Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flensburg, Wilhelm - Fleraxlig - Fleringe - Flerohopp - Flers, Robert de - Flersymmetrisk - Fleråriga växter - Flesch - Fletcher, Andrew, of Saltoun - Fletcher, Giles, d. ä. - Fletcher, Giles, d. y. - Fletcher, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Flenört—Fletsher, J.
584
deltog som självskriven led. i 1868, 1873, 1878
och 1883 års kyrkomöten samt tillhörde den
kommitté, som 1872 tillsattes för att
ombesörja en revision av 1686 års kyrkolag. F.
var medredaktör av Svensk Kyrkotidning
(1855—63) och utgav akademiska avh. samt
predikningar och religiösa tal. Bland de förra
märkas »Kritisk framställning af
Schleier-machers lära om försoningen» (1865) och »Om
den naturliga viljans förmåga i andligt
hänseende» (1868). Postumt utgå vos »Kyrkliga
tal» (1897—98). F. var skarpsinnig tänkare och
som stiftschef synnerligen uppburen. (M. Pf.)
Flenört, Scrophulåria, artrikt växtsläkte av
fam. Scrophulariaceae. I Sverige växer allmänt
i lundar, diken o. dyl. vanlig f., Scrophularia
nodosa, en ända till meterhög illaluktande,
glatt, flerårig ört med knölformig jordstam,
4-kantig stjälk och korsvis motsatta blad.
Blommorna sitta i knippen och ha brungrön,
tvåläppig krona med kort, vid pip, 4
tvåväldiga ståndare och ett väl utvecklat
stami-nodium. På några ställen har förvildats
vår-flenört, S. vernalis, som saknar stamknöl,
är klibbhårig och har gula blommor utan
staminodium. G. M-e.
Fleraxlig säges en växt vara, om först skott
av 3:e el. högre ordning (gren av 2:a el. högre
ordning) kan helt el. delvis utveckla sig till
blomma, t. ex. groblad och backklöver.
Fleiinge, socken på nordligaste Gotland,
Norra häradet, mellan Kappelhamnsviken och
Fårösund; 68,20 kvkm, 350 inv. (1927).
Ut-göres av magra alvarmarker och enstaka
odlingsbygder. Endast 292 har åker, 4,339 har
skogs- och hagmark. Ingår i Rute, Bunge och
F. pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.
Flerohopp, glasbruk och egendom i Madesjö
socken, Kalmar län; 750 har, därav 150 har
åker. Arb.-antal 60. Ägare Flerohopps bruks
a.-b. — F. var 1725—1881 järnbruk. Namn
efter anläggarna Fleetwood, Éothlieb,
Boppen-stedt. Glasbruk från 1892. Har bl. a. tillhört
släkterna Grill och Hildebrand.
Flers [flar], Robert de, markis, fransk
författare (1872—1927). Var efter Calmettes
död medredaktör av Le Figaro, deltog i
världskriget, övergick 1921 till Le Gaulois som
teaterkritiker. F. skrev i samarbete först med
Caillavet (se d. o.), sedan med F. de Croisset
m. fl. en mängd komedier (»Éventail»,
»Kärleken står på vakt», uppf. i Sthlm 1909; »Le
roi», »Kungen», uppf. i Sthlm 1909; »Papa»,
»Pappa», uppf. i Sthlm 1911; »Primerose»,
uppf. i Sthlm 1915; »L’habit vert», »Gröna
fracken», uppf. i Sthlm 1917, m. fl.),
kännetecknade av lysande humör, besatta
situationer, kvick dialog och ironisk teckning av
socie-teten i Paris. Led. av Franska akad. 1920.
Flersymmetrisk, bot., se Blomma, sp. 560.
Fleråiiga växter, se Perenna växter.
Flesch (fr. flèche), befästningsform, som
uppkommer av två räta linjer, vilka med
varandra bilda en mot den fientliga sidan
utgående vinkel. En större f. kallas redan.
Fletcher [fle’tj*e], Andrew, of Saltoun,
skotsk politiker (1655—1716). Blev 1678 led.
av skotska parlamentet, måste 1682 på grund
av sin häftiga opposition mot regeringen fly
ur landet, stred någon
tid i kejsarens här
mot turkarna i
Ungern, slöt sig i Haag
till Vilhelm av
Ora-nien och återkom till
hemlandet i samband
med 1688 års
revolution. F. var en
glödande skotsk patriot,
republikan och eng
elskhatare, uppträd.ie
som ivrig främjare av
Darienkompaniets (se
d. o.) misslyckade kolonisationsföretag och
spelade från 1703, då han ånyo fick säte i
parlamentet, en framträdande roll i de
parlamentariska strider, som föregingo
avslutandet av engelsk-skotska unionen 1707. Han
bekämpade i ytterst häftiga broschyrer det
slutliga nnionsförslaget och lämnade efter
dettas antagande politiken för att i stället på
sitt gods Saltoun i East Lothian genom
exempel och skrifter ägna sig åt det skotska
jordbrukets upphjälpande. Litt.: J. Mackinnon, »The
union of England and Scotland» (1896); G. W.
T. Omond, »F. of Saltoun» (1897); F.-bibliogr.,
utg. av R. Macfie (1901). V. S-g.
Fletcher [fle’tjo], Giles, d. ä., engelsk
diplomat, författare (omkr. 1549—1611). Blev 1581
jur. dr och företog 1588 en hemlig
beskickning till Ryssland. Hans skildring av ryska
förhållanden (1591) utgavs fullständigt först
1856 (i E. A. Bonds »Russia at the close of
the sixteenth century»). F. skrev även dikter.
Fletcher [fleTfo], Giles, d. y., engelsk skald
(omkr. 1584—1623), son till Giles F. d. ä.
Utgav 1610 det efter mönster av Spenser och Du
Bartas skrivna religiösa diktverket »Chrisfs
victorie and triumph», som satt tydliga spår
i Miltons »Paradise regained».
Fletcher [fle’tfo], John, engelsk
dramatiker (1579—1625), brorson till G. F. d. ä.
Samarbetade från 1607 med Fr. Beaumont
(se d. o.) i tragedier (»The maid’s tragedy»,
»Philaster» m. fl.) och
komedier (»Coxcomb»
o. a.). Frågan om
deras resp, andel i dessa
skådespel är
omdebatterad. F. skrev
dessutom tills, m.
Massin-ger tragedien »Thierry
and Theodoret».
Herdespelet »The faithful
shepherdess» är F :s
ensamt och ett av de
bästa alstren i England
av denna diktart.
Dels ensam, dels i samarbete med andra skrev
F. efter Beaumonts död (1616) tragedier (»Bon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
