Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flink, Gustaf - Flint, Flintshire (grevskap) - Flint (flod) - Flint (stad) - Flinta - Flintberg, Jacob Albrecht - Flintenberg, Johan David - Flintglas - Flintlåsgevär - Flintporslin - Flintrännan - Flirt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Flint—Flirt
590
Långbans gruva. 1897 upptäckte
han den mycket märkliga
mineralförekomsten vid Narsarsuk på
Grönland. G. A-ff.
Flint, Flintshire [flfnt/Ujø],
grevskap i n. ö. Wales; 682 kvkm,
106.617 inv. (1921). Riklig
förekomst av bly, silver, zink, järn
och stenkol. Huvudort Flint (6,302
inv.) vid Dee.
Flint, flod i Georgia, U. S. A.;
förenar sig med Chattahochee och
utfaller under namnet Apalachicola
i Mexikanska viken. 480 km lång.
Flint, stad i Michigan, U. S. A.,
vid Flint river, 85 km n. v. om
Detroit; 91,599 inv. (1920; endast
13.000 år 1900). Livlig industri,
särskilt automobiler (W. Durant).
Flinta, en tät bergart, bestående
av en blandning av kristallinisk
och amorf kiselsyra, som
förekommer inom övre delen av
kritsyste-met i n. v. Europa, England,
Frankrike, Nordtyskland,
Danmark och Skåne. F. bildar
inlagringar, närmast konkretioner, i
lager av skrivkrita eller
kalksten. I Skånes kritområde
finnas olika flintarter; skrivkritan
innehåller en enfärgad, vanl. djupt svart,
f., medan den i Kristianstadstraktens olika
kalkstenar förekommande f. är ojämn i färgen
och vid vittring blir spräcklig med ljusa
fläckar på grå eller gråbrun botten. F.
lämnade material till vapen och redskap för
stenålderns (se d. o.) människor. Den mycket
homogena bergarten låter genom väl avpassade
slag ganska lätt klyva sig på önskat sätt, och
de erhållna skivorna få omedelbart en skarp
egg, som på nytt kan uppskärpas. Genom
verkliga gruvschakt uttogs så under yngre
stenåldern f. ur skrivkritan vid Tullstorp och
Kvarnby ö. om Malmö. — På grund av sin
hårdhet (den repar lätt glas) har f. av
gammalt använts för uppgörande av eld; ett gott
elddon var f. med eldstål och fnöske; genom
att man slog stålet mot f. framkallades
gnistor, som antände fnösket. K. A. G.
Flintberg, Jacob Albrecht, juridisk
författare (1750—1804), från 1771 tjänsteman
i Kommerskollegium, kommerseråd 1803. F.
utgav flera ännu värdefulla arbeten bl. a. om
bruksidkares, städers och borgerskaps
förmåner och skyldigheter (2 bd, 1788—89) och
städernas inkomst av tolag m. m. (1795). Hans
uppträdande som rimmare och granskare blev
skarpt hånat av J. H. Kellgren.
Flintenberg, Johan David, historiker
(1762—1819). Blev fil. mag. i Uppsala 1785,
vann 1787 Vitt.-akad:s stora pris för en
»Af-handling om hansestädernas handel med
Sverige» (i »Vitt.-akad :s handl.», 2, 1791) och
var 1793—95 riksantikvarie, avgick på grund
av sjuklighet och fick då titeln förste
expe
ditionssekreterare. 1805 blev han rektor vid
Stockholms katedralskola. Av F:s skrifter
märkas »Anmärkningar om utländske
specerier nyttjade i Sverige uti 16 :e seklet» (i
»Vitt.-akad :s handl.», 8, 1808) m. fl.
Flintglas, se Glas.
Flintlåsgevär, se Handeldvapen.
Flintpoislin, se Fajans.
Flintrännan, farvattnet i Öresund mellan
danska ön Saltholm och svenska landet. Den
är besvärad av många grund, varav N o r d r e
flint och Söndre flint skjuta upp ovan
vattenytan. Av de övriga torde Sjölien
och Trindelen ha varit de tidigast kända.
Kalkgrundet torde ha blivit känt, då
amiralgeneralen Wachtmeister 1700 förde fram
flottan denna väg. Amiral E. Ryning hade
redan 1645 fåfängt sökt taga upp farled
genom F. Många andra allvarliga försök
gjordes senare, i synnerhet under 1760-talet, men
först under senare delen av 1800-talet kunde
farvattnet, som förutom av grund även
besväras av ofta hård ström och har dålig
hållbotten, betraktas som en trygg trafikväg.
Sedan sten bortrensats, förefinnes nu ett
djup vid medelvatten av 7,2 m. Två svenska
fyrskepp, Oskarsgrundet och
Kalkgrundet, äro så förankrade, att de, hållna
överens, utvisa den djupaste segelrännan. I
sagda fyrskepps enslinje är dessutom på
Malmö redd utlagt ett tredje fyrskepp,
samtidigt lotsfartyg. Om lotsningsrätten i F. se
Öresund. P. Dn.
Flirt [flört] (av eng. flirt), flört (förr:
flir-tation), kurtis, förälskelse utan allvar;
per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
