Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flandern - Historia - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Flandern
564
den skallige till Baldu in I Jär*n armen
(d. 879), vilken enleverat ocb äktat hans
dotter. Härigenom uppkom under en från
dessa härstammande duglig greveätt ett starkt
välde, det enda stora franska län. som aldrig
varaktigt uppgick i Frankrike. Balduins
sonson Arnulf (reg. 918—965) var en av sin
tids mäktigaste furstar och bar titeln
markgreve. Med Balduin IV (reg. 988—1035)
började F:s greveätt även få tyska rikslän
(»Flandre impériale»). Hans sonson
Balduin VI (reg. 1067—70) erhöll genom gifte
Hainaut. Vid hans död utbröt tronstrid, efter
vilken Hainaut tillföll hans son Balduin men
F. Balduin VI :s bror Robert I Frisern
(reg. 1071—93), som residerade i Brygge.
Dennes son Robert II »av Jerusalem» (d.
1111) var en av anförarna i första korståget.
Hans son Balduin VII (d. 1119) slöt
Robert I:s gren i F., som tillföll Balduins kusin
den där uppvuxne Karl den danske (reg.
1119—27), son till Knut den helige av
Danmark och dotterson till Robert I. Karl
skyddade städerna och var en duglig regent men
mördades under ett uppror. Den normandiska
erövringen av England och stark utvandring
dit även från F. medförde livliga
handelsförbindelser med detta land. Nytt uppsving
inträdde för F:s berömda klädesindustri med
Brygge till huvudort. För städerna följde med
stigande ekonomisk makt även starkt
politiskt inflytande. Då Ludvig VI av Frankrike
utsett ny greve av F., gjorde städerna inom
kort uppror och genomdrevo efter strid med
adeln valet 1128 av Thierry (Did rik)
av El sa ss (d. 1168). Då dennes son
Filip under tredje korståget dött vid Acre
1191, övergick F. till hans syster
Margareta, g. m. Balduin (VIII) av
Hainaut (reg. 1191—94), som tillhörde den där
regerande grenen av F :s tidigare greveätt;
denne måste dock till Frankrike avstå bl. a.
Artois. Huset F. slöts med deras son
Balduin IX, latinsk kejsare under namnet
Balduin I (se d. o.). Efter hans död lät
Filip II August av Frankrike 1212 bortgifta
hans dotter J o h a n n a med Ferdinand
av Portugal (d. 1233), som dock med
hänsyn till F:s engelska intressen stred mot
Filip August vid Bouvines 1214; Ferdinand
blev där fången (till 1226). Efter Johannas
död 1244 tillföll F. hennes yngre syster
Margareta, som 1223 äktat Guillaume de
Dampierre. Hainaut tillföll hennes
ättlingar i ett tidigare gifte, F. 1278 hennes son
Gui de Dampierre (d. 1305). I de stora
handelsstäderna — Brygge, Gent, Yperen o. a.
— rådde stark spänning mellan de mäktiga
patricierna och hantverksklassen. Då Gui,
icke av sociala skäl utan för att kringskära
städernas självstyrelse, tog hantverkarnas
parti, sökte patricierna stöd hos Filip IV av
Frankrike. Gui slöt 1297 förbund med Edvard
I av England men kom 1300 i fransk
fångenskap. Filip införlivade F. med Frankrike, men
efter hantverkaruppror i Brygge och Gent
besegrades hans riddarhär vid Courtrai
(Kort-rijk) av en flandrisk folkhär 11 juli 1302. I
freden 1320 avstod Guis son Robert III
av Béthune (reg. 1305—22) F:s vallonska
områden med Lille och Douai, men det
kvarvarande, germanska, F. förblev självständigt.
Roberts sonson Ludvig av Nevers (reg.
1322—46) var som uppfostrad i Paris och
svärson till Filip V av Frankrike till sin
läggning fransk och blev en främling i F. Sociala
motsättningar vållade en resning i
Västflan-dern 1323, Brygge anslöt sig, och Ludvig
förjagades. Filip VI av Frankrike återinsatte
Ludvig genom segern vid Cassel 1328. I den
fransk-engelska konflikten tog Ludvig parti
för Filip VI, till stort men för F:s handel
och klädesindustri, som drabbades av engelska
repressalier. I Gent utbröt 1338 uppror, lett
av Jakob van Artevelde, Ludvig bortdrevs,
och Edvard III av England, som s. å.
landsteg i Antwerpen, hyllades 1340 i Gent som
rättmätig fransk konung. Artevelde blev F:s
egentlige regent, men då han alltför mycket
tjänade England, dödades han under ett
vävaruppror 1345. Ludvig stupade på fransk
sida i slaget vid Crécy 1346. Städerna hyllade
hans son Ludvig II av Male (reg. 1346
—84). Denne lyckades med F. förena det
vallonska F. samt Artois och Franche-Comté. F.
led mycket genom svåra strider mellan
städerna. 1382 fördrevs Ludvig av Filip van
Artevelde men segrade med fransk hjälp nov.
s. å. vid Roosebeke. Genom Ludvigs dotter
Margaretas giftermål 1369 med Filip
den djärve av Burgund förenades F. och
tillhörande länder med detta välde (se
Burgund, sp. 269) och kommo 1477 med
bur-gundiska arvet till huset Habsburg. De
flandriska städernas blomstring kom den
burgun-diska kulturen till godo. Den engelska
väv-nadsindustriens konkuirens utarmade
emellertid småningom Yperen och Brygge, Gent
hölls uppe av spannmålshandel, medan
Antwerpen genom sitt läge blev en huvudort för
F :s mellanhandel. F. ingick 1512 i
burgun-diska kretsen (se d. o.) av Tyska riket; se
vidare Nederländerna, historia.
Litt.: H. Pirenne, »Histoire de Belgique», bd
I ff. (bd I—II, 3 :e uppl. 1909, 1922,
behandlar F:s historia till 1477); G. Espinas och
H. Pirenne, »Recueil de documents relatifs ä
1’histoire de 1’industrie drapière en Flandre»
(4 bd, 1906—24); J. Huizinga, »Herbst des
Mittelalters» (holl. monogr. i ty. övers. 1924);
O. Cartellieri, »Am Hofe der Herzöge von
Burgund» (1926; rik bibliogr.). B. H-d.
Under världskriget gick frontlinjen för de
stridande, sedan den i huvudsak stabiliserats
i mitten av nov. 1914 till sept. 1918, genom
F. ut till kusten av Engelska kanalen. Om
de blodiga strider, som utkämpades i F., se
Belgisk-franska fronten, särskilt
sp. 1158—59 (kapplöpningen till havet 1914),
sp. 1167 (andra slaget vid Yperen april 1915),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
