Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygflottilj - Flygformering - Flygfotografi el. Fotografering från luften, Aerofotografi - Flygfält - Flygförarcertifikat - Flygförare - Flygförband - Flügge, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Flygflottilj—Flügge
642
Flyggrupp i V-formering.
Flygflottilj, se Flygförband.
Flygfoi mering, den gruppering, som ett
flygförbands flygplan intaga inbördes. F.
avser att underlätta dels flygförbands
taktiska uppträdande, dels det tekniska
utförandet av flygning i förband. En vanlig f. är
V-formering, då flygplanen bilda formen av
ett V med spetsen i kursriktningen och med
de bakre flygplanen på större höjd. Å. L-m.
Flygfotog afi el. Fotografering från
luften, Aerofotografi, fotografering
från flygplan, ballonger, drakar m. m. Äldst
är f. från ballonger (Nadar 1858); från fasta
sådana hade man dock föga utsikt; de
rörliga voro för oberäkneliga. Mycket arbetades
med f. från drakar; man använde även små
kameror, burna av brevduvor. När
flygmaskinen möjliggjorde fritt val av
upptagningsort. genomgingo metoder och användning en
hastig utveckling.
Världskriget utvecklade flygfotograferingen
till ett minutiöst övervakande av fiendens
ställningar; kamerornas storlek ökades, då
luftvärnet tvingade flygarna till större
höjder. Även kartläggning medelst f.
utvecklades, såväl enkelt arbete i okända trakter
som detaljarbete, där kartor förut funnos;
mot slutet även höjdbestämningar. Härtill
använda kameror skilja sig från vanliga i den
fasta inställningen, då föremålen alltid kunna
anses mycket avlägsna. Vidare måste
objektiv av stor ljusstyrka användas, varmed
följer, att för de större blott en mindre
bildvinkel erhålles skarp; man har i allm. ett
fast format, 13X18 eller 18X24. För arbete
från låga höjder eller vid stor hastighet
fordras korta exponeringstider; man använder
därför i vanliga flygkameror oftast
ridåslu-tare med hastigheten 1/90—1/750 sek.; dock
arbetas ivrigt på dessas ersättande med
objek-tivslutare. På grund av luftens diffusion och
absorption (se Luftperspektiv) måste
ofta gul- eller orangefiltrum användas.
Kameror för f. äro handkameror, i regel
med en brännvidd av 25 cm, med
växelkaset-ter för 6 plåtar eller filmkasetter för
handväxling med rullar på 50—120 filmer. Man
använder dem doek hellre, när så ske kan,
in-ibyggda i skakningen dämpande stöd; detta
är nödvändigt för större brännvidder, 50, 70
och 120 cm. I sådant fall användas gärna
motordrivna växelkasetter, för omkr. 50
plåtar eller rullar på upp till 500 filmer. En
särskild typ äro mätkameror, där plåten eller
filmen vid bildtagningen pressas mot en i
förhållande till objektivet noga injusterad
ram, så att den får ett exakt definierat läge.
De tagna bilderna indelas efter optiska
axelns riktning i våg- eller panorama-,
sned-och lodbilder. De förra, mest tagna med
långa brännvidder från fasta ballonger, likna
vanliga fotografiska bilder, t. ex. från berg.
Snedbilder giva god översikt men återgiva
avlägsna föremål i stark förminskning,
jämfört med närmare belägna. Lodbilder omfatta
ett mindre område men giva, om detta är
plant, en trogen, förminskad bild därav i en
skala, som gives av bränn viddens förhållande
till flyghöjden (f:h). — Alla dessa slag kunna
även med stor fördel användas i
stereoskopiska par, då två mer eller mindre
sammanfallande bilder tagas med lämplig mellantid;
lodbilderna kunna direkt sammanfogas till
»mosaiker». Snedbilder, vilkas axel ej för
mycket avviker från lodlinjen, kunna genom
omfotografering (»restitution») överföras till
lodbilder; därvid kan även storleken
förändras, så att ett större antal bilder får
samma skala och exakt passar samman. F.
kan bli till stor nytta även i fredstid, för
översiktsbilder och reklam; till hjälp vid
lantmäteri- och kartarbeten, där vanliga sned- el.
lodbilder, enkla, stereopar och mosaiker, giva
värdefull hjälp vid kartrevision; restituerade
bilder ge en för kartläggning användbar
»fotografisk karta» av plan terräng, med kända
deformationer för höjdskillnader. Odts.
Flygfält, permanent el. tillfällig start- och
landningsplats för (land-)flysplan; permanent
f. har anordningar för flygplanens förvaring
och reparation, för drivmedels förnyande o.
s. v. samt bostäder för flygpersonalen. I
Sverige finnas f. n. (1927) 5 armén tillhöriga
(permanenta) f., näml. Boden, Frösön (Östersund),
Järva (Stockholm), Malmen (Linköping),
Ljung-byhed, samt 2 för civil lufttrafik, Torslanda
(Göteborg) och Bulltofta (Malmö). Å. L-m.
Flygföi arcertifikat, se Internationellt
flygförarcertifikat.
Flygförare, förare av ett flygplan (se d. o.).
Flygförband, ett antal flygplan under
gemensamt befäl. Sv. f. indelas i flyggrupper,
som bestå av 2—5, vanl. 3 flygplan; 2—3
flyggrupper bilda en flygdivision, 2—3
flygdivisioner en flygflottilj, 2—3 flygflottiljer en
flygeskader. I f. kunna även ingå chefsplan,
flygplan i reserv och transportplan. Ä. L-m.
Flü’gge, Karl, tysk läkare (1847—1923),
prof, i hygien efter vartannat i Göttingen,
Breslau och Berlin. F. påvisade
»droppinfektionens» betydelse för spridning av
infektionssjukdomar, främst tuberkulos (»Die
Ver-breitungsweise und Bekämpfung der
Tuber-kulose», 1908). (Ljd.)
VII. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
