Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, Emil - Fischer, Ernst Felix - Fischer, Eugen - Fischer, Franz - Fischer, Gustav - Fischer, Hans - Fischer, Johan Christian Henrik - Fischer, Johan Frederik - Fischer, Johann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Fischer, E. F.—Fischer, J.
474
arter (se A k r o s). Han lärde känna viktiga
metoder att överföra sockeraiterna i varandra
och att framställa en mängd nya, i naturen
ej påträffade. F:s nästa stora arbetsområde
omfattade urinsyregruppen, vartill fysiologiskt
så viktiga ämnen som urinsyra, koffein och
xantin höra. Han fastställde alla dessa
kroppars konstitution, angav metoder för deras
syntes och lyckades slutligen framställa
gruppens gemensamma modersubstans, purin. Med
samma enastående framgång bearbetade F.
sedan den största och svåraste av den
organiska kemiens huvudgrupper, äggviteämnena.
Genom sina analytiska metoder vann han en
väsentligt ökad inblick i äggviteämnenas
sammansättning och uppbyggde genom synteser
ur aminosyror (se d. o.) föreningar, som stå
de naturliga äggviteämnena nära, av F.
kallade peptider (se F:s »Untersuchungen
über Aminosäuren, Polypeptide und Proteiue»,
1906). Sedan ägnade sig F. tills, m. K.
Freu-denberg åt studiet av garvsyrorna. Hans
synteser av fenolkarbonsyror (av F. kallade
dep-sider) utgjorde ett förarbete därtill, varjämte
han utforskade tanninet (se
Galläpplegarvsyra); sammanfattning om dessa
arbeten: »Depside und Gerbstoffe» (1919).
Lavämnena kunde F. karakterisera som
depsid-derivat, och han bestämde, delvis tills, m.
sin son H e r m a n n F., flera viktiga
lavsyrors konstitution, återvände därpå till
sockerkemien och upptäckte de intressanta
ämnena glykal, hydroglykal, 1 a k t al,
cello b i al m. fl. Under sina arbeten med
sockerarter och glykosider (liksom förut med
proteiner) använde F. ofta enzym och
lämnade värdefulla bidrag till kännedomen om
dessa biologiskt viktiga ämnen. Hans
medarbetare vid dessa arbeten, Max Bergmann,
har utgivit F:s hithörande publikationer
(»Kohlehydrate und Fermente», II, 1922).
Under världskriget utövade F. en mycket
omfattande organiserande och rådgivande
verksamhet ang. krigstekniska problem och
livs-medelsfrågor. — F. fick Nobelpriset i kemi
1902. 1922 utkom hans intressanta
själv-biogr., »Aus meinem Leben». Jfr biogr. i
»Be-richte der Deutschen chemischen Gesellschaft»
(1921). — Led. av sv. Vet.-akad. 1905. H. E.
Fischer, Ernst Felix, museiman,
konsthistoriker (f. 1890 14/i). Blev fil. dr i Göteborg
1918, amanuens vid de kungl.
konstsamlingarna 1912 och vid Röhsska konstslöjdmuseet
i Göteborg 1914, intendent vid Malmö museum
1923. F. har bl. a. skrivit om kyrkor i
Västergötland (1913, 1914, 1922; i serien »Sveriges
kyrkor»), »Kungl. slottssnickaren och
scha-tullmakaren Gottlieb Iwersson» (1916),
»Västergötlands romanska stenkonst» (1918),
»Möbelkonsten från renässansen till och med
em-piren» (1920; ny uppl. 1924), »Göteborgs
lan-derier» (1923) och »Västsvenskt silver och
västsvenska guldsmeder» (1923).
Fischer, Eugen, tysk antropolog (f. 1874).
Professor i Freiburg (i Baden) sedan 1918.
Särskilt känd genom sitt banbrytande arbete
över ärftlighetsförhållanden hos ett
sydafrikanskt biandfolk, härstammande från européer
och hottentotter (»Die Rehobother Bastards und
das Bastardieruugsproblem beim Menschen»,
1913), vidare »Sozialanthropologie und ihre
Bedeutung für den Staat» (1910), viktigare
delar av »Anthropologie» i »Kultur der
Gegen-wart» och tills, m. Baur och Lenz
»Erblich-keitslehre und Rassenhygiene» (1921; 3:e uppl.
1925; sv. övers. 1925) samt »Rasse und
Ras-senentstehung beim Menschen» (1927). Rbg.
Fischer, Franz, tysk kemist (f. 1877).
Blev docent i kemi vid tekniska högskolan i
Charlottenburg-Berlin, ord. prof, där 1911 och
dir. för Kaiser Wilhelms Institut für
Kohlen-forschung i Mülheim an der Ruhr 1913. Hans
tidigare arbeten ligga inom den oorganiska
kemiens område, de senare röra
kolforskningen, särskilt koldestillation vid låga temp.
samt kolets hydrering till kolväten
(bensin). F. utger sedan 1920 tidskr.
Brennstoff-chemie. H. E.
Fischer, Gustav, tysk bokförläggare (1845
—1910). Grundade 1878 i Jena ett bokförlag,
som han utvecklade till ett av Tysklands
största. Det omfattar främst naturvetenskap
och medicin.
Fischer, Hans, tysk kemist (f. 1881), prof,
i organisk kemi vid tekniska högskolan i
München sedan 1921 (dessförinnan 1916 prof,
i medicinsk kemi i Innsbruck och 1918 i
Wien). Huvuddelen av F:s arbeten ligger
inom biokemien, där han vunnit mycket
värdefulla resultat. Hans viktigaste arbeten
röra galltärgämnena, blodfärgämnena samt
deras beståndsdelar och spjälkningsprodukter.
Kännedomen om den fysiologiskt så centralt
stående ämnesgruppen porfyriner (se d. o.)
grundar sig huvudsaki. på F:s arbeten. H. E.
Fischer, Johan Christian Henrik,
dansk politiker (1814—85). Blev 1842 teol.
kand, och var 1844—52 adjunkt i Slagelse.
1852 blev F. led. av folketinget, slöt sig
närmast till Tscherning, stod sedermera i allm. på
bondevännernas sida men röstade likväl 1855
för helstatsförfattningen. Hans oförsonliga
bitterhet mot nationalliberalerna förde honom
1865 över till godsägarpartiet och till att
understödja grundlagsrevisionen. 1866 blev han
kungavald led. av landstinget, vann stort
inflytande där och var 1853—75 statsrevisor.
Juni 1875 blev F. kyrko- och
undervisningsminister i ministären Estrup. Han var bakom
Estrups rygg mellanhand mellan Berg och
krigsminister Kauffmann i frågan om
härordningens revision. F. avlägsnades ur
ministären i aug. 1880 och var från 1882 direktör
för Frederiks hospital. E. Ebg.*
Fischer, J ohan Frederik, dansk läkare
(1868—1922). Blev 1913 chef för Köpenhamns
kommunala röntgenkliniker och var inom
Danmark banbrytare på röntgenologiens område.
Fischer, J o h a n n, tysk lutersk teolog och
kyrkomän (omkr. 1636—1705), superintendent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
