Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Florens
606
Florens på 1470—80-talet. Efter samtida träsnitt, troligen av Francesco Roselli.
2. Stad i nordliga Mellanitalien, Toscana,
vid floden Arno; 265,789 inv. (1926);
huvudstad i prov. F., handels- och industristad. Är
genom sin historia och sina konstminnen en
av Italiens och Europas märkesstäder. Läget
är fördelaktigt vid foten av Apenninerna, där
huvudvägen framgår från Rom till
Nordita-lien. Stadens huvuddel ligger på n. sidan
floden. Däröver resa sig i imponerande höghet
tre monumentala byggnader, domkyrkan
Santa Maria del Fiore (Duomo), det därtill
hörande fristående klocktornet, kampanilen
(Campanile), och Palazzo Vecchio, den forna
republiken F:s styrelsepalats. Domen ligger
i stadens mitt, mellan denna och Arno den
äldsta staden. Ett flertal broar förbinder de
bägge flodsidorna. I n. sträcker sig staden
fram till foten av närliggande kullar;
sydsidans kullar nå delvis in på stadsområdet.
Den äldsta staden inneslöts av en mur från
romersk tid; omkr. 1175 vidgades
stadsområdet åt alla sidor, även till s. Arnostranden,
och en andra mur uppfördes, som blev
överflödig, då en tredje mur omkr. 1285—1390
byggdes. Sedan F. 1865 för några år blivit
Italiens huvudstad, revs även tredje muren
och ersattes med breda bulevarder. Utanför
dessa ha senare tillkommit förnämare
villakvarter. Fattigare kvarter finnas i trakten
av kyrkan Santa Croce och på sydsidan.
Industriellt tillväxer staden utåt slätten i ö.
och v. Även i det inre ha genomgripande
förändringar skett. Arno följes numera på
bägge sidor av kajer och vackra promenader;
i den gamla stadsfyrkantens mitt har
numera öppnats ett vidsträckt torg, Piazza
Vittorio Emanuele. Men i huvudsak har
det inre F. till planläggning och
monumental karaktär förblivit vad det var under
äldre tid. Stadsrörelsens mittpunkt är
Piazza del Duomo, och därifrån utstråla flera
livliga handelsgator. Piazzan omsluter dom
och kampanil och, i sin v. förlängning, den
gamla dopkyrkan (baptisteriet), tre av den
florentinska konstens huvudverk. Domkyrkan
påbörjades 1296 — på en äldre domkyrkas
grund — av Arnolfo di Cambio, fortsattes
på 1350-talet av Fiancesco Talenti under
medverkan av en kommission framstående
konstnärer och kröntes på 1420—30-talet
med kupol över korpartiet av Brunelleschi;
fasaden utfördes först 1875—87. Den
mar-morklädda kampanilen. från 1300-talet,
påbörjades av Giotto och färdigbyggdes av Andrea
Pisano och Talenti; märkliga skulpturarbeten
smycka fasaderna. Det åttasidiga,
kupol-tä<kta baptisteriet är en anläggning av
obestämd ålder, kanske från 600- eller 700-talet,
vars yttre och inre visa ombyggnader och
kompletteringar från 1100-talets slut till in
på 1400-talet. Märkliga arbeten i F :s
konsthistoria äro de tre paren bronsdörrar till
baptisteriet av Andrea Pisano och Ghibeiti.
Åt s. från domplatsen leder Via Calzaioli
till Piazza della Signoria, stadens
historiskt-politiska och kommunala centrum, i s. ö.
begränsat av Palazzo Vecchios fästningslika
murar och torn, i vinkel däremot Loggia dei
Lanzi; i öppningen mellan dessa framträder
den mäktiga fasaden av Palazzo degli
Uf-fizi, det forna storhertigliga ämbetspalatset,
Vasaris förnämsta veik, 1560—74. Palazzo
Vecchio lär ha grundlagts 1299 och
färdigbyggdes några år senare. Det 94 m höga
tornets övre parti är från 1400-talet, palatsets
gård från 1400- och 1500-talet. Loggia dei
Lanzi (tidigare kallad Loggia dei Prioii) är
från 1300-talets senare hälft, sannolikt ett
verk av Andrea dell’ Orcagna; är nu
skulpturhall. Torget prydes av Neptunusbrunn
och ryttarstaty (Cosimo I); en bronsplatta
angiver platsen för Savonarolas bål. 1 ö.
(vid Via del Proconsolo) ligger Bargello,
det forna Palazzo del Podestä, grundlagt
1255. Åt s. v. leda trånga passager till
Ponte Vecchio, stadens äldsta bro, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
