Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flexur - Flian - Flibustiär - Flickan från Norge - Flickan i det gröna - Flick- och samskoleföreningen - Flickskolor - Flicksländor - Fliedner, Theodor - Fliegende Blätter - Flimmerhår - Flimmerskotom - Flims - Flinck, Govert - Flinders, Matthew - Flinders Petrie - Flinders range - Flinders river - Flink, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Flian—Flink
588
bristning av horisontellt liggande lager av
sedimentära bildningar, där de på bägge
sidorna om flexurlinjen belägna lagren ej
undergått ytterligare rubbning. I händelse av
bristning övergår f. till en förkastning. (K. A. G.)
Flian, biå till Lidan, från Hornborgasjön.
Flibustiär (fr. flibustier, av eng. freebooter
el. boll, vrybuiter), fribytare, dets. som b u
fika n j ä r (se d. o.).
Flickan från Norge, se Margareta,
norska furstinnor.
Flickan i det gröna, se N i g e 11 a.
Flick- och samskoleföreningen, en i
Stockholm 1901 bildad förening av lärarinnor och
lärare vid Sveriges högre flickskolor och
sam-skolor för att gemensamt verka för dessa
skolors och deras lärarkårs intressen. Föreningen
består av kretsföreningar, som genom sina
ordf, stå i förbindelse med centralstyrelsen.
F. sammanträder till ord. allmänt möte minst
vart 3:e år. I febr. 1926 omfattade F. 50
kretsföreningar med inalles 1,375 med±. F.
har bl. a. verkat för åtskilliga reformer,
berörande ovannämnda skolor, och för att
förbättra löne- och pensionsförhållandena för
lärarkåren. Genom F:s försorg upprättades i
Stockholm 1906 Flick- och samskoleföreningens
byrå (från 1912 statsunderstödd), som
ombesörjer platsförmedling, lämnar upplysningar om
löne- och pensionsförhållanden m. m. O. W-s.
Flickskolor, se Skolväsende.
Flicksländor, zool., se Trollsländor.
Fliedner [flFdnor], T h e o d o r, tysk präst,
grundläggare av den evangeliska
diakoniss-verksamheten (1800 21/i—64 4/10). Blev 1822
pastor för den evangeliska församlingen i
Kai-serswerth vid Rhen.
Under en kollektresa
i Tyskland, Holland
och England 1822—24
lärde han känna de
många yttringar av
kristlig
kärleksverksamhet —
uppfostringsanstalter, sjukhus
m. m. —, som voro en
frukt av nyvaknat
ansvar för den växande
sedliga och materiella
nöden i det moderna
samhället. Efter F:s hemkomst stiftades 1826,
huvudsaki. genom hans medverkan, den första
fångvårdsföreningen i Tyskland. 1833 började
han ett arbete för frigivna kvinnliga fångar,
vilket omedelbart ställde honom inför frågan
om de personliga krafterna i
hjälpverksamheten. Så grundades på hans initiativ 1836 i
Kaiserswerth den första diakonissanstalten,
vars föreståndare han blev. Seg uthållighet,
sund praktisk blick och frisk humor voro
utmärkande drag i F:s personlighet. Av hans
få böcker må nämnas »Das Buch der
Mäity-rer» (3 bd, 1853—60). Litt.: G. Fliedner, »Th.
F.» (3 bd, 1908—12). (Cwl.)
Fliegende Blä’tter [fll’g-], ty., »flygande
blad», tysk skämttidning, uppsatt i München
1844 av träsnidarna K. Braun och F.
Schnei-der. Före 1848 innehöll den även politiska
satirer men har sedan mest odlat den folkligt
gemytliga genren. Bland tecknarna märkas
W. Busch, M. v. Schwind och A. Oberländer.
Flimmerhår, se C i 1 i e r.
Flimmerskotöm, plötslig, övergående
blindhet, som träffar samma del av — eller hela
— den samsidiga synfältshalvan, mera sällan
hela synfältet på båda ögonen, och
karakteriseras av en till det blinda området förlagd
flimrande, fladdrande, grå eller vackert färgad
ljus-förnimmelse med tandade el. naggade gränser.
Anfallen, ytterst växlande till intensitet och
frekvens, bruka räcka omkr. x/4 timme och
åtföljas ofta av huvudvärk, ev. även av allmänt
illamående. De uppträda oftast vid
uttrött-ning eller överretning av hjärnan, ss. efter
nattvak, häftiga sinnesrörelser o. dyl.,
stundom även utan påvisbar anledning. F. är ett
ofarligt, i regel ärftligt symtom, som torde
bero på tillfällig rubbning i innervationen av
blodkärlen till syncentrum i hjärnan.
Hygieniskt levnadssätt medför ofta en lindring i
anfallen. Jfr Hemianopsi. K. G. P-n.
Flims, rätorom. Flèm, luftkurort i schweiz.
kant. Graubünden, 19 km v. om Chur; 1,070
m ö. h. i Vorderrheindalen; 866 inv. (1920).
I närheten kuranstalten Waldhaus, 1,103 m
ö. h., och Cauma See.
Flinck, G o v e r t, holländsk porträtt- och
historiemålare (1615—60), en av Rembrandts
bästa elever. F:s styrka var
färgsammanställningar och kompositioner i lärarens stil, hans
svaghet bristande originalitet. F:s mest
bekanta arbeten äro tre stora skyttetavlor i
Amsterdam, Rijksmuseum (Kloveniersdoelens
fyra föreståndare, 1642, Albert Bas’ kompani,
1645, och Voetboogsdoelens skyttefest med
anledning av westfaliska freden, 1648). E. L-k.
Flinders [flfndaz], M a 11 h e w, engelsk
forskningsresande (1774—1814). Kringseglade
tills, m. George Bass 1798 Tasmanien samt
undersökte 1801—03 tills, m. Robert Brown
(se d. o.) Australiens syd- och östkust samt
Torres sund och Carpentariaviken. Han skrev
bl. a. »A voyage to Terra Australis» (2 bd,
1814). Biogr. av Thynne (1896). (O. Sjn.)
Flinders Petrie [flFndoz pTtri], W. M., se
P e t r i e.
Flinders range [fli’ndoz réTnd$], se
Australien, sp. 523.
Flinders river [flFndoz ri’va], flod i staten
Queensland, Australien, från Great dividing
range till Carpentariaviken. Omkr. 820 km
lång. Jfr Australien, sp. 523.
Flink, Gustaf, mineralog (f. 1849 18/i),
lärare vid Stockholms folkskolor 1871—1904,
assistent vid Riksmuseets mineralogiska avd.
1905—16. Fil. hedersdr i Uppsala 1900. F.
har beskrivit ett stort antal nya eller
ofullständigt kända mineral, särskilt från
Grönland samt från värmländska gruvor. Framför
allt har F. insamlat och undersökt mineral från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
