Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floorings - Floquet, Charles Thomas - Flor - Flor, Christian - Flora (mytologi) - Flora (botanik) - Flora danica - Flora-danica-servisen - Floralia - Floréal - Florens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Floorings—Florens
604
Floorings [f lå’riijz], eng., se Bräder och
Sågat virke.
Floquet [f låkä’], Charles Thomas,
fransk politiker (1828—96). Blev 1851
advokat i Paris och var under andra kejsardömet
ivrig republikan. Då tsar Alexander II
besökte Parisutställningen 1867, hälsades han
av F. och andra
advokater med leverop för
Polen. 1870 var F.
advokat för den av prins
Pierre Bonaparte
dödade journalisten
Victor Noirs arvingar och
riktade därvid ett
angrepp mot
kejsardömet. 1876 invaldes F. i
deputeradekammaren,
tillhörde där parti-
gruppen Union républicaine och fungerade
1885—88 med takt och opartiskhet som
kammarens president. April 1888 blev han
ministerpresident och inrikesminister, framlade
förslag till författningsrevision och
bekämpade Boulanger, som han svårt sårade i en
duell. Hans ministär föll febr. 1889 på
för-fattningsfrågan; F. valdes s. å. ånyo till
deputeradekammarens president men
inblandades i Panamaskandalen och föll igenom vid
kammarpresidentvalet 1893; han valdes 1894
till senator. Jfr »Discours et opinions de M.
Ch. F.», utg. av A. Faivre (2 bd, 1885). (A. A-t.)
Flor, tunt, genomskinligt tyg i olika
bindningar; slöja (vanl. i gasbindning).
Flor, Christian, dansk patriot av norsk
härkomst (1792—1875). Blev 1822 präst på
Själland, 1825 fil. dr och 1826 prof, i danska
språket och litteraturen i Kiel. Han blev den
egentlige ledaren av den starka
dansk-na-tionella rörelsen i Sönderjylland på
1840-talet. Det var efter avtal med F., som P.
Hiort Lorenzen 1842 yttrade sig på danska
i ständerförsamlingen. För Lauiids Skau (se
d. o.) skrev han det berömda
Skamlingsbanke-talet 1843 och sedan en hel följd andra tal,
så att Skau faktiskt blev hans språkrör. I
grundtvigsk anda stiftade F. 1844
folkhögskolan i Rödding och var dess föreståndare
1846—48. Han var medlem av den
grundlags-stiftande riksföi samlingen 1848—49. F. utgav
bl. a. en ypperlig »Haandbog i dansk
litteratur» (1831; 9:e uppl. 1886). Se P. Lauridsen,
»Da Sönderjylland vaagnede» (1909 ff.).
Flöra (av lat. flos, blomma), rom. myt., den
fornitaliska blomstergudinnan. Till den
ursprungliga kulten med en flarnen (se d. o.)
Floralis kom tidigt en grekisk med den
uppsluppna festen Floialia 28 april(—3 maj),
varvid bl. a. mimer (se d. o.) uppfördes. R. Tdh.*
Flöra, blomstergudinnans namn hos
romarna, vilket namn numera användes inom
botaniken dels som betecknande ett områdes
växtvärld (t. ex. Sveriges flora, fjällflora), dels
som benämning på den systematiska beskriv-
ningen av de inom ett visst område (land,
landskap, socken) förekommande växterna.
Flöra dänica, ett botaniskt planschverk,
som på konungarnas bekostnad utgavs i
Danmark 1761—1883 och som innehåller
avbildningar i kopparstick (och kortfattade
beskrivningar) av alla i Danmark och dess lydländer
vilt växande fanerogamer samt en del
kryptogamer. Det omfattar 54 band i folio med
inalles 3,240 planscher samt text på latin och
danska (till 1864 även på tyska). Till 1814
medtogos norska, till 1864 även slesvigska
och holsteinska växter. Sedan planschverket
»Svensk botanik» upphörde att utkomma, har
en del svenska (och norska) växter medtagits
i ett särskilt bihang. Utgivare ha varit G. C.
Oeder, O. F. Miiller, M. Vahl, I. W.
Horne-mann, S. Drejer, J. F. Schouw, J. Vahl, F. M.
Liebmann och J. Lange.
Floi a-danica-servisen, en bordsservis, som
utfördes 1778—1802 på den kungl.
porslinsfabriken i Köpenhamn efter beställning av
Kristian VII och Fredrik VI (som kronprins).
Servisen,
vilken ursprungligen innehöll
över 1,800
pjäser, är
dekorerad med
blommor efter
planscherna i
»Flora
dani-ca» (se d. o.).
Delar av
servisen finnas
på Rosenborgs
slott i
Köpenhamn och i
danska
statens silver-
kammare. Omkr. 1910 förekommo i handeln
enstaka pjäser av F., vilka stulits från
Rosenborgs vind. Efterbildningar av F.
tillverkas fortfarande på kungl. danska
porslinsfabriken. E. L-k.
Florälia, se Flora.
Floiéal [flårea’l], fr. (av lat. flos, blomma),
»blomstermånad», den franska republikanska
kalenderns åttonde månad, vilken hade 30
dagar och åren I—VII (22 sept. 1792—22
sept. 1799) började 20 april och slutade 19
maj samt åren VIII—XIII (23 sept. 1799—22
sept. 1805) började 21 april och slutade 20 maj.
Florens [-å’-], it. Fire’nze, »den
blomstrande». 1. Provins i nordligaste Toscana, Italien,
kring Arnos mellersta lopp; 3,878 kvkm,
794,203 inv. (1927). F. är ett bergland
(Apenninerna; vid ö. gränsen Monte Falterona,
1,654 m); Arnos breda dalgång är bördig och
välodlad. Betydande industri och hantverk:
koppar- och järnindustri, glasbruk och
porslinsfabriker, textilindustri, halmflätning,
tryckerier (däribland Istituto geografico
militäre, Italiens off. kartografiska institut).
Huvudstad är Florens.
Tallrik ur Flora-damca-servisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
