid Grevesmühlska
sair-skolan i Stockholm.
Fischy (fr. fichu), trekantig kvinnohalsduk
av spetsar, broderat tyg el. annat tunt
material runt hals och axlar.
Fi’scus, lat. (eg. »korg»), de romerska
kejsarnas privatkassa (till skillnad från statskassan,
aerarium, se d. o.). Då efter hand alltmer av
statsinkomsterna (intäkter från
kejsarprovin-serna, konfiskerade medel etc.) ingick till f.,
som å andra sidan bestred en del utgifter
(kejsarprovinsernas förvaltning, truppernas
avlöning etc.), blev f. med tiden rikets
centralkassa. Jfr F i s k u s. H. Sgn.
Fise’tt-trä (ty. Fisethholz), Ungerskt
gulträ el. Ungersk fustik (till
skill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
