Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flemmings lösning - Flen (gräs) - Flen (socken) - Flenninge - Flensburg (stad) - Flensburg, släkt - Flensburg, Nils Olof Mathias - Flensburg, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Flemmings lösning—Flensburg
582
Flemmings lösning, se
Fixering.
Flen, ett gräs, se R ö
r-f 1 e n.
Flen, socken i
Södermanlands län, Villåttinge
häi ad, mellan småsjöar v.
om Båven; 50,16 kvkm,
3,304 inv. (1927). Är en
småbruten trakt av odlade
marker, sjöar och skogar.
1,057 har åker, 3,053 har
skogs- och hagmark.
Egendom : Stenhammar (se d. o.).
Inom socknen Flen,
mu-nicipalsamhälle och
järnvägsknut vid Västra
stambanan och Oxelösund—
Västmanlands järnväg; 1,33
kvkm, 1,996 inv. (1927).
Viktig handelsplats för
jordbruksprodukter, har
fabriker för tillverkning
av lantbruksmaskiner, särskilt tröskverk,
snickerivaror, tegel m. m. Tax.-värde å fast
egendom 6,360,600 kr. (1925), bev.-tax. inkomst
1,717,196 kr. F. ingår i Lilla Mellösa och F:s
pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge kontrakt.
Flenninge, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, 10 km n. ö. om Hälsingborg; 22,03
kvkm, 1,702 inv. (1927). Tillhör den bördiga
Hälsingborgsslätten. 1,986 har åker, 36 har
skogs- och hagmark. I s. v. F. ödåkra,
stationsort (400 inv.) och spritfabrik. Ingår i
Allerums och F. pastorat i Lunds stift,
Luggude n. kontrakt.
Fle’nsbusg [-boik], da. Flensborg, stad i
preuss. prov. Schleswig-Holstein, gränsstad
mot Danmark, vid Flensburger Förde
(Flens-borgfjorden), en 36 km lång vik av Östersjön;
63,462 inv. (1925). F. ligger hästskoformigt
kring innersta delen av viken, den gamla
staden i dalgången, den nyare på omgivande
höjder. Nikolaikyrkan är byggd i sengotisk stil.
Det 1583 uppförda Kompagniehaus är nu säte
för hamnstyrelsen. Stadsporten Nordertor
(1500-talet) har trappgavel. Utanför denna
ligga Flensburger Schiffsbaugesellschafts stora
varv, på motsatta sidan av Flensburger Förde
Gammal gata i Flensburg.
Utsikt över Flensburg.
frihamnen, öppnad 1924. Navigationsskola; i
närheten sjökrigsskolan Mürwik. Maskin- och
annan industri. Rederier; handel med
spannmål, trävaror och läder. E. L-r.
F. namnes från 1100-talets mitt, fick 1284
dansk stadsrätt, tillhörde en tid de
holstein-ska grevarna men återtogs av drottning
Margareta. Omkr. 1350 började en stigande tysk
invandring dit. F. blev tyskt 1864; vid
folkomröstningen i Nord- och Mellanslesvig 1920
stod den hetaste striden om F.; där avgå vos
27,081 tyska och 8,944 danska röster. Jfr
Danmark, sp. 477, och S 1 e s v i g. Om F.
i äldre tider se Martha Ottosen, »Danmarks
grænsevagt mod syd. Minder fra Flensborg»
(1917). B. H-d.
Flensburg, skånsk släkt, som härstammar
från borgaren i Flensburg Hans Grederseu
(d. 1618), vars son antog släktnamnet F. och
inflyttade till Malmö. Om biskop W. F. och
hans son N. O. M. F. se nedan.
Flensburg, Nils Olof Mathias,
lingvist (1855-—1926), son till W. F. Blev fil. dr
och docent 1888, e. o. prof, i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning
1898 och ord. prof. 1909, allt i Lund. Utgav
språkliga avh., skrev högstämda
tillfällighetsdikter och var en högt uppburen talare. F:s
»Sånger och minnen» utkommo 1915.
Flensbu g,
Wilhelm, biskop (1819—
97). Blev 1847 docent
vid Lunds univ., 1849
teol. adjunkt, 1858
prof, i dogmatik och
moralteologi där samt
1865 biskop över
Lunds stift och
pro-kansler för Lunds
univ. F. var vid
riksdagen 1865—66
fullmäktig för Lunds stift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
