Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flammarion, Camille - Flammenwerfer - Flampunkt - Flamsk - Flamskvävnad - Flamsteed, John - Flamugn - Flandern - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Flammenwerfer—Flandern
562
verldar», 1867) och »Dieu dans la nature»
(1866; »Gud i naturen», 1868), »Les merveilles
célestes» (1865; »Himlens under», 1870),
»Astronomie populaire» (1880; »Populär
astio-nomi», 1805—97; med titeln »Världsrymdens
under» 1909), »Uranie» (1889; »Urania», 1890),
»La fin du monde» (1893; »Världens
undergång», s. å.) m. fl. Bland F:s vetenskapliga
arbeten må framhållas »Astronomie sidérale.
Catalogue des étoiles doubles et multiples»
(1878) och »La planète Mars et ses conditions
d’habitabilité» (2 bd, 1892—1909). Med stöd
av en privat donation inrättade F. 1887 ett
eget observatoi ium i Juvisy i näiheten av
Paris. 1882 grundade han månadsskriften
L’Astronomie samt stiftade 1887 den
populärvetenskapliga Société astronomique de France,
vars Bulletin han utgav till sin död. Han
utgav 1912 sina »Mémoires». (S. A-f.)
Fla’mmenwerfer, ty., eldspruta (se d. o.).
Flampunkt, se Eldfarliga oljor.
Flamik, dets. som flamländsk (se F 1 a
m-1 ä n d a r e).
Flamskvävnad, den inhemska
haute-lisse-vävnad av hemslöjdskaraktär, som, utgående
från Gustav Vasas flandriska väveri och även
annan 1500-talsimport, slagit rot i svenska
bygder från Skåne upp till Jämtland. Länge
och starkt har konsten levat kvar i Småland,
särskilt i Västbo härad, och angränsande
trakter av Västergötland och Halland. I s. v.
Skåne idkas den alltjämt och skiljer sig där
genom sina kraftiga fäiger samt ofta
bibliska o. a. figurala motiv från den
allmännare djur- och växtstiliserande genren. Jfr
Haute-lisse och Vävning. E. v. W.
Flamsteed [flä’mstid], John, engelsk
astronom (1646—1719). Utnämndes 1676 till
astronomer royal och direktor för det av Karl II
1675 inrättade observatoriet i Greenwich. F.
sysselsatte sig
huvudsaki. med den
praktiska astronomien och
förbättrade såväl
instrument som
obser-vationsmetoder. Han
anses som en av sin
tids skickligaste
observatörer. F:s
observationer, omfattande
fixstjärnor, planeter,
kometer, solfläckar,
Jupiters månar m. m.,
finnas samlade i
»His
toria coelestis britannica» (1712; utg. 1725
av Halley i ny, fullständigad uppl.). F:s före
1685 utförda månobservationer anlitades av
Newton, då denne utvecklade
gravitationsteorien. (S. A-f.)
Flamugn, se Ugn.
Flandern, landskap mellan Nordsjön och
Scheldemynningen, till sin huvuddel inom
Belgien, delat på de belgiska provinserna V ä s
t-f 1 a n d e r n och östflandern, till sin
västligaste del inom Frankrike (del av de-
Flandriskt landskap (i trakten av Yperen).
part. Nord; Franska F.), till en mindre,
nordlig del inom Nederländerna (del av prov.
Zeeland; Zeeuwsch-VIaanderen);
utgjorde under medeltiden det betydande
grevskapet F., senare en av de förenade
nederländska provinserna (se nedan). Landskapet
utgör en naturlig enhet; vid Nordsjökusten
dyner, innanför och utmed Scheldemynningen
lågt liggande polder- och marskland, därefter
ett brett, av naturen ofruktbart sandstråk, som
av invånarnas idoghet förvandlats till rikt
och välodlat land; längst i s. stiger F. till ett
av kullar brutet högre liggande landskap av
stor naturlig fruktbarhet (lerjord);
huvudfloder Schelde och dess biflod Lys. Det
nederländska F. är ett helt indämt
jordbruks-och betesmarskland, men i övrigt ha de
flandriska landskapen vid sidan av huvudnäringen,
jordbruket, rik industri, främst gammal
väv-nadsindustri, och talrika och betydande
städer ligga spridda över slätterna samt vid
vattendrag och kanaler. F. är huvudsätet för
den flamländska befolkningen och för
flamländskt språk. Religionen är katolsk.
Västflandern (West-Vlaanderen), 3,224
kvkm, 865,006 inv. (1926), prov, i Belgien,
genomflytes i s. av Lys. Huvudstad är Brygge.
Vid kusten ligger en rad av fiske- och
sjöstäder. Utom säd och vitbetor odlas här lin,
hampa och andra industriväxter. Industrien
är främst linneindustri (Kortrijk, Rousselare).
— östflandern (Oost-Vlaanderen), 3,000
kvkm, 1,119,591 inv. (1926), genomflytes av
Schelde. Huvudstad är Gent. Jordbruket
omfattar utom odling av sädesslagen och
industriväxter även blomsterodling. Industrien
har sitt huvudsäte i Gent (linne- och
bomullsspinnerier m. m.).— Inom Franska F. ligga
de betydande industristäderna Lille, Roubaix
och Tourcoing (jfr art. N ord). Om
nederländska F. se Z e e 1 a n d. A. B-n.
Historia. Om F:s äldsta historia se
Belgien, sp. 1141. Namnet F. betecknade urspr.
endast kustlandet n. och v. om Brygge men
utsträcktes sedan även till vissa nordfranska
kuststräckor. F. förlänades omkr. 864 av Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
