Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske - Fiske, John - Fiskebank - Fiskeby - Fiskebäck - Fiskebäckskil - Fiskefartyg - Fiskegräns - Fiskegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Fiske, J.—Fiskegård
488
De svenska f. uppnå visserligen icke de
ovannämnda största f. i omfattning men äro
dock av stor betydelse för landet. Trots
mycket stora växlingar torde sillfisket på
västkusten få anses som Sveriges viktigaste f.
Det sedan två årtionden viktigaste, sillfisket
med snörpvad, har dock de allra senaste åren
starkt avtagit. Däremot har drivgarnsfisket
hållit sig bättre. 1923 gav västkustens
sillfiske 32 mill. kg till ett värde av nära 5
mill. kr. Hela landets sillfiske, dit även
strömmingsfisket räknas, gav 57 mill. kg till
ett värde av 8,6 mill. kr. Vad fångstmängden
angår, gav makrillfisket 1923 5,9 mill. kg till
ett värde av 1,1 mill. kr. Om f:s avkastning
1923 må följ, siffror anföras:
mill. mill. mill. mill.
kg kr. kg kr.
torsk ..... 5,6 1,7 ål ...... 1,2 1,8
långa ..... 3,1 0,8 gädda ... 1,9 2,5
kolja...... 3 0,9 abborre.. 1,5 1,2
rödspotta ... 2 1,9 lax...... 0,5 1,7
vitling.... 1,8 0,3 hummer 24,345 tjog 0,4
skarpsill.. 1,6 1 ostron... 207 kg 0,002
Totalfångsten för Sverige utgjorde 94,6 mill.
kg till ett värde i första hand av 30,3 mill. kr.
— Antalet yrkesfiskare utgjorde s. å. vid
saltsjöfisket 13,381, därav 5,887 inom Göteborgs
och Bohus län, och vid insjöfisket 1,453.
Därtill kommer ett stort antal personer, som ha
f. till binäring, näml. 9,892 vid saltsjö- och
61,763 vid insjöfisket. Värdet av vid det sv.
f. använda båtar och redskap utgjorde resp.
21,3 och 17 mill kr. Det sv. f. bedrives utom
i sjöar och vattendrag längs hela Sveriges
Östersjökust, ofta långt ut i Östersjön, i
Öresund, i Kattegatt, Skagerak, i stora delar av
Nordsjön, n. och v. om Shetlands- och
Orkney-öarna samt vid Island. Om allmänning
s-fiske se Fiskerilagstiftning.
I Östersjön utgör sill- eller
strömmingsfisket det ojämförligt viktigaste.
Under de senaste åren har på djupare vatten
mellan Bornholm och svenska fastlandet
uppstått betydande fiske av flundrefiskar, främst
rödspotta, med snurrevadar och småtrålar
(skäddetiålar). Av långväga fisken må
nämnas makrillfisket i Nordsjön under aug.—
sept. Det bedrives med efter fartygen
släpande krokar (ränndörj), och fångsten saltas
ombord för export till Nordamerika.
Storsjö-fisket (huvudsaki. långa, som beredes till
lutfisk) försiggår vår och sommar utanför
norska kusten samt vid Shetlands- och
Orkney-öarna.
Trålfisket, som först sent infördes till
Sverige (i början av 1900-talet), har fått en allt
större betydelse även här. F. med snurrevadar
har också gått framåt på Sveriges västkust.
Under senare år har ett stort antal
bohuslänska fiskefartyg legat på detta f. i
Nordsjön och sålt sina fångster i England.
F. T-m. (K. A. A-n.)
Fiske [fisk], John, nordamerikansk
författare och historiker (1842—1901). Var 1869
—71 föreläsare i filosofi och historia vid Har-
varduniversitetet samt utnämndes 1884 till
prof, i amerikansk historia vid univ. i S:t
Louis. F:s populär
filosofiska skriftställeri,
»Myths and
mythma-kers» (1872),
»Thedes-tiny of man» (1884)
m. m., var starkt
påverkat av Darwin och
Spencer, vilkas
evolu-tionslära han sökte
utbilda i teistisk
riktning. Hans förnämsta
historiska arbeten,
utmärkta av grundlighet
och fängslande stil,
äro »The critical period of american history,
1783—89» (1888), »The beginnings of New
England» (1889), »The american revolution»
(2 bd, 1891), »The discovery of America» (2
bd, 1892) och »The dutch and quaker colonies
in America» (2 bd, 1899). En samlad uppl. av
hans verk (24 bd) utkom 1902. F:s arbeten om
oavhängighetskriget och unionsförfattningens
tillkomst voro banbrytande inom modern
amerikansk historieuppfattning. Biogr. av J. S.
Clark (2 bd, 1917). V. S-g.*
Fiskebank, vidsträckt, relativt grunt
område i öppna sjön, där fiske idkas.
Synnerligen betydelsefulla f. i Nordsjön (bl. a.
Dog-gerbank), utanför New Foundland och vid
Island.
Fiskeby, pappersbruk i Norrköping, ö.
Ene-by församling, vid fall av Motala ström.
Tillhör Fiskeby fabriks a.-b., grundat 1871,
aktie-kap. 15 mill. kr., 1,000 arb. Bolaget har
dessutom pappersbruk i Skärblacka och Ljusfors,
sågverk i Yxviken och Näkna, tegelbruk i
Finspång, egna kraftstationer m. m. och
driver jämväl skogshantering och jordbruk.
Tillverkningen omfattar omslags- och
tidningspapper, papper för specialändamål (tapeter,
påsar, smörpapper), byggnadspapp, trämassa
för eget behov, trä- och snickerivaror. G. H-r.
Fiskebäck, församling, seGustavAdolf.
Fiskebäckskil. 1. Kommun i Bohuslän,
Orusts v. härad, Göteborgs och Bohus län;
0,4 kvkm, 531 inv. (1927). Omfattar badorten
F. (se nedan) och Vetenskapsakademiens
zoologiska station Kristineberg (se d. o.).
Ingår i Skaftö församling. — 2. Badort och
gammalt fiskläge i F:s kommun, på
Skaftö-landet, vid inloppet till Gullmarsfjorden, 3,5
km s. om Lysekil. Är en av västkustens mest
besökta sommarbadorter. Pittoreskt läge i
klippterräng invid Fiskebäckskilen.
Fiskefartyg, däckade fartyg för saltsjöfiske.
De drivas numera med ångmaskin eller motor.
Fiskegräns, en särskild gräns inom en stats
sjöterritorium, varinom fiske förbehålles
statens egna undersåtar. I Sverige
sammanfaller f. numera med sjögränsen. Om en tvist
med Norge ang. f. se Grisbådarna. Jfr
Sjöterritorium.
Fiskegård, se Fiskredskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
