Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flüggen, Gisberg - Flyggrupp - Flyghamn - Flyghavre - Flyghud, Flyghunden - Flygkompani - Flygkonst, Aviatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Flüggen—Flygkonst
644
Flü’ggen, G i s b e r t, tysk målare (1811—
59). Studerade i München och blev en
populär representant för genremåleri med
berättande, ibland dramatiskt tillspetsat innehåll
(t. ex. »De lurade arvspekulanterna»,
»Ut-pantning», »En furstes förmak»). G-gN.
Flygg.upp, se Flygförband.
Flyghamn, se Lufttrafik.
Flyghavre, ett ogräs i havre (se d. o.).
Flyghud, Flyghunden, se Fladdermöss.
Flygkompani, truppförband av ett
kompanis storlek, tillhörande flygtrupperna.
Bild 1. Teckning till flygapparat av L. da Vinci.
Flygkonst, A v i a t i k, utförandet av
flygning med tillhjälp av maskiner, särskilt
med flygplan (se d. o. och F 1 y g n i n g).
Tanken på att efterhärma fåglarnas flykt har
funnits i alla tider, även de förhistoriska,
vilket bevisas av sagorna om Daidalos och
Ikaros samt om smeden Volund. Lionardo da
Vinci efterlämnade i sina skrifter en utförlig
Bild 2. Flygapparat, bestående av vingar, som spännas
fast vid den flygandes kropp. Apparaten drives med
arm- och benrörelser. Projekt från 1800-talet.
beskrivning av en flygapparat (se bild 1),
varvid han räknade med den mänskliga
muskelenergien som tillräcklig kraftkälla. Under
1700-talet påbörjades försök med vingflygare
och skruvflygare (se Flygmaskin).
Praktiska resultat nådde emellertid flygförsöken
först sedan man börjat använda flygplan (se
d. o.) och sedan den lätta explosionsmotorn,
av tysken Daimler f. ggn använd som
drivkraft för automobiler 1885, uppfunnits. Efter
banbrytande försök (med glidflykt utan
motor) av tysken O. Lilienthal, fransmannen
O. Chanute m. fl. konstruerade de amerikanska
bröderna Orville och Wilbur Wright ett
motordrivet flygplan, varmed f. ggn verklig
flygning kan sägas ha ägt rum (utförd av
Bild 3. Luftångvagn. Fantastiskt förslag av W. Henson.
1800-talets förra hälft.
Orville Wright 17 dec. 1903; 260 m på 56
sek.). Under 1900-talets första årtionde följde
lyckade försök av bl. a. den i Frankrike
bosatte brasilianen Santos Dumont, dansken J.
Chr. H. Ellehammer, fransmännen H.
Farman, L. Blériot (den förste, som flög över
Engelska kanalen; 25 juli 1909) och bröderna
Voisin (se dessa ord) samt venezuelanen
Cha-vez’ flygning över Alperna sept. 1910 (han
förolyckades, men först vid landningen). Om
flygningar dessa år se även Flygvapnet.
Bland märkliga flygningar under senare år
må nämnas den första världsomflygningen,
utförd av de amerikanska flygarna Smith,
Wade och Nelson (svensk-amerikan) 11 M.a
—28 sept. 1924. Den sammanlagda
flygsträckan var 49,561 km, och flygtiden uppgick
till 351 tim. 11 min. 1925 flög italienaren
de Pinedo Rom—Melbourne—Tokyo—Rom, en
sträcka av 53.340 km. 14—15 juni 1919
utfördes den första flygningen över Atlanten
utan mellanlandning (New Foundland—Irland)
av engelsmännen J. Alcock och W. Brown,
3,040 km på 16 tim. 12 min. 20 maj 1927
startade amerikanen Ch. Lindbergh (se d. o.)
från New York och ankom till Paris efter
331/2 tim. flygning (omkr. 5,810 km).
Amerikanerna C. Chamberlin och Ch. Levine flögo
4—6 juni 1927 från New York till Kottbus i
Tyskland, en sträcka av 6,283 km, på 43 tim.
Märkliga långflygningar ha dessutom utförts
av bl. a. dansken Botved, engelsmännen
Cob-ham och Courtney, fransmannen Pelletier
d’Oisy och amerikanen R. E. Byrd (från
Spetsbergen till nordpolsområdet och åter 9 maj
1926, från New York till trakten av Caen i
Frankrike juni 1927). Nu gällande (aug. 1927)
hastighetsrekord sattes 11 dec. 1924 av
fransmannen Bonnet med 448,17 km i tim. samt
höjdrekord 23 aug. 1926 av i ansmannen
Cal-lizo med 12,442 m. Rekord föi ängsta flygtid
utan mellanlandning sattes i aug. 1927 av
tyskarna Risticz och Edzard med 52 tim. 20
min. Om flygrekord se vidare Kungl. Sv.
Aeroklubbens Årsbok och Bulletin de la
Fédé-ration Aéronautique Internationale. Å. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
