Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsimpsläktet - Flygskola - Flygsot - Flygspanare - Flygstation - Flygtrafik - Flygtrupper - Flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Flygsimpsläktet—Flygvapnet
654
Bild 19. Franskt trafikflygplan. Monoplan med fyra motorer och utrymme för 12 passagerare jämte 2 mans
besättning, bagage, post m. m. Typ Farman Jabiru (samma typ som bombplanet bild 13; kan vid krig
ombyggas till bombplan).
Flygsimpsläktet, Dactylo’pterus, tillhör de
taggfeniga fiskarna bland benfiskarna och
förekommer i de varma och tempererade
haven. En art, D. volitans, finnes i Medelhavet.
Flygsimpa, Dactylopterus volitans.
Den lever nära bottnen på grunt vatten och
kan nå en längd av */2 m. Bröstfenorna äro
mycket stora; med deras hjälp kunna åtm.
vissa arter företaga en kortare glidflykt tätt
över vattenytan (jfr Flygfiskar). T. P.
Flygskola, anstalt för utbildning av
flygpersonal, eg. flygförare (se Flygning och
Flygvapnet). Vid militära f. bibringas
eleverna för utförande av flygtjänsten
erforderliga kunskaper. Om utbildningen endast
omfattar flygförarutbildning, äger
flygspa-narutbildningen rum vid särskilda f 1 y g s p
a-narskolor.
Utbildningen i jaktflygning, skjutning från
flygplan och bombfällning äger rum vid
jaktflyg-, skjut- och bombskolor.
Flygsot, bot., se Sot.
Flygspanare, militärperson med åliggande
att från flygplan utföra spanings-,
eldobservations- och radiotjänst m. m.
Flygstation, se Lufttrafik; även
anordning för marinens flygstridskrafter, motsv.
flygfält (se d. o.) för arméns.
Flygtrafik, se Lufttrafik.
Flygtrupper, se Flygvapnet.
Flygvapnet, för militärt bruk avsedda
flygplan (ev. även luftskepp och fasta ballonger)
jämte för dessas användning och vård
erforderlig personal och materiel m. m. F.
leder sitt ursprung från det civila
flygväsendet. Ehuru de 1907 och 1908 i
Frankrike utförda flygningarna av H. Farman,
Blériot, Ferber, bröderna Wright m. fl.
ådro-go sig intresse även ur militär synpunkt,
trädde dock först sedan Blériot i juli 1909
flugit över Engelska kanalen och den första
s. k. flygveckan i aug. s. å. ägt rum vid Reims
(varvid Farman flög mer än 3 timmar i ett
sträck) samt Latham något senare satt
höjdrekordet med 500 m flygväsendets militära
betydelse som spaningsorgan fullt i dagen.
Franske krigsministern Brun beställde ock
vid Chalaisverken ett antal flygplan för
utbildning av militärflygare och uppmanade
ingenjörofficerare att ägna sig åt flygning.
Härmed var grunden lagd till »härens yngsta
vapenslag», som f. kallats. — De närmast
följande åren öppnades såväl i Frankrike, som
innehade försteget även i fråga om det militära
flygväsendet, som i Tyskland (i båda staterna
1910), Italien, Österrike och Ryssland (i
samtliga 1911) flygskolor för utbildning av
militärflygare, varjämte den militära
flygplans-industrien, särskilt i Frankrike, understöddes
med statsmedel. 1911 fick f. sitt elddop, i det
att ett antal (slutligen 28) flygplan nyttjades
av italienarna i Tripoliskriget, varvid
flygarna gjorde krigsledningen stora tjänster
vid regleringen av örlogsfartygens eld mot de
turkiska kustbefästningarna och genom
verksam spaning. Bombkastning från flygplan
utfördes därvid f. ggn i krigshistorien. 1912
uppsattes i Frankrike de första flygtrupperna
(i egentlig mening), och s. å. följde Tyskland,
England, Italien, Ryssland och Belgien
exemplet. — Av de i Balkankrigen 1912—13
deltagande staterna hade endast Bulgarien ett,
dock mycket lösligt organiserat, f. Under
kriget framträdde tydligt f:s värde, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
