- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
599-600

(1927) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flodin, Johan Henrik - Flodin, Karl Theodor - Flodin, Louise, f. Söderquist - Floding, Per Gustaf - Flodkrabba - Flodkräftsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

Flodin, K. Th.—Flodkräftsläktet

600

»Adolf Fredrik, omgiven av riksstånden, mottagande av Minerva
fyra genier.» Kopparstick av P. G. Floding.

1865 18/i). Avlade i Uppsala examen till
rättegångsverken 1895, förordnades 1902 och
utnämndes 1908 till byrådirektör vid
Järnvägsstyrelsens taxebyrå samt blev 1915
överdirektör i Järnvägsstyrelsen. F. har energiskt
deltagit i och varit ledare av många utredningar
av viktiga järnvägsfrågor. Sålunda var han
led. av järnvägstaxekommittén 1907—18, led.
av och huvudsekreterare i järnvägskommittén
1918—22 samt ordf, i kommissionen för
revision av järnvägstrafikstadgan 1920—23. F. P.

Flodin, Karl Theodor, finländsk
musikskriftställare (1858—1925). Blev fil. mag.
1886, bedrev musikstudier i Helsingfors och
Leipzig samt verkade 1886—1908 som
tidningsman (särskilt musikkritiker) i Nya
Pressen, Helsingfors Posten och Euterpe. Han
utgav essäsamlingen »Finska musiker» (1900)
och biografien »Martin Wegelius» (1922) samt
piano-, kör- och sångstycken. 1908—21 var F.
jämte sin maka, Adolfine (Adée) Th
e-rèse Leander (f. 1873), bosatt i Buenos
Aires, där hon bedrev en i hemlandet
foit-satt verksamhet som sångpedagog. H. E. P.

Flodin, Louise, f. Söderquist,
typograf och publicist (1828—1923). Var först

lärarinna, blev 1856 elev vid ett
tryckeri i Örebro och började 1858
utgiva Arboga Tidning, vilken
hon till en början ensam
redigerade, satte och tryckte. 1862—74
ledde hon i Stockholm ett
tryckeri med kvinnlig personal samt
redigerade och utgav 1862—64
tidskr. Iris. Hon blev 1865 g. m.
bokförläggaren Sigfrid F1
o-d i n (1827—1909). Fru F. bröt
väg i Sverige för kvinnors
tillträde till boktryckeriyrket. Hon
var den första kvinna, som i
Sverige uttog tillståndsbevis för
utgivande av tidning.

Floding, Per Gustaf,
koppar-etickare (1731—91). Var i
Stockholm elev av J. E. Rehn, vann en
beskyddare i C. G. Tessin och
vistades med statsstipendium i
Paris 1755—64. F. inrättade efter
sin återkomst till Stockholm en
gravyrskola där samt blev 1773
prof, och sekr. vid Målar- och
bildhuggarakademien. Han var
ett oroselement inom denna
akademi, där hans stridbara lynne
och intriglust medförde oenighet
och trassel, som utmynnade i en
vidlyftig rättegång, vilken
slutade med att han fick en allvarlig
»åtvarning». — Inom sin konstart
var F. den främste i Sverige på
sin tid. Till denna tids yppersta
svenska gravyrer höra det
ståtliga bladet »Adolf Fredrik,
omgiven av riksstånden, mottagande
av Minerva fyra genier,
represen

terande de sköna konsterna» (se bild; fullb.
i Paris 1761, den tidstypiska kompositionen
efter teckning av fransmannen C. N.
Co-chin d. y.) samt porträtt av Gustav III, Roslin,
grevinnan Tessin m. fl. F:s stil är kall, klar
och säker. Han uppfann i Paris en ny metod
för »gravures au lavis», som förträffligt
återgav karaktären av laverade teckningar. —
Litt.: C. U. Palm, »Per F. och hans
konstnärs-skap» (1896); L. Looström, »Den svenska
konstakademien under första århundradet af
hennes tillvaro» (1887—91) och »I svenska
konstnärskretsar» (1916). G-g N.

Flodkrabba, se Krabbor.

Flodkräftsläktet, A’stacus (el. Potamöbius),
tillhör fam. Astacidae av de dekapoda
(10-fotade) kräftdjuren. Utom den vanliga
kräftan (se d. o.), Astacus fluviatilis, finnas i
Europa fyra andra arter av släktet, som alla
äro den förstnämnda underlägsna i välsmak.
Bland dem märkes främst den långkloade
ryska sumpkräftan, Astacus
leptodac-tylus, som urspr. tillhör Svarta havets
flodsystem men i Ryssland genom kanalerna
tränger fram allt längre norrut,
undanträngande den äkta kräftan. Andra arter av f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 4 08:01:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free