- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
663-664

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flytande kristaller - Flytande luft - Flytande vara - Flytblad - Flytdocka - Flytjord - Flytmina - Flytmossa - Flytsäkerhet - Flyttblock (erratiska block) - Flyttedag - Flyttfåglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Flytande kristaller—Flyttfåglar

664

Flytande kristaller.

Flytande kristaller, M e so m o r f a
kroppa r, av O. Lehman 1889 upptäckt mellanform
mellan kristaller och amorfa kroppar. De
sakna liksom de amorfa kropparna plana
be-gränsningsytor (kristallytor) men likna
kristaller däri, att de äro anisotropa (se d. o.)
med avseende på ljuset (dubbelbrytande; se
Kristalloptik). I regel äro de vätskor
men kunna även vara fasta, t. ex. tvål. En
ingående teoretisk behandling av f:s problem
har gjorts av C. W. Oseen. Litt.: H. Faxén,
»Flytande kristaller eller mesomorfa
kroppar» (i Kosmos 1924). G. A-ff.

Flytande luft, luft, som genom avkylning i
särskilt konstruerade kylmaskiner bringats i
vätsketillstånd. Den är en vattenklar vätska
med en kpt av —187° C till —190° C, beroende
på sammansättningen. F. nyttjas till
framställning av syre och kväve (se dessa ord;
jfr även Gas) samt tills, m. träkolspulver till
s. k. flytande luftsprängämne eller
o x y 1 i k v i t. I. B.

Flytande vara (eng. goods afloat, ty.
schwim-mende Ware), internationellt handelsuttryck,
som betecknar, att de utbjudna eller sålda
varupartierna äro inlastade på fartyg. Jfr
Rullande vara.

Flytblad, hos vattenväxter sådana blad,
som flyta på vattnet. De ha i regel annan
form och byggnad än de nedsänkta bladen;
bladskivan är stor, ofta rund el. oval och hel
el. bredflikig. Se Heterofylli.

Flytdocka, se Docka 5.

Flytjoid, se Jordflytning.

Flytmina, se Minvapnet.

Flytmossa, se Amblystegium.

Flyt.>äkerhet, fartygs förmåga att uthärda
skador utan att sjunka. Betydelsen av stor
f., särskilt för större örlogsfartyg, framträdde
starkt under världskriget 1914—18. De tyska
örlogsfartygen visade sig häri överlägsna,
emedan de efter noggranna experiment byggts
med lämpligaste slag av stål samt hade
tillförlitligaste cellindelning (se Cell 2). Efter
världskriget har man experimenterat med

b u 1 g e (se d. o.), som dock numera uppgivits.
[ stället byggas större örlogsfartygs
under-vattenskroppar med stark innersida innanför
den egentliga fartygssidan, så att ett yttre
och ett inre skrov bildas för att hindra
verkan av undervattensexplosion från torped
o. dyl. att nå fram till innerskrovet.
Därjämte vidtagas flera andra skyddsåtgärder
mot explosionsverkan. Ax. L.

Flyttblock, förr kallade erratiska block,
ansågos då förflyttade med drivis från de
områden, där motsv. bergarter träffas i fast
berg. Då man numera känner begi änsningen
av dåtidens hav och isbergstranspoi t, vet man,
att huvudmassan av f. blivit förflyttad
omedelbart av istidens glaciäristäcken, vilkas
utbredning de beteckna, där de ej vidare
förflyttats genom vattendrag. Till ursprunget
säkert bestämbara f. kallas ledblock som
vägledande i fråga om landisens
rörelseriktning. Blockens höjd kan överstiga ett
tiotal m, men vid studier rörande deras ursprung
medräknas till blocken ofta även småstenar.
Särskilt märkliga block skyddas numera som
naturminnen. Jf r I s t i d e n. G. D. G.

Flyttblock i Gävle skärgård.

Flyttedag, jur., se Flyttning 1.

Flyttfåglar, fåglar, som endast tillbringa
den varma årstiden i kallare trakter och vid
höstens el. vinterns inträde draga mot
varmare nejder. 1 Sverige förbli endast få arter
fullt stationära under vintern (gråsparven,
rapphönan, hackspettarna). Andra, de s. k.
strykfåglarna (t. ex. fjällugglan, mesarna,
sillmåsen), företaga under vintern omfattande
strövtåg, betingade av den knappare
tillgången på föda. Mellan dessa och
stannfåglarna å ena sidan och f. å den andra kunna
ej skarpa gränser dragas. De egentliga f.
kunna indelas i »vintergäster i södern»
(sä-desärlan, staren, falkarna, duvorna), vilka
endast av omtanke om livsuppehället draga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:14:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free