Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottans civilstat - Flottans förråd - Flottans konstruktionskår - Flottans mekaniska kår - Flottans pensionskassa (Amiralitets-krigsmanskassan) - Flottans reserv - Flottans stab - Flottbro - Flotte - Flottholmar - Flottilj - Flottiljledare - Flottlag el. Flottplan - Flottled - Flottledsbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Flottans civilstat—Flottledsbyggnader
624
Flottans civilstat, se Mar in i n ten d e
n-turkåren.
Flottans förråd, se Förråd.
Flottans konstruktionskår, förr namn på
nuv. mariningenjörkåren vid flottan.
Flottans mekaniska kår. 1816 stadgades,
att den för dockbyggnadsarbetet i Karlskrona
bildade byggnadsstaten efter detta arbetes
upphörande skulle utgöra en särskild kår,
benämnd Flottornas (Flottans) mekaniska stat.
Denna upphörde vid mariningenjörstatens
organiserande 1867. (ö-g.)
Flottans pensionskassa, förut kallad A m
i-ralitets-krigsmanskassan, en
pensions- och gratialinrättning för svenska
flottans personal, grundlagd 1642. Kassans
fonder utgöras av dels en pensionsfond,
dels en g r a t i a 1 f o n d. Ur pensionsfonden,
vartill statsverket i mån av behov bidrager,
får efter viss tjänstetid och viss ålder
avskedad militär eller civil tjänsteman pension.
Ur gratialfonden få änka och barn efter
avliden kassadelägare visst understöd
(»gra-tial»). (ö-g.)
Flottans reserv, Flottans nya och
permanenta reservstat, se Reserv.
Flottans stab, intill 1907 namn på nuv.
marinstaben (se d. o.).
Flottbro, se Bro, sp. 1270.
Flotte. 1. Av spiror, bräder, tomfat m. m.
sammanfogad flytande ställning. Nyttjas på
fartyg som arbetsflotte vid utombordsarbeten
och som bärgningsredskap för att komplettera
båtutrymmet. Folk på lägre kulturstadier
bruka alltjämt flottar för sjötransporter;
sådana f. göras i Kina av bambustammar, i
Egypten av bräder med lerkrukor som
underlag och i Indien med luftfyllda skinnsäckar
som bärande material. Ax. L.
2. Timmerflotte. Se Flottning.
Flottholmar, i skogssjöar med torvbotten
förekommande smärre holmar, som bestå av
torvjordslager, sammanhållna av växtrötter.
F. flyta på vattnet, men stundom sjunka de
till bottnen. K. A. G.
Flottilj (fr. flottille), liten flotta, flotta
av-mindre fartyg eller båtar. Officiellt nyttjas f.
i Sverige från 1906 i termen (torped-)
flottilj, en samling torpedbåtar under en
gemensam flottiljchef. I större mariner
förekomma allmänt jagarflottiljer. ö-g.
Flottiljledare, den större jagartyp, som i
egenskap av ledare ingår i en jagarflottilj;
förekommer i de större marinerna. ö-g.
Flottlag el. Flottplan bestämmer de
fartygstyper och det antal av varje typ, som
skola ingå i landets örlogsflotta, samt huru
flottans vidmakthållande skall ske genom
kontinuerlig ersättningsbyggnad. I Sverige
fastställdes i 1914 års försvarsordning en f.,
vilken dock ej blev fullföljd; 1925 års
försvarsordning omfattade ingen fullständig f.,
enär bestämmelser om planmässig
ersättningsbyggnad av örlogsfartyg saknades.
Emellertid behandlades frågan om
ersättningsbygg
nad vid 1927 års riksdag, och då antogs en
f., fullständig för 5 år och i princip för
ytterligare 5 år. ö-g.
Flottled, vattendrag, vari transport av
rundvirke medelst flottning äger rum.
Det svenska skogslandet är genomflutet av
en mängd vattendrag. Sedan dessa
upprensats och iordningställts för flottning (se
Flottledsbyggnader), kunna de var
som helst efter hela sin sträckning mottaga
virke. Flottleder avhämta virket ute i
skogen och ersätta alltså i fråga om transport
av skogsprodukter ej blott järnvägarna utan
jämväl landsvägarna, vilket är av allra
största betydelse. Transporten från stubben till
f. sker vid före på tillfälligt anordnade s. k.
basvägar. På grund av flottledsnätets
täta förgrening behöver körningen på
basvägen numera sällan omfatta något längre
avstånd. Inom Norrlands, Dalarnas och
Värmlands skogsbygder torde medelavståndet till
närmaste f. föga överstiga 2 km.
De nordsvenska vattendragen äro i
säll-sport hög grad lämpade för flottning: de ligga
i allm. täml. djupt nedskurna i landskapet,
deras lutning från källorna till havet är i regel
rätt jämn (fallhöjd i medeltal 1—2 m per
km), och flytriktningen är oftast nord—sydlig
(nordvästlig—sydöstlig). Snösmältningen och
islossningen börja vid mynningen och
fortskrida sakta mot källorna, varigenom fås
jämn och uthållig vattentillgång. Det på
vattendragets nedre delar liggande virket hinner
undan, innan timret från de övre distrikten
tränger på. översvämningar äro
jämförelsevis sällsynta, och dyrbara byggnader, avsedda
att hindra timrets utflytande i kringliggande
terräng, behövas i relativt ringa omfattning.
I Sverige har flottningsväsendet en mycket
betydande omfattning. De allmänna f. i riket
uppgå till en längd av över 30,000 km. Därtill
komma ett par tusen km enskilda f. Man har
beräknat, att de allmänna f. representera ett
byggnadskapital av 150 mill. kr., varav
numera endast 15—20 mill. ej amorterats.
Vir-kestransporten i svenska f. uppgår årl. till
120—140 mill. stockar (timmer, pappersved,
kolved m. m.) med en virkesmassa av 13—14
mill. kbm fast mått. S-r.
Flottledsbyggnader. Innan ett vattendrag
kan brukas som flottled (se d. o.), krävas där
i de flesta fall olika byggnadsarbeten. Dessa
arbeten beräknas och fastställas vid den
syne-förrättning, som enl. gällande lagstiftning (se
Flottningslagstiftning) skall
föregå ett vattendrags förklarande för allmän
flottled. I redan upplåtna flottleder
ombesörjas byggnadsarbetena i regel av
flottnings-föreningen (se Flottning och
Flottningslagstiftning). — Byggnads- (reglerings-)
arbetena i en flottled ha till ändamål att
1) reglera vattentillgången, så att rationell
hushållning må kunna äga rum med det för
flottningen erforderliga vattnet, 2) upprensa
strömfåran, så att flottgodset (virket) ej må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
