Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florett - Floriacenser (Florenser, Florienser) - Florian, Jean Pierre Claris de - Florianopolis (Desterro) - Floribus - Florida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Floriacenser—Florida
614
att stötarna skola bli ofarliga. Handskydd
ger parerplåten, som ej får överstiga 120 mm
i diameter men kan ha ganska olika form.
Se bild vid art. Fäktkonst.
Floi iace’nser (F lo ren ser, F 1 or i e
n-s e r), en benediktinkongregation, stiftad av
Joakim från Flor is (se d. o.).
Floiian [flåriä’], Jean Pierre Claris
de, fransk författare (1755—94). översatte
Cervantes och skrev fadda poetiska romaner
(»Numa Pompilius», 1786; sv. övers. 1795, 1837;
»Gonsalve deCordoue»,
1791; sv. övers. 1816;
»Guillaume Tell», utg.
1802; sv. övers. 1807),
godlynta och kvicka
lustspel (»Théåtie»,
1784), av vilka flera
gå vos i Sverige på
1780- och 1790-talet,
samt älskvärda och
sinnrika »Fables»
(1792; »Fabler», övers,
av J. M. Stjernstolpe
1824—25). Ytterligare
ett 10-tal av F:s verk översattes till sv. 1784
—1835. F:s »CEuvres complètes» utkommo
bl. a. 1823 i 10 bd, »CEuvres inédites» 1824
i 4 bd. Monogr. av G. Saillard (1912).
Floiiano’polis, förr Desterro, huvudstad
i brasil. staten Santa Catharina, på
västkusten av den fruktbara ön Santa Catharina;
som municipium 41,338 inv. (1920). God hamn.
Flöiibus, ett förr på skämt använt
dryckeskärl av glas i form av ett två alnar långt rör
med en eller flera kulformade utvidgningar i
ena ändan; yttferst svårt att hantera.
Florida [flå’rido],
nordamerikanska kontinentens
sydöstliga halvö; 115,000 kvkm,
sydligaste punkt 25° n. br.
Fort-sättes åt s. av en rad
kalkstens- och korallöar (Florida
keys). — Staten Florida
(förk. Fl a), 151,939 kvkm,
1,263,549 inv. (1925), omfattar
utom halvön även
kuststräckan efter Mexikanska bukten
till Perdidofloden i v.
(Väst-florida). Ännu under
tertiärtiden fanns här en övärld, men
genom höjning och svag
veck-ning har halvön bildats.
Berggrunden utgöres till större
delen av tertiär kalksten;
korallkalksten spelar en
underordnad roll. I den lätt
upplösta kalkstensgrunden ha
storslagna karstfenomen bildats
(framspringande källor,
underjordiska floder etc.). Stora
delar av halvön sakna ytfloder;
största floden är S:t Johns. Av
de talrika sjöarna (6 % av ytan)
har den största, Okeechobee-
sjön (2,600 kvkm), endast under den
regnrika perioden avlopp till havet, eljest
underjordiskt till de väldiga träskmarkerna i
s. Florida, »The Everglades», 12,000 kvkm,
som blott ligga 2—3 m ö. h. och ha avlopp
till Mexikanska bukten eller Atlanten,
beroende på vindriktning; */5 av F. ligga under
30 m ö. h. (högsta punkt 75 m). F:s
berggrunds viktigaste rikedom är fosfatlagren i
dess mellersta och n. del. F :s klimat får
främst sin prägel av att Golfströmmen spolar
dess stränder och har således maritim typ. Juli
har en medeltemp. av omkr. 28° C över hela
halvön; januarimedeltemp. växlar från 12° i
n. till över 20° i sydligaste F. Nederbörden
(från under 1,000 till 1,500 mm) faller till
större delen i kraftiga åskregn och skurar,
men ojämnt. De västindiska orkanerna taga
emellanåt sina banor över halvön.
Turistorten Miami blev 1926 härjad av en sådan
orkan. De vidsträckta sandmarkerna
(flat-woods) utefter Mexikanska bukten och på
halvöns kuster äro ofta bevuxna med en mer eller
mindre försumpad barrskog (Pinus australis
m. fl.). På »The Everglades» växer nästan
överallt det 2—3 m höga »såggräset»
(Cla-dium effusum), i utkanterna sumpcypressen
(Taxodium distichum). Sydfloridas tropiska
flora är en utlöpare av såväl den västindiska
som den mexikanska. (Se Nordamerika,
växtvärld.) I träskmarkerna och sjöarna
övervintra simfåglar och vadare. Alligatorerna
äro numera nästan utrotade; de uppfödas nu
för skinnens skull i särskilda anläggningar.
F:s befolkningstillväxt har varit snabb.
Befolkningen utgjorde 1880 269,493 pers. 1925
voro av befolkningen 32 % negrer och nära
FLORIDA
Skala 1:10 mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
