Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskars - Fiskartorpet - Fiskben - Fiskblåsa - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Fiskartorpet—Fiske
486
Fiskars’ corps de logis, uppfört efter ritningar av C.
L. Engel. I förgrunden finsmidesfabriken, där bakom
kontoret.
På F. anlade v. Julin finsmidesfabrik, mek.
verkstad m. m. Efter hans död 1853
över-gingo egendomarna till hans arvingar,
varvid äldste sonen, E. L. von Julin, erhöll bl. a.
Fiskars bruk. 1884 ombildades bruksrörelsen
till aktiebolag under namn av Fiskars a.-b.
Bolaget äger nu vid F. mekanisk verkstad,
valsverk och finsmidesfabrik, vid
Äminne-fors martin- och valsverk, i Skuru
fjäderfabrik, allt i Pojo socken, samt Skogby
ångsåg i Tenala socken. I bolagets fabriker
tillverkas martinjärn och stål, stångjärn,
plogar, fjädrar, finsmide, smörkärnor, axlar,
spett m. m. Fiskars a.-b. äger dessutom
aktiemajoriteten i Inha bruks a.-b. och Billnäs
bruks a.-b. O. Brn.
Stuga vid Fiskartorpet, av traditionen (med orätt)
betecknad som »Karl XI :s fiskarstuga».
Fiskartorpet, idyllisk plats på Norra
Djurgården i Stockholm (se karta till art.
Djurgården), mellan Husarviken av Värtan och
Laduviken. Därinvid skidbackar, anlagda av
Föreningen för skidlöpningens främjande i
Sverige. På Bellmans tid låg vid F. ett
mycket besökt värdshus. •.
Fiskben, handelsbenämning på valarnas
barder, som bestå av ett på en gång starkt och
mycket elastiskt hornämne. Av f. förfärdigas
snörlivsfjädrar, paraplyspröt o. dyl. Jfr
Valar.
Fiskblåsa, en ornamentform i fransk
sen-gotisk arkitektur (1400-talet),
liknande fiskarnas simblåsa.
Jfr Flamboyant.
Fiske, eg. fångst av fisk,
betecknar även fångst av
nyttiga vattendjur över huvud, ss.
ostron, hummer, kräftor o. s. v.,
ej sällan även säl- och valfångst.
För människan på lägre od-
lingsgrad utgöra f. och jakt de
huvudsakliga näiingskällorna, och även under en högt
utvecklad odling är f., framför allt havsfisket,
en ytterst viktig näring. Dess produkter ha,
i synnerhet genom nutidens goda
kommunikationer samt förbättrade fångst- och
beredningssätt, kunnat som födoämnen
tillgodogöras även av millioner människor, som bo långt
bort från kusten. Det är i synnerhet två
fiskarter, sillen och torsken, som spela den
viktigaste rollen och äro föremål för de
största och mest inbringande fiskena i världen. —
Största sillfisket försiggår i Nordsjön,
huvudsaki. utanför Skottlands och Englands
kuster, tämligen långt ute till havs, ung.
mellan 55 :e och 60:e breddgraderna. Jämte
skottar och engelsmän deltaga holländare,,
tyskar och norrmän i detta fiske. Sillfisket,
utmed Norges v. och s. v. kust (stor- och
vårsillfiskena) är ock av stor betydelse. Även
vid Islands och Nordamerikas kuster, i S:t
Lawrencebukten och vid New Foundland,
bedrivas betydande sillfisken. Vid sistnämnda
kuster har man även världens största t o r s
kel. kabeljofiske, vari engelsmän,
amerikaner och fransmän deltaga. Med dessa
f. tävla i storlek torsk- el. skrejfiskena vid
norska kusten. Huvudplatserna för sistnämnda
f. äro Lofoten och Finmarkens kuster.
Betydande kvantiteter torsk fångas även, av
holländare m. fl., på de stora fiskebankarna i
Nordsjön. Bland övriga betydande havsfisken
förtjäna nämnas engelsmännens m. fl.
nationers trålfiske i Nordsjön, varvid
huvudsakligen fångas kolja och flundrearter,
vidare makrillfisket, som idkas av
samtliga kring Nordsjön boende nationer, s a
r-dinfisketpå franska kusten och
italienarnas tonfiskfångst. Nedanstående
statistiska uppgifter belysa detta f:s storlek och
ekonomiska betydelse samt tjäna till
jämförelse med svenska förhållanden. De kring
Nordsjön boende nationernas sillfiske uppgick
1923 till följ, mängder, räknat i kg: för
Skottland 165 mill., Norge 310 mill., England 154
mill., Holland 56 mill. och Tyskland 59 mill.
Norges torskfiske lämnade 275 mill. kg. Bland
utlandets sötvattensfisken förtjäna anföras
laxfiskena i Englands, Skottlands m. fl.
europeiska länders älvar och i Kanada samt
på Nordamerikas västkust, störfisket i
de ryska floderna, italienarnas storartade
ålfisken vid Comacchio o. s. v.
Fiskblåsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
