Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florida - Florida - Florida Blanca, don José Moñino - Floridaströmmen - Floridasundet - Floridéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Florida—Floridéer
616
68 % vita; endast 0.6 % voro asiater och
indianer. Några hundra indianer leva på
indianreservationer eller undangömda i
sumpmarkerna. Av 43,008 i utlandet födda vita voro
enl. 1920 års census 1,399 från Sverige, 610
från Norge och 575 från Danmark.
Floridas jordbruk och sydfruktsodling ha
enormt utvecklats. De 59,217 farmer, som
funnos 1925, hade en areal av 817,003 har
odlad jord. Jämte Kalifornien är F.
Nordamerikas centrum för sydfruktsodling. Det
är Amerikas och jordens viktigaste producent
■av »grapefruit» och har en betydande
apelsin- och citronodling. Köldvågor 1894 och
1895 dödade tiotusentals Citrus-träd, vilket gav
upphov åt en väldig odling av köksväxter.
Mot inträffande vintertorka (60—80 % av
nederbörden falla under sommarhalvåret)
skyddas dessa odlingar delvis genom
konstbevattning. F. hör till bomullsbältet, men
bomullsodlingen lider av höstregnen. Majs är det
mest odlade sädesslaget. Kreatursbeståndet
är relativt litet. Floridafisket är betydande
(ostron, sköldpaddor, svamp). Industrien
sysselsatte 1923 65,000 arb. och omfattade en
produktion av 188 mill. doll. Fosfatgruvorna
gåvo 1924 2,4 mill. ton. Kalkstensbrytningen
är betydande. Tobaksfabrikerna, särskilt i
Key West och Tampa, äro betydande.
Stadsbefolkningen omfattar 44,5 % av hela
befolkningen. Huvudstad är Tallahassee (6,415 inv.
1925), största stad Jacksonville (95,450 inv.
1925), mondän vinterkurort Miami.
F:s nuv. författning är av 1885 men har
senare undergått flera förändringar. F:s senat
har 38 medl., valda för 4 år (hälften nyväljes
vartannat år), representanternas hus 91 medl.,
valda för 2 år. Till unionskongressen sänder
F. 2 senatorer och 4 representanter. H. N-n.
F. nåddes påskdagen 1513 av spanjoren Juan
Ponce de Leon, som efter dagens namn i
spanska kalendern kallade halvön Terra de
Pascua Florida. Genom freden i Paris
1763 kom F. till England, återlämnades 1783
till Spanien, som 1819 sålde det för 5 mill.
doll. till Förenta staterna. F. upptogs 1845
bland unionens stater. Om F:s historia från
1763 se C. M. Brevard, »A history of F.» (2
bd, 1904—25).
Florida [flå’rido], ö bland Salomonöarna
(se d. o.). Vid F:s sydkust den lilla ön
Tu-lagi, säte för ögruppens brittiske resident
com-missioner.
Floifda BIa’nca, don
José M o n i n o, greve
av F., spansk
statsman (1721-1808). Var
1772—77 sändebud i
Rom samt blev 1777
premiär- och
utrikesminister under Karl
III. Som en upplyst
despots mäktige
minister gjorde F., stödd
av skickliga
medhjälpare, mycket för
Spa
niens materiella och andliga förkovran,
utvecklade näringar och kommunikationer samt
bragte finanserna i stånd efter kriget mot
England 1779—83. Efter Karl III:s död (1788)
förlorade F. en del av sin makt och störtades
1792 av Godoy.
Floridasti ömmen, se Atlantiska
oceanen, sp. 415.
Floridasundet skiljer Florida, U. S. A., från
Kuba och Bahamaöarna samt förenar
Mexikanska bukten med Atlanten.
Floridéer, Florideae, se Rödalger.
Florida. Bild från östra kusten (Palm beach).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
