Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning - Flygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Flygplan
648
För att en flygare skall kunna med
säkerhet behärska de situationer han kan råka i
under f., bör han vara övad i
konstflygning. De vanligaste rörelserna äro följande:
1. Loo p ing (bild 2). Flygplanet styres
med höjd rodret i en ögla, och flygaren har
vid toppen av öglan huvudet nedat. Göres
öglan snäv, tryckes flygaren även då mot
stolen av centrifugalkraften.
2. Vingglidning
(bild 3). Utom rörelsen
framåt bibringas
flygplanet även en rörelse i
sidled. Manövern utföres
huvudsaki. för sido- och
skevningsroder.
3. V e r t i k
al-sväng (bild 4).
Sväng med
flygplanet i sidled i
Bild 4. Höjd- och sidoroderverkan i en sväng.
mer än 45° lutning. Höjd- och sidoroder byta
därvid delvis funktion: höjdrodret reglerar
svängens snävhet och sidorodret höjd läget.
4. Vertikalskruv el. spin (bild 5).
Om ett flygplan med avstannad motor styres
uppåt och i det ögonblick, då det håller på
att falla på grund av hast ighetsminskningen,
åt sidorodret ges fullt utslag åt ettdeia hållet,
kantrar flygplanet över nedåt och åt detta
håll. Om rodren fasthållas i detta läge,
fortsätter flygplanet i »skruv», d. v. s. faller med
näsan föie under en roterande och pendlande
rörelse. Innervingen får näml, vid
överkant-ringen alltför stor anfallsvinkel för att äga
någon nämnvärd bärighet, varför yttervingen
ideligen driver flygplanet att rotera kring
sin längdaxel. Då rodien återföras i
neutralläge, avstannar skruven, och flygplanet kan
återföras i normalläge.
5. Horisontell skruv el. roll (bild
6). Om ett flygplan föres fram med god fart
och höjdrodret lägges för stigning, samtidigt
som sidorodret lägges över åt endera sidan,
utför flygplanet en horisontell
skruvlinje, roterande åt det håll,
dit sidorodret lagts.
Skevnings-rodren kunna underhjälpa
rörelsen, som avstannar, då rodren
återföras i normalläge.
6. Immelmannssväng (bild
7). Om vid föregående rörelse
sidorodret ställes neutralt, så
snart flygplanet roterat ett halvt
varv, avstannar rotationen, när
flygaren har huvudet nedåt.
Flygplanet utför därefter senare
hälften av en looping och
återvänder åt det håll, varifrån det
kommit. Om vid ingående i
rörelsen sidorodret lägges till ett
ögonblick efter höjdrodret, utför
flygplanet en hjulning över ena
vingen.
Vid all konstflygning frestas
ett flygplans hållfasthet
betydligt, varför sådan f. ej bör övas,
med mindre flygplanet i fråga
är avsett för ändamålet. Om f.
med flygplan utan motor se S
e-gelflygning. Om f. enl.
systemet »lättare än luften» se
Luftballong och
Luftskepp. G. v. P.*
Flygplan (fr. avion, eng. aeroplane, ty. [-Flug-zeug],-] {+Flug-
zeug],+} luftfat tyg, tyngre än luften och med
fasta vingar. Den erforderliga bärigheten fås
genom att f. med snett ställda vingar
fram-föres av en eller flera motordrivna propellrar.
F. kan på så sätt stiga och hållas svävande,
fastän dragkraften endast
är en bråkdel av f:s egen
vikt.
Den allmänna
luftmot-ståndsformeln lyder:
R = K-S-V2,
där R betecknar
luftmotståndets storlek, K är en
koefficient, som växlar med for-
Bild 5. Spin [-(vertikalskruv)-]
{+(vertikal-
skruv)+} .
Bild 6. Roll (horisontell skruv).
Bild 7. Immelmannssväng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
